Karin Bojs visar en grundläggande och djup okunnighet när hon manar antroposoferna till att presentera bevis för att deras preparat har effekter på sjukdom.
Enligt Bojs är de bevis som krävs är just ” vetenskapliga studier” . Med detta menas prospektiva, randomiserade, dubbelblinda kliniska studier som i genomsnitt kostar ca 800 miljoner dollar för att få fram ett enda godkänt läkemedel.
Prospektiv innebär att en studie ska vara framåtblickande dvs att man inte ska analysera vad som har hänt utan försöka istället att följa patienterna under en tid för att få svar i en nära framtid.
Randomiserad innebär att man slumpmässigt väljer ut patienterna i studien och dubbelblind innebär att varken läkare/prövare eller patient vet vilken behandling som har getts. Detta vet man bara i slutet av studien då man kan se om preparatet/produkten/läkemedlet haft effekt eller inte.
Studier som genomförts enligt ovan kriterier utgör grunden för vad som kallas evidensbaserad medicin.
Ett grundläggande problem med evidensbaserad medicin är att den endast kan ge bevis för vad som är kvantifierat och mätbart. Kliniska studier kan inte genomföras på det som inte kan mätas. Kliniska studier reducerar således människor och patienter till maskiner.
Inom praktisk klinisk medicin finns ett flertal sådana fenomen som man inte kan mäta t ex relationen mellan patient och läkare. Denna relation inbegriper tilliten, förtroendet, trovärdigheten som en patient har till sin läkare och detta är helt avgörande för om en viss behandling ska ha effekt eller inte.
Att relationen mellan läkare och patient idag inte kan mätas och kvantifieras beror inte på att detta förhållande är omätbart för alltid utan på att vi idag inte vet hur vi ska kvantifiera relationen.
Placebo eller sockerpiller kan också mätas och kvantifieras och tas därför upp i kliniska studier trots att man inte vet vad placebo är. Placebo som alltså ofta i kliniska studier har lika stor effekt som det testade preparatet. Det finns flera fenomen som man kan mäta och uppskatta i kliniska studier och som har effekt på behandling men som man inte riktigt kan identifiera t ex den grupp eller team som behandlar patienter som drabbats av stroke.
Bojs föreslår att alla 3500 preparat som antroposofer idag använder ska testats med ovan beskriva kliniska studier som inte är gjorda för att mäta t ex effekterna av placebo, teamet eller de preparat och behandling som antroposoferna använder sig av.
Bojs kan lika gärna kräva att det ska göras vetenskapliga studier för att se om kärlek har en effekt. Vi vet att kärlek har stora effekter men att vetenskapen tyvärr inte kan kvantifiera kärleken dvs sätta siffror på den. Tänk vilken absurd känsla kärleken skulle vara om vi kunde kvantifiera den. Då skulle vissa män och kvinnor verkligen kunna bevisa för sina partners hur mycket de älskar dem ”“ detta är ju bevisat i vetenskapliga studier”¦.
Men säger då någon att kärlek inte är samma som medicinska behandlingar. Kärlek är en omätbar (idag) känsla medan vi kan mäta våra behandlingars effekter. Ja, vi kan mäta de fenomen som kan kvantifieras men vi kan inte sätta siffror och värden på de helt avgörande fenomenen som bestämmer om en medicinsk behandling har effekt eller inte.
Vi behöver både mäta det som kan mätas och värdera och uppskatta det som idag inte kan mätas. Bojs upphöjer reduktionismen och positivismen till lag som alla måste följa. Men vem har gett Bojs eller någon annan på Dagens Nyheter tolkningsföreträde och mandat att sätta sig på verksamheter som hon inte verkar kunna förstå? Vem har gett Bojs och DN rätten att neka patienter den vård som de vill ha?
Bojs kampskrift mot antroposofin bådar inte gott då hon imorgon kan komma att anklaga en annan grupp vars värderingar hon inte delar. Idag antroposofin, imorgon homeopatin, i övermorgon alternativmedicin (som är en bluff), vad kommer sen?
Kanske anklagelser på all medicin som bygger mer på beprövad erfarenhet och läkarens egen kliniska skicklighet och inte på kliniska studier? I så fall kanske vi begränsa mänskligheten och patienterna till maskiner ”“ i sanning ett genteknologiskt projekt som verkar falla DN:s vetenskapsredaktion i smaken.
Har du/ni hört talas om kvalitativa stidier, knappast, eftersom du inte tror att man kan mäta patien-läkarrelationen. Det är fö något seriösa forskare har ägnat sig åt i årtionden.
