Category archives for: Klinisk forskning

Satsning ska behålla Alzheimerforskningen i Sverige

Alzheimerfonden vill rädda kvar ledande Astrazenecaforskare i Sverige och har därför tagit initiativ till en forskningssatsning.

Läkemedelsvärldens rss flöden

Nationell strategi för livsvetenskaper – äntligen!!!

Läkemedelsvärldens rss flöden

Nytt verktyg i kampen mot blodcancer

leukemiceller

Foto: Dreamstime

En ny försöksmodell ger unika möjligheter att studera vad som händer på gennivå hos patienter med akut myeloisk leukemi. Forskarna har visat att två vanliga mutationer som samarbetar leder till en mycket snabbare utveckling av leukemin. Försöksmodellen kan också användas för att studera effekten av olika läkemedel mot leukemi som är under utveckling.

Leukemi är cancer i benmärgen där blodkropparna bildas. Blodkroppar utvecklas ur stamceller, celler som har förmågan att bilda alla typer av blodceller. På vägen från stamcell till färdig blodkropp mognar cellerna undan för undan till allt mer specialiserade celler för att till sist komma ut i blodet som färdiga röda eller vita blodkroppar eller blodplättar.

Vid leukemi uppstår störningar i mognadsprocessen så att en del celler stannar upp i utvecklingen. Det som då händer kan liknas vid en plötslig fördämning i ett vattendrag, där vattennivån stiger uppströms om fördämningen medan det råder vattenbrist nedströms. Konsekvenserna vid leukemi blir att produktionen av mogna fungerande blodkroppar avstannar, det uppstår blodbrist, samtidigt som en del mellanprodukter blir bara fler och fler och tar över utrymmet i benmärgen.

Mutationer som följer på varandra

Leukemi beror på att det uppstår ett antal, på varandra följande genetiska förändringar, mutationer i någon eller några av de stadier som cellerna genomgår under mognadsprocessen. Det finns olika typer av leukemier beroende på vilka celler i mognadsprocessen som drabbas. Vid akut myeloisk leukemi, AML, drabbas produktionen av granulocyter som är en viss sorts vita blodkroppar.

Kristian Reckzeh

– Ett genomgående mönster vid leukemi är att det först uppstår en mutation som blockerar den fortsatta mognadsprocessen och som sedan följs av en annan mutation som gör att de celler som inte kommer vidare i sin mognadsprocess börjar föröka sig i en allt snabbare takt. Dessa kan så småningom utvecklas till cancerceller, säger Kristian Reckzeh, doktorand vid Sektionen för molekylärmedicin och genterapi. I maj lägger han fram sin avhandling.

Nytt verktyg bekräftar samarbete

Han har studerat två olika mutationer som är vanliga i samband med AML. Syftet har varit att ta reda på om och i så fall hur dessa mutationer samarbetar och om de i så fall påskyndar utvecklingen av cancerceller. Det har tidigare varit mycket svårt att studera de här mutationerna eftersom det inte har funnits några bra verktyg, s.k. försöksmodeller för detta.

Kristian Reckzeh och hans kollegor har utvecklat en så kallad ”musmodell”. Kortfattat innebär det att man har korsat fram möss som utvecklar AML och där sjukdomsförloppet i mössen återspeglar på ett bra sätt det som händer hos människor med AML.

– Med hjälp av modellen har vi kunnat bevisa att det sker ett samarbete mellan dessa två mutationer. Möss som hade båda mutationerna utvecklade leukemi mycket snabbare.

Omogna celler som vägrar att dö

Den första mutationen, i Cebpa-genen, påverkar en så kallad transkriptionsfaktor, vars uppgift är att sätta på eller stänga av gener. När den inte fungerar som den ska blockeras vägen som leder till mogna granulocyter. Om denna mutation följs av en annan, i Flt3-genen, påverkas en sorts receptorer på cellyta som i sin tur påverkar cellens förmåga att överleva.

– Det leder till att vi får en ansamlig av omogna celler som inte dör och bara blir fler och fler.

Studera nya läkemedel

Kristian Reckzehs nya resultat är i första hand viktiga i ett grundforskningsperspektiv. De är ett mycket viktig bidrag till det enorma pussel som världens alla leukemiforskare lägger för att bättre förstå mekanismerna bakom hur leukemi uppstår och utvecklas. Ju mer vi förstår desto större är chansen att vi kan bota och kanske till och med förhindra att sjukdomen uppstår.

