Är jakten efter hälsa inget annat än jakten efter sammanhang och meningsfullhet?

Ett av tidens tecken verkar vara att människors hälsa är viktigt. Vi har otaliga hälslokostaffärer med utbud av en mängd olika produkter som har med hälsa att göra, bl a yoga har blivit mer och mer populär som metod att både bevara och förbättra hälsan och hälsa har mer och mer synts till i dags- och kvällspress.

För ett tag sedan fick jag höra att s k självskattad hälsa korrelerar bäst med ”verklig” hälsa. Slår man upp de engelska sökorden self-rated health AND survival på pubmed så får man en mängd vetenskapliga artiklar om själskattad hälsa.

Man har gjort ett stort antal undersökningar när det gäller självskattad hälsa som visar att hur man mår och känner sig beror till stor del på en känsla av meningsfullhet.

Men vad gör då verkligheten meningsfull? En viktig faktor är s k informationsbemästring dvs att kunna förstå, hantera och finna världen meningsfull. Vad som är meningsfullt kan t ex vara att man har vänner, att man deltar i sociala aktiviteter, att man har ett arbete eller ställning i samhället som man upplever som meningsfullt, att man har barn som man älskar och vill ta hand om mm.

Kan det vara detta dvs en vilja att vara i ett sammanhang och ha en meningsfull vardag som kan vara en stor del av orsaken till att hälsa har blivit ett så eftertraktat värde?

Salutogenes fritt översatt ”frisklära” myntades av den israeliske professorn Aaron Antonovsky. I det begreppet är hälsa en känsla av sammanhang Man letar hellre efter friskfaktorer än riskfaktorer.

En av de centrala bergeppen i Salutogenes är KASAM (Känsla Av SAMmanhang). För den som är intresserad av en första förståelse av begreppet KASAM finns 29 frågor som kan ge en vägledning om den egna känslan av sammanhang.

Känslan av att ha och vara i ett sammanhang ger meningsfullhet och därmed hälsa. Känner man sig delaktig i ett sammanhang så kan detta vara den viktigaste faktorn i att man också känner sig frisk. Den ungerske pyskologen Mihaly Csikszentmihalyi uttryckte samma sak lite annorlunda i hans bok ”Flow”
”Flow är känsla av lycka till följd av fullständig koncentration på något så att tid och rum tycks försvinna”. Flow kan vara samma sak som arbetsglädje eller vilken annan verksamhet som engagerar och motiverar oss, som får oss att uppleva ett sammanhang som ger meningsfullhet.

Men kan då vitaminer, yoga och sk livscoucher ge oss en känsla av sammanhang och meningsfullhet? Eller kan man gå en kurs för att lära sig detta ? S k kognitiv terapi är en annan metod som fokuserar sig på ” hur en patients mer eller mindre omedvetna medvetandemekanismer påverkar dennes tankar och känslor”

Svaret är både ja och nej. Vissa blir tyvärr inte hjälpta av någon metod, andra kan kanske bli hjälpta av hälsokost, en tredje av yoga, en fjärde av hälso- eller livscouch och en femte av kognitiv terapi.

Men även media har en roll i människors upplevelser av meningsfullhet. Tydliga medier i allmänhet och såväl mediers tydlighet i hälsorelaterade frågor verkar vara viktiga faktorer. Allmän tydlighet och särskilt tydlighet i hälsorelaterade frågor innebär INTE överdrifter eller påståenden som man inte har grund för. Tyvärr verkar detta finnas i överflöd och ibland verkat det som om det skall till en mer än en person som har både sammanhang och meningsfullhet för att kunna välja bland alla dessa produkter som påstår än det ena än det andra.