Jag tackar för att läkekonsten har gått framåt och inte ägnar sig åt slumpen (som ex antropologin).
Hoppas läkemedelsverket gör slut på tjafset och förbjuder homeopatiska sk läkemedel o.dyl.
Antropologi kan fungera bra som spa, dvs göra nytta för själen. Dock inte när det gäller sjukdomar.
Tack för din kommentar. Kan du ge mig några översikter över mätningar och kvantitativa studier över läkare-patient relationen så vore jag tacksam för detta. Visst har läkekonsten gått framåt men varför förneka och förbjuda andra verksamheter som inriktar sig på sjuk- och häsovård utifrån ideologiska ståndpunkter. Eller menar du att alla som tar homeopatiska läkemedel och antroposofisk behandling är lurade ? Varför inte hellre förbjuda alkohol som står för en mycket stor del av sjukvårdens kostnader? Konstigt vilket fokus man lägger på t ex homepoati och antroposofi medan man verkar strunta i missbruk som verkligen kostar samhället och sjukvården enorma summor.
Problemet med för er troende vård är ni har gjort utfästelser om bot som skulle vara mätbar om den fungerar. Varför isf inte mäta. Ska alternativindustrin behandlas olika? Ni har två vägar att gå med era sakrament; gör dem garanterat ofarliga och sluta att säga att de har specifik verkning. Sluta ge dem till folk med dödliga sjukdomar. Eller börja mäta.
Vad tycker du för övrigt att vetenskapsjournalister ska göra, Bojs har mig veterligen ingen makt att förbjuda något.
Tack för din kommentar. Men vad gör man om det idag inte finns verktyg eller instrument att mäta vissa behandlingar och metoder? Och vad gör man åt alla de som behandlats av ”alternativindustrin” och mår bra av den behandlingen? ska vi säga till dom att ni har fel,”ni mår inte bra” eftersom det inte finns några bevis för att den fungerar”. Ska man ha lagar som förbjuder människor att må bra efter viss behandling (som inte har bevis?). Börjar vi förbjuda vissa behandlingar så är steget inte långt till att förbjuda annat som vi inte tycker om och accepterar.
Jag har t ex haft ont i en handled i många år och gick till ett flertal inom sjukvården men inget hjälpte. Så provade jag akupunktur som sattes över natten i precis det ställe som smärtade i handleden. Efter två behandlingar blev jag bra, ingen smärta och nu kan jag röra handleden fritt.
Det finns idag inga bevis för att akupunktur fungerar på en viss skada i handleden. Men icke desto mindre blev jag bra. Har jag inbillat mig att min handled är bra eller finns det idag inga bevis för att metoden fungerar trots att den tydligen gör det (i detta specifika fall)?
Media har oerhört stor makt, de är själva mycket medvetna och stolta över den makten eftersom de blir glada när deras artiklar har haft effekt och förändrat något i samhället. Läs DN så får du se hur stolta, nöjda och glada de är när en myndighet förändrat något som de skrivit om. Om du inte tror att media har makt så föreslår jag att du analyserar hur mediadrev fick olika minisitrar att gå eller tala med några offentliga personer vars livs förstörts av media.
Media har ett stort ansvar eftersom många läser tidningar och tar sin information därifrån. Politiker, beslutsfattare, chefer, ja många läser tidningar och är livrädda för att få dålig publicitet eftersom då kan deras chefer dra öronen åt sig.
Du kanske inte känner till fall där media t ex varnat människor för att en katatrof ska hända, människor har sålt sina hem och flyttat, och ingen katastrof hände. se t ex http://www.nymedicin.com/blogg/?p=12
Underskatta inte medias makt!
Dumheter…
”Bojs kan lika gärna kräva att det ska göras vetenskapliga studier för att se om kärlek har en effekt. Vi vet att kärlek har stora effekter men att vetenskapen tyvärr inte kan kvantifiera kärleken dvs sätta siffror på den. Tänk vilken absurd känsla kärleken skulle vara om vi kunde kvantifiera den. Då skulle vissa män och kvinnor verkligen kunna bevisa för sina partners hur mycket de älskar dem ”“ detta är ju bevisat i vetenskapliga studier”¦.”
Det har gjorts åtskilliga seriösa och vetenskapligt korrekta studier av hälsans beroende på känslor. Försök inte bortförklara alternativmedicinens oförmåga att påvisa verklig effekt genom sprida lögner.