– Men det finns faktiskt en direkt praktisk tillämpning av vår försöksmodell. Den kan användas för att studera effekten av olika läkemedel som är under utveckling, säger Kristian Reckzeh.

Text & porträttfoto: EVA BARTONEK ROXÅ

Artikeln är tidigare publicerad på Medicinska fakultetens hemsida vid Lunds universitet som månadens vetenskapliga artikel mars 2012

 

Related posts:

  1. Cancerstamceller orsak till återfall vid blodcancer
  2. Kees-Jan Pronk: Kan åldrande celler leda till nya behandlingar av blodcancer?
  3. Protein som muterar ökar risk för blodcancer

Aktuellt om Vetenskap och Hälsa

Strålbehandling med forskningsmöjligheter

strålbehandling

Sarok Said, sjuksköterska på Skånes universitetssjukhus i Malmö, agerar statist vid demonstration av den nya strålbehandlingsmaskinen. Foto: Björn Martinsson

På Skånes universitetssjukhus i Malmö står sedan en kort tid en strålbehandlingsmaskin som ger nya möjligheter att forska kring cancerbehandlingar.

Den 6 mars var det dags för invigning. Maskinen går under beteckningen TrueBeam, kostar ca 20 miljoner kr och har funnits på marknaden i ungefär ett år, berättar Sven Bäck, docent vid Lunds universitet samt sjukhusfysiker vid Skånes universitetssjukhus.

Strålbehandling av tumörer är ett vanligt inslag i cancervården. Bl.a. beroende på cancertyp, hur långt framskriden sjukdomen är samt tumörens läge varierar antalet strålbehandlingar, och även längd och styrka på stråldosen.

Kortare stråltider

– Med den nya maskinen förkortar vi stråltiderna och ökar precisionen. Strålningen mot tumören blir effektivare och kringliggande delar av patientens kropp utsätts för lägre strålningsdoser än tidigare, berättar Lars Ekberg, överläkare vid strålbehandlingsavdelningen på sjukhuset.

Den nya maskinen kan se tumörens form och läge med en precision som kan jämföras med skiktröntgen, vilket tidigare utrustningar inte klarat av. Det går också att, ifall man vill, plocka bort ett utjämningsfilter vilket är att föredra vid en del cancerbehandlingar.

Den nya utrustningen gör det möjligt att utveckla nya typer av strålbehandlingar.

Sacha af Wetterstedt är sjukhusfysiker och har tidigare forskat kring egenskaperna hos röntgenstrålar utan utjämningsfilter. Nu planerar forskargruppen vid Lunds universitet där han ingår att starta ny forskning som bl.a. handlar om effekterna av strålning utan utjämningsfilter.

– Jag ska bl.a. undersöka olika typer av behandling för bröstcancer, berättar Sacha af Wetterstedt.

Fler forskningsprojekt förbereds

Skånes universitetssjukhus kommer under hösten att installera ytterligare fem maskiner på sjukhuset i Lund, och även där förbereds forskningsprojekt kopplade till de nya maskinerna.

Strålbehandlingsavdelningen på SUS i Malmö håller för närvarande också på att prova ett optiskt patientpositioneringssystem där man med hjälp av en projektor och ett datorprogram gör det enklare att placera patienten på rätt plats i strålbehandlingsmaskiner. En doktorand knuten till tillverkaren ingår i det arbetet.

Text och foto: BJÖRN MARTINSSON

Artikeln har tidigare varit publicerad på hemsidan för Institutionen för kliniska vetenskaper Malmö, Lunds universitet, 12 mars 2012.

Related posts:

  1. Individanpassad strålbehandling gör nytta!

Aktuellt om Vetenskap och Hälsa

Internationell neurologisk forskning koordineras från Karolinska Institutet

[NYHET 2012-02-20] Karolinska Institutet ska koordinera ett stort forskningssamarbete inom EU om neuroldegenerativa sjukdomar. I samarbetet ingår forskare från 22 länder och den totala budgeten är på över 90 miljoner kronor.

Nyheter

Logga in | Copyright NyMedicin.com 2012