Tack för din kommentar. Jag är intresserad av en seriös och vetenskapligt korrekt studie av hälsans beroende på kärlek. Har man alltså enligt konstens alla regler slumpmässigt randomiserat patienter som älskar och de som inte älskar eller älskar mindre och sett effekter på hälsan? Om du kan ge mig referenser och länkar till dylika studier vore jag tacksam.
Du skriver ”alternativmedicinens oförmåga”; menar du då de metoder som t o m sådana interna kritiker som Simon Singh och Edzard Ernst förordar dvs bl a ”klassisk massage mot ryggont, örten djävulsklo mot muskel- och ledvärk – och fiskolja”? Dessa preparat och behandlingtar har tydligen testats på olika sätt och godkänts medan andra metoder inte har godkänts. Hur gör vi med metoder och behandlingar som vi inte kan mäta effekterna av? eller tycker du att vi idag vet allt inom människans biologi att vi kan mäta alla effekter? Vet vi allt inom hjärnan, vet vi allt om cancer, vet vi allt om psyket? För vet vi inte allt inom dessa områden så är det svårt också att mäta effekter, eller?
Intressant med argument som ”dumheter” och ”lögner” istället för att ha ett vettigt utbyte av argument. Detta är argument som politiker gärna använder sig av när de vill misskreditera sina motståndare. Men vi är inte politiker och kan ha en hövlig och respektfull samtalston. Alternativet är att vi slår varandra i huvudet med uttryck som hellre vill skada istället för seriösa försök att diskutera och förstå. Men detta kanske är för mycket begärt av somliga?
Det är skrattretande hur ni kvacksalvare i ena fallet berömmer vetenskapen när ni har hittat några förvirrade avfällingar som håller med er och andra fall (dvs mer eller mindre alltid) fördömer vetenskapen för dess ”okunskap”.
Den moderna medicinen räddar livet på miljarder människor – ni säljer örter till idioter.
Tack för din kommentar. Din kommentar visar på en mycket insiktsfull och rationell ståndpunkt som tydligt visar den höga nivån hos personer som kommenterar t ex bloggar.
Vetenskapen är inte ett ämne som givits av Gud utan en verksamhet som genomförs av människor. Vetenskapen är inte felfri utan kan kritiseras liksom berömmas på samma sätt som t ex alternativmedicin. Vissa behandlingar fungerar, andra inte.
Det är inte den moderna medicinen som lett till att vi idag är över sex miljarder personer på jorden, det är bl a rent vatten och att vi ex skiljer mellan drickbart vatten och avlopp, det är hygien och näring.
Vissa av den moderna medicinens preparat är just örter som använts i hundratals år och haft effekt enligt beprövad erfarenhet.
Men vad ska man svara till någon som har -post sugav@mig.nu och anklagar felaktigt undertecknad för att ”sälja örter”? Någonstans kanske man ska sätta gränsen för vilka uttryck som får förevisas t o m på en blogg? eller kanske ska man acceptera allt sk-t?
Hej,
Sannolikt är det möjligt, om än svårt, att studera kärlekens effekter. Men det spelar egentligen ingen roll i sammanhanget. Om ett preparat kan bota en sjukdom som kan mätas så kan också effekten av preparatet mätas. Punkt. Påstår man att man kan bota sjukdomar så kan man naturligtvis också visa detta i tester, allt annat är absurt.
Om effekten på en mätbar sjukdom inte kan mätas, så kan vi naturligtvis inte påstå att preparatet har någon effekt. Eller hur?
Tack för din kommentar. Jag har förut citerat medicinska myndigheter som åberopar ”vetenskap och beprövad erfarenhet”. Det senare innebär inte att man endast godtar vetenskapliga tester för att godkänna en behandling utan man godkänner även ”beprövad erfarenhet” dvs t ex din eller min erfarenhet av att ha behandlat 1000 tals patienter med en viss behandling eller att man historiskt behandlat miljoner med en viss behandling. Så man kan enligt konstens alla regler även visa att vissa patienter blir botade av en behandling som bygger på ”beprövad erfarenhet” i avsaknad av medicinska tester.
Visst vore det bäst med kliniska tester av en viss behandling men om detta inte har gjorts eller låter sig inte göras då man inte kan mäta en biologisk effekt, så har man endast ”beprövad erfarenhet”att gå efter och detta kan vara ganska så mycket data från observationer och erfarenheter.
Det där med mätas är inte svart eller vitt. i filosofisk mening finns allt som vetenskapen upptäcker och mäter redan innan man ”upptäckte” fenomenet. Naturlagar fanns t ex långt innan forskare upptäckte dem.
När det gäller medicin så finns t ex den berömda placebo (sockerpiller) som ger utslag i nästan alla kliniska studier dvs placebo är mätbar och finns. ”Sockerpiller” har således en mätbar effekt. Vilken slags behandling är ”sockerpiller”? en ”vetenskapligt testad behandling”?
Inom medicin talar man idag om NNT och NNH dvs numbers needed to treat eller numbers needed to harm. Om NNT är 52 innebär det att 52 patienter måste behandlas med den testade produkten X för att 1 patient ska ha effekt. Om NNH är 52 innebär det att 1 patient av 52 behandlade får biverkningar.
I det första fallet måste du alltså behandla 52 patienter varav en enda får effekt. Behandlingen har statistiskt sett ingen effekt på 51 patienter. Detta är alltså en icke-effekt som är mätbar.
Ett annat exempel är våra tankar som idag inte är mätbara. Eftersom de inte kan mätas kan man ignorera dessa som att de har någon betydelse för hälsan. Men vi vet alla att negativa tankar påverkar oss på olika sätt. Tankat ignorerades av klinisk medicin tills man kom på en metod som heter kognitiv terapi. Kognitiv terap ändrar just på våra tankar och perspektiv. Man kan också mäta effekterna av kognitiv terapi och då blir plötsligt tankarna godkända eftersom man kan mäta dem. Innebär detta då att tankarna inte hade några effekter på hälsan innan kognitiv terapi? Visst hade tankarna effekter men vi kunde inte mäta dessa på ett sätt som passade medicinska kliniska studier.
Om en effekt på en mätbar sjukdom inte kan mätas så beror det INTE på att effekten inte finns. Vi kan bara idag inte mäta effekterna. Du säger då att man inte kan påstå att det finns någon effekt men då kan den som ändå vill behandla åberopa ”beprövad erfarenhet” och då kan man väl inte förvägra människor deras egen erfarenhet, eller ?
Jag läser in i ett antal kommentarer att man nästan borde förbjuda verksamheter vars effekter man inte kan mäta. Gör man det så förvägrar man tusentals om inte miljoner människor deras känsla och erfarenhet av att de blivit hjälpta. Men hur kan man förbjuda en annans människas erfarenhet och känsla? Förbjuder man sina egna erfarenheter och känslor? Nej, ”mina” känslor och erfarenheter är OK och bra medan ”dina” är inte godkända eftersom du inte kan visa effekt.
Denna inställning kan vara ganska så förödande för relationer människor emellan. Om man förvägrar människor deras erfarenheter och deras ”sanningar” kan de bli ganska arga och frustrerade. Lev dig själv in i denna situation att andra inte erkänner dina erfarenheter, tankar och känslor. Du skulle bli ganska arg på sådana människor, eller hur?
Hej.
Tack för ett utförligt svar. Kan jag tolka det som att vi åtminstone bör göra randomiserade experiment i de fall då det är möjligt? Dvs. på de flesta sjukdomar där inte etiska överväganden gör det omöjligt att testa antroposofiska mediciner.
Självklart kan man inte förbjuda erfarenheter och känslor. Erfarenheter och känslor är nödvändigt för att fungera i vardagslivet. Frågan här är vilken roll man ska ge dem i förhållande till vetenskap och kliniska tester inom medicinen. Placebo är för övrigt definitivt mätbart.
I din kommentar:
”I det första fallet måste du alltså behandla 52 patienter varav en enda får effekt. Behandlingen har statistiskt sett ingen effekt på 51 patienter. Detta är alltså en icke-effekt som är mätbar.”
motsäger du faktiskt dig själv. Om effekten är mätbar så kan man mäta att den finns. I exemplet du ger blev resultatet tydligen ickesignifikant på grund av att för få patienter påverkades. Det finns således någon form av slumpvariation som kan ha orsakat resultat. I så fall kan vi strängt taget inte veta om behandlingen hade någon effekt. Vi behöver antagligen en större grupp att testa preparatet på. Men talar fortfarande om en behandling som det är möjligt att samla in evidens för. Precis som fallet är med exempelvis kognitiv beteendeterapi, som är ett utmärkt exempel för hur man kan använda vetenskaplig metod för att utvärdera effekten även av ”mjuka” begrepp som tankar och känslor.
Allt som allt: vi har tillgång till en fantasktisk verktygslåda för att utvärdera medicinska behandlingar av alla de slag. Att inte använda sig av den för att få fram så bra behandlingar som möjligt är oansvarigt. Det finns ingen som helst anledning att låta vissa typer av behandlingar få frikort från utvärdering. Tror man verkligen på de antroposofiska medicinerna så borde man väl välkomna vetenskapliga utvärderingar – en sådan skulle ju visa oss kritiska rackare att preparaten fungerar och därmed göra medicinen tillgänglig för fler människor.
Tack för trevlig samtalston! uppskattas! Visst ska man försöka genomföra randomiserade experiment av frågor där vi kan mäta resultaten och när det finns råd (800 miljoner dollar!!!!) men randomiserade experiment kan INTE ge resultat när man inte kan mäta effekterna ÄVEN OM det finns effekter. Med andra ord ser randomiserade experiment på oss som maskiner där allt kan mätas och kvantifieras.
Men människan är mer än mätbara parametrar t ex tankar och känslor och värderingar som faktiskt styr våra liv (mycket mer än fakta eller data).
Jag tror du har fel i ditt resonemang om NNT. Signifikans eller inte signfifikans är resultat som man får av själva den kliniska studien. Man gör upp i förväg ett program för att se hur många patienter som man behöver för att se effekt av behandling och då lägger man sig på en statistisk nivå av t ex 95% eller 99% chans att resultaten stämmer dvs uppvisar signifikans eller inte.
Om en klinisk studie uppvisar signifikans så kan faktiskt NNT vara 12, 52 eller 150. Detta är bara ett annat värde än riskberäkning i % men själva resultatet kan vara signifikant och således inte bero på slumpen till 95 eller 99%
Så behandlingen har effekt ”signifikans” men effekten är 52, ganska liten eller stor beroende på ens perspektiv.
Min poäng med kognitiv beteendeterapi var inte att det är så fantastiskt att vi nu kan mäta effekterna av denna behandling utan att effekten av att ”ändra på våra tankar och perspektiv” fanns långt innan vi kunde mäta den. På samma sätt kan det finns en mängd behandlingar och metoder som vi idag inte kan mäta. Ska vi då säga att de inte fungerar? Om vi bara accepterar att ”mäta tankarna ” via kognitiv beteendeterapi så har vi förkastat att våra tankar kunde påverka vårt beteende och hälsa INNAN vi fick kognitiv terapi.
Min poäng är att det finns säkert massor av behandlingar och metoder vars resultat , med dagens metoder, inte är mätbara. Ska vi då förkasta dessa?
Ingen vill ha frikort från utvärdering, frågan är bara vad som är godtagbara bevis för att en behandling fungerar. Jag har försökt att argumentera för ”beprövad erfarenhet” liksom medicinska myndigheter men detta tycks inte räcka. Du efterfrågar ”vetenskapliga utvärderingar” som om detta vore oerhört klart och enkelt. Inom t ex Cochrane som är centrum för evidensbaserad medicin finns ett antal nivåer som man accepterar som bevis för behandling. En nivå, som inte smäller särskilt högt, är t ex vad experter tycker. Men om det inte finns högre nivåer av bevis så godtar man specialisters subjektiva erfarenheter och åsikter som bevis. Och faktiskt så grundar sig inte alla behandlingar och metoder inom den kliniska medicinen på den högsta nivån av bevis, ett flertal, kanske t o m majoriteten av de metoder som idag används grundar sig på olika slags bevis.
”Vetenskapliga bevis” är således långtifrån en endas metod som godkänns av myndigheter för de preparat som finns ute i samhället. Jag undrar hur många av de naturläkemedel som är godkända har bakom sig randomiserade studier? Inte många.
Randomiserade studier kostar också enorma summor ca 800 miljoner dollar för ett enda preparat så det är ganska så absurt att kräva t ex att alla antropsofernas 3500 preparat skall testas på sådant sätt. 3500 gånger 800 miljoner skulle bli nästan 3500 miljarder dollar, mer än vad amerikanska staten betalade för att lösa ut wall Street! faktiskt är priset för EN ENDA preparat ganska så oöverkomlig för många sk naturmedel.
Jo, det är ju tyvärr dyrt som fan med kliniska studier. Och det blir bara dyrare och dyrare. Samtidigt borde man åtminstone kunna göra bra förstudier av vissa preparat, och testa de som tycks fungera. Jag ser inte riktigt vad alternativet är. Om vi utgår från en låg evidensgrad (vad experter säger) så faller väl åtminstone många antroposofiska preparat även där. Jag gissar att många medicinska experter menar att preparaten saknar effekt.
Det borde gå att göra systematiska analyser av anekdotisk erfarenhet.
Jag tror man kallar det anekdotisk erfarenhet. T ex det du berättar om din handled är en anekdotisk erfarenhet. En individuell erfarenhet från en patient.
Jag har ett eget exempel på anekdotisk erfarenhet. I ungefär fem år i sträck fick jag häftiga infektioner med otroligt uppsvullna, varfyllda halsmandlar två gånger om året. Till sist gick jag till en antroposofisk läkare och fick en annorlunda kur. Sen dess har jag aldrig haft problem med halsmandlarna, under flera årtionden. Den antroposofiska kuren gick ut på att stärka immunförsvaret, och fungerade tydligen mycket bra.
Det borde gå att göra en medicinstudie genom att samla statistik över sådan anekdotisk klinisk erfarenhet. Om man är noga med att samla in en komplett bild, där både positiva och negativa erfarenheter är representerade på ett statistiskt neutralt sätt, borde resultatet ge en godtagbar vetenskaplig bild.
Det krävs alltså att alla patienter som får en viss typ av vård deltar, eller ett statistiskt representativt urval av alla patienter. Dessutom behövs en kontrollgrupp av patienter som får den vanliga sortens vård. Det är alltså inte helt okomplicerat.
En sådan studie blir inte lika stringent som en dubbel-blind-studie med enbart objektivt mätbara kalla siffror, men rätt utförd borde den ändå ge en fullt användbar bild. Och den borde rimligen kosta en spottstyver jämfört med vad den vanliga typen av medicinstudie kostar.
Psykologiska reaktioner går att mäta. Jag har t ex utretts för Aspergers Syndrom, och en ganska stor andel av utredningen bestod av klart subjektiva frågor. Genom att ställa många helt olika frågor, som belyser olika synvinklar på olika sätt, får man en sammanställning som totalt sett blir mätbar, med rimligt god säkerhet.
Om du kollar hur man utreder och diagnosticerar olika neurologiska och psykiatriska tillstånd kommer du att finna många objektiva mätningar som görs med subjektiva frågor.
På liknande sätt borde det gå att mäta anekdotiska kliniska erfarenheter, genom uppföljande frågor som belyser ur olika synvinklar. Det borde ge ett resultat som är mätbart med rimligt god säkerhet.
En sån studie kunde göras billig genom att man låter patienter som så önskar svara genom formulär på nätet. Man kan också bearbeta en stor andel av dessa svar automatiskt. Självklart kan inte all information samlas in på det sättet, men det kan nog ändå hålla ner kostnaderna rejält.
Tack för ditt förslag. Undrar om inte antroposoferna skulle vara intresserade av en systematisk analys av anekdotiska fall ?
Å andra sidan måste de väl redan idag ha några bevis för att vissa produkter/preparat är verksamma mot vissa sjukdomar eftersom de används mot specifika sjukdomar. Du fick ju t ex en specifik kur mot kroniskt inflammerade halsmandlar. Frågan är bara är om deras bevis räcker? för vem och vilka? patienter? medicinska myndigheter?
Kritiken mot anekdotiska fall är ju att dessa fall är unika och inte allmängiltiga. Men om det finns data om tusentals och kanske ännu mer fall som blivit hjälpta av dylika preparat o produkter så utgör väl dessa ”beprövad erfarenhet” om någon!?
Jag tror att ett problem med olika alternativmedicinska behandlingar är att man just inte har studier, data och bevis bakom sina påståenden. Jag kommer väl ihåg när jag skulle skriva om en kvinna i USA som hade hittat på någon apparat som hon påstod dödade bakterier och virus som orsakade all slags sjukdom.
Hon hade t o m skrivit en bok men fick inte fortsätta behandla patienter i USA utan fick flytta till Mexico där reglerna är slappare. Jag försökte få fram patientfall, dvs diagnoser och resultat men detta var stört omöjligt att få tag på. Kanske man inte ville visa sina (dåliga?) resultat eller så brydde man sig inte om analyser.
Jag tror att många s k alternativmedicinska behandlingar skulle må bättre av att klart och tydligt redovisa de bevis de har för sina påståenden. Sen kan man diskutera bevisens värde men när t ex t o m en dagstidning som Dagens Nyheter har en rubrik om att ”alternativmedicin är bluff” så måste man kanske presentera de bevis och data man har?
Karin Bojs är symptomatisk. Hon säger det själv: så läng en rörelse drivs av självuppoffrande eldsjälar och idealitet så får den verka relativt ifred. Men när det personliga engagemanget ur tron på en god sak börjar ersättas av vinsttänkande och bolagisering, då måste samhället fråga sig varför andra regler skall gälla, eller dispenser skall ges. Det är helt riktigt och den antroposofiska rörelsen har all anledning att rannsaka sig på den punkten.
Därmed inte sagt att Bojs och det akademiska vetenskapsetablissemanget har rätt i sina förgivettaganden om den antroposofiska medicinens ineffektivitet. Det ligger i sakens natur att effekterna är svåra att ringa in och att orsakssambanden mellan medicinering och tillfrisknande kan bevisas. Antroposofin har sin egen begreppsapparat och ur den kan man mycket väl bedöma fall och kurer som undandrar sig bedömning enligt den ”vanliga vetenskapens” kriterier. De antroposofiska begreppen är betydligt mer nyanserade. Den kan t ex mycket väl spela lika stor roll, rent objektivt, VEM som ger en viss medicin, som VILKEN medicin som ges. Resultat som för en skolmedicinare ter sig helt slumpmässiga kan genom en antroposofisk analys visa sig vara helt logiska.
Egentligen tror jag att Bojs representerar något helt sunt och nödvändigt. Även om hon i sak har fel, eller inte förstår vad hon gör. Antroposofer kommer emellertid aldrig att kunna förklara sina framgångar (ty framgångar fattas inte) på för ett materialistiskt sinnelag tillfredsställande sätt. Antroposofen får översätta sin forskning så gott det går för att komma i dialog med skolmedicinen men i grunden strandar det på att skolmedicinen tycker sig behöva förutsätta att endast materiellt mätbara faktorer, ”data”, kan påverka ett sjukdomsförlopp. Antroposofen förutsätter tvärtom att ett flertal ickemateriella, ickemätbara men begripliga faktorer spelar in. Dessutom är den antroposofiska farmaceuten och läkaren även akademiskt skolad och ser sig inte som ett alternativ utan som ett komplement till skolmedicinen. Detta är givetvis mer provocerande än de inriktningar som ser sig som alternativ. De är lättare att avfärda som oseriösa. Vad gör man med antroposoferna?? Man får angripa dem på andra sätt. Var har de sina svagheter? Tja, de kan inte komma långt med reproducerbarhet, dubbelblindtest och liknande eftersom sådant filtrerar bort många av de objektivt verksamma faktorerna i läkeprocessen. Men det finns ju antroposofiska universitetssjukhus där det bedrivs mycken forskning, eller i alla fall ett: Herdecke i Tyskland. Där borde man kunna finna ett gränssnitt mellan skolmedicin och antroposofisk dito. Liksom hos farmaceuterna på de antroposofiska läkemedelstillverkarna Weleda och Wala. Om bara viljan verkligen finns. Möjligen gör den inte det, eftersom den antroposofiska bolagiseringen parat med anspråken på ”egen och bättre” vetenskaplighet och kravet på dispens från rådande lagstiftning givetvis verkar provocerande.
Tack för din kommentar, Undrar varför du gör en så stor åtskillnad mellan eldsjälar/idealitet och bolagisering/vinsttänkande när det finns evidens för att stora världsentrepenörer som Bill Gates och Warren Buffet gett största delen av sin förmögenhet till just ideella verksamheter?
Om man tänker på andra verksamheter i samhället t ex tidningar som drivs av vinsttänkande men får stöd av myndigheter, eller musikinstitutioner som t ex operan som får stor sponsring från myndigheter för att överleva, så undrar man vilka kriterier samhället har för stöd och sponsring till olika slags verksamheter?
Överhuvudtaget skulle vi idag inte ha en Mozarts eller Bachs musik utan att dessa stöddes av rika mecenater som förstod värdet av att stödja sådana genier.
Så varför skulle inte antroposoferna också få stöd från samhället?
För att de inte följer reglerna om vad som idag avses med ”rätt forskning” i samhället? Dvs som du skriver ”mätbara resultat” av behandlingar. Men har inte nya verksamheter ofta gått emot de gällande reglerna, attityderna, perspektivet i samhällen?
Du skriver att ” egentligen tror du att Bojs representerar något helt sunt och nödvändigt” . Men vem har gett t ex journalisten Bojs på DN mandat att uttala sig om t ex villkoren för att ge stöd till t ex antroposofin? Har Bojs blivit folkvald så att hon representerar ett partis eller folk som röstat fram henne eller är hennes argument och perspektiv totalt i eget syfte och subjektivt?
Om man sedan accepterar din uppdelning i eldsjälar/idealitet och bolagisering/vinsttänkande till t ex Bojs som arbetar i ett vinstgivande bolag som DN så frågar man sig varför DN får sponsring från myndigheter, enligt vilka ”objektiva” kriterier?
Du tar sedan upp en annan sak; antroposofernas och deras bolags syn på sin egen behandling/vetenskaplighet som ”egen och bättre” utan att de kan eller känner att de behöver visa resultat enligt ”vetenskap och beprövad erfarenhet”. Frågan är då vem som ska bedöma detta? Är det patienter som säger att de fått bra behandling av antroposofisk behandling, är det patienter som inte fått bra resultat, eller är det samhället utanför som i många fall politiskt satt upp kriterier för vilken forskning och vilka resultat som ska accepteras och vilka som inte ska accepteras.
Hur många andra av dagens behandlingar inom sjukvården är inte evidensbaserade? Innebär det då också att alla dessa inte ska få samhällets stöd?
Som du säkert vet är forskningen inte en disciplin som upphör idag utan en ständigt pågående verksamhet med nya rön. Faktiskt är ett av problemen att man kan ha vissa resultat av stora bedömningar av kliniska studier som kan ändras när en ny stor studie publiceras. Allt detta är enligt konstens alla regler evidensbaserat men resultaten kan vara helt skilda.
I den bästa av världar skulle alla verksamheter ha påvisbara effekter. Men vi lever inte i en perfekt värld och människan är själv långtifrån perfekt. Det finns oerhört mycket kvar att forska på vad som påverkar våra celler och det skulle inte förvåna mig om man ganska snart eller så småningom skulle finna helt andra mekanismer än vad vi känner till idag.
.
Bra svar. Jag menar som sagt inte att Bojs har rätt i sak, utan försöker beskriva varför hennes reaktion är nödvändig och på sitt sätt sund. Skillnaden mellan idealistiska rörelser som kommersialiseras och personer som Gates är emellertid viktig i sammanhanget, nämligen att Gates, Buffet m fl börjar i den kommersiella änden för att mogna till bemedlade filantroper med tiden, medan det vi ser i rörelser som den antroposofiska snarare är tecken på förfall och förflackning. I stället för att förbli trogna sin kärnverksamhet – att utbilda människor till kunniga och initiativrika antroposofer – så förskjuts fokus till att vidmakthålla och vidareutveckla redan etablerade initiativ. Se hur det gick för KF. Glöden, det personliga engagemanget på 30-talet ersattes efter en generation eller två med marknadsanpassade varuhus. Coop-rörelsen i USA är på väg åt samma håll.
Hej och tack igen för din kommentar. Jag tror att Bojs och andras syn på t ex antroposofin bottnar i något slags jantelagsmentalitet som tyvärr verkar vara så vanlig i Sverige. En mentalitet som inte tillåter individen att göra karriär utan strävar hellre till ett alla ska vara som ett kollektiv som följer givna regler och ramar. Det blir lättare att kontrollera om alla marscherar i takt. Börjar någon marschera i otakt kan marschen förstöras eftersom denne någon inte bara bryter ett kollektivt mönster utan visar andra att man de också kan bryta mönstret.
I ledande politiska kretsar, är det inte tillåtet att vara kommersiell, i andra politiska kretsar får man inte visa vinst och i det tredje är det inte bra att inte vara som alla i mängden. Jag tror faktiskt det svenska systemet och den svenska modellen har historiskt fungerat så bra eftersom majoriteten av folket frivilligt dragit åt samma håll. På bekostnad av individens utveckling och kreativitet men detta pris är inte särskilt högt i jantelagens verklighet.
I USA, som förvisso kan kritiseras för mycket samtidigt som det finns mycket bra där, fokuserar ideologin och lagstiftningen på individens oavhängiga rättigheter dvs där sätter man individen framför kollektivet. I Sverige gör man tvärtom, tror jag.
Vi kan förvisso kritisera rörelser och organisationer som verkar ha förlorat sina eldsjälar som grundade rörelsen i början men jag tror inte att detta förlopp kan delas upp i vitt eller svart. Finns en eldsjäl som Gates, Buffet m fl som börjat arbeta längst ned i stegen (Gates började i garaget, om jag minns rätt) och sedan byggt upp multinationella företag och sedan gett bort mesta delen av sin förmögenhet så finns väl den ursprunglige eldsjälen kvar.
Jag kan inte uttala mig om den antroposofiska rörelsens utveckling som jag inte känner till men jag vill inte förbjuda den eller minska stödet till den eftersom de inte vill eller kan ge oss de mätbara resultat som vi kräver. Om de hjälper ett visst antal patienter som då inte behöver använda sig av den hårt trängda sjukvården, så har väl samhället sparat pengar på antroposofisk behandling, eller?