Category archives for: Nyheter

”Den svenska sjukvården inte längre av världsklass”

Hugo Lagercrantz, Senior professor vid Karolinska institutet och tidigare verksamhetschef vid Astrid Lindgrens barnsjukhus har i Dagens Nyheter skrivit en artikel om bristerna  i främst barnsjukvården i Sverige

Lyssna även gärna till en radiointervju med bl a professor Hugo Lagercrantz

Stämmer den bild av barnsjukvården i Sverige som Lagercrantz målar upp?  Många allmänläkare anser att de möter barn varje dag och att de då får erfarenhet och kunskap av att bemöta sjuka barn. Lagercrantz pekar på att tjänstgöring (även fem år) räcker inte utan man bör också ofta ha återkommande undervisning i t ex barnmedicin.

Och visst är återkommande undervisning oerhört viktigt för att upprätthålla och utveckla kunskapen i barnsjukdomar liksom i andra sjukdomar. Vem ansvarar för vidareutbildning av allmänläkare? Idag är det upp till varje läkare att söka kurser och utbildningar och söka om ledighet för att vidareutbilda sig.

Men gör man detta i dessa ekonomiskt kärva tider där man måste ta emot ett visst antal patienter för att ekonomin på vårdcentralen ska gå ihop? Den kliniska vardagen tar ofta över , är så krävande att  den enskilda läkaren kanske inte orkar att aktivt söka vidareutbildning utan s a s bara tjänstgör. Det borde åligga ledningen och handledarna att rekommendera vidareutbildning till kollegor och s k ST-läkare. Men detta tar då tid från ledningen och handledarna, så vem ska ansvara för den medicinska vidareutbildningen? Räcker det verklige med att lägga hela ansvaret på läkarna själva?

 

 

 

Kan kändisar långsiktigt förmedla hälsobudskap?

Nyligen publicerades två åsikter om detta ämne i British Medical Journal. Medan Simon Chapman, professor of public health, University of Sydney, Sydney, Australien tror att kändisar kan hjälpa förmedla positiva och bra hälsobudskap så är Geof Rayner, honorary research fellow, City University London, London, UK, helt negativ till företeelsen.

JA

Chapman skriver att han tillsammans med kollegor år 2005-11 bandat all hälsorelaterad material som sändes på alla fem fria TV kanaler i Sidney, Australien. 1657 av 29322, 6 %, av nyheter hade med kändisar. Detta är en mycket lägre siffra än nyhetsinslag som hade med folk med sjukdom eller olycksfall (60 %), experter och personer som arbetar inom sjukvården (50 %) och politiker (49 %).

Kändisar involverar sig i en hälsofråga kanske p.g.a. av att de har personliga erfarenheter eller vill som publikmagnet hjälpa drabbade. Och på samma sätt som experter så finns det kändisar som själva vill dra nytta av vad en god offentlig profil kan göra för deras karriär.

Chapman tar upp kritiken mot kändisar, att de förmedlar fel hälsobudskap eller att de blir en negativ förebild, t ex börjar igen röka efter att de gått ut i media och visat hur viktigt det är med rökfrihet.

Men på det hela taget är kändisskap för hälsobudskap positivt, skriver Chapman. Han frågar om någon kan vara emot kändisar som t.ex. går ut i media med att bekämpa miljöförstöring och hjälper dra uppmärksamhet till forskare som aldrig förr skulle drömt om sådan exposition i media.

Det finns en underton av arrogans mot kändisar, skriver Chapman att de egentligen inte vet vad de talar om. Men vi har orealistiska förväntningar på kändisar, de är inte experter, de kan trovärdigt och personligt förmedla ett hälsobudskap till en media som tar emot dem med öppna armar. Detta till skillnad mot forskare som oftast gör sig ”hopplösa” i TV-nyheterna.

Publicitet kring den 36-åriga Kyle Minogues:s bröstcancer ledde till en ökning av screening dvs. mammografi bland kvinnor i rätt ålder. Men detta ledde också till ökning av yngre kvinnors screening, med onödig röntgenstrålning och falskt positiva resultat. Det hade varit bättre om en kändis istället hade en förändring, förstadium till livmoderhalscancer som upptäcks med cellprov (smear test) och nyheten hade handlat om virus och gett ökad medvetenhet om vikten av cellprov som tidigt upptäcker förändringen.

NEJ

Nej, kändisar kan inte långsiktigt förmedla positiva hälsobudskap eftersom deras kändisskap är flyktigt, skriver Geof Rayner. Jamie Oliver, ”den nakne kocken” visade detta med sin kampanj om hälsoriktig skolmat. Nyheterna kom mest att handla om Jamie Oliver och hälsobudskapet försvann efter kort tid.

Kändisskap är ikoner för hejdlös konsumerism med en livsstil som bygger på fantasi, skriver Rayner. Vårt samhälles obsession på kändisskap är en biprodukt av ett samhälle som upplever social isolering och upplösning av sociala band. Vi bombarderas av kändisar från alla håll och vi vet mer om dessa än om vår släkt. Genom emotionella band till kändisarna blir de ”vänner som vi inte vet något om” . Kändisarna blir fiktiva personer som promoteras i diverse TV-shower.

Kändisarna mäts efter deras inkomst, status, och förmåga att lansera produkter. Den amerikanska tidningen Forbes har satt upp en lista av 100 av de populäraste kändisarna. De som var med på listan tjänade 4,5 miljarder dollar (31,2 miljarder dollar), varav en stor del var produktlanseringar. En kändis talar om för folk vad de ska bära, vilka kosmetika de ska ha, eller vad vi ska äta.    För inte så många år sedan talade en känd underhållare, Ronald Reagan, om för oss vilka cigaretter vi ska röka.

Social media spär på kändiskulturen. Lady Gaga har 8 millioner ”vänner” på twitter och Justin Bieber otroliga 16,4 miljoner följeslagare. Efter att ha känt sig nere efter en konsert har Justin Bieber sagt att han ”älskar sina följeslagare och tackat dem för de fått honom att känna sig bättre”

Principerna är klara, skriver Rayner. ”Genom ett exponera eller hitta på deras liv spelar kändisar roll av substitut, projektioner för folk som uppmuntras att leva med dem, genom dem och kanske för dem. Vi har ännu inte sett alla mentala konsekvenser av dessa falska vänskapsband”

I vårt enorma mediala utbud lägger vårt medvetande endast märke till ett fåtal. Även om vi inte gillar kändisarna i reklam så smittar igenkännandet av sig på produkten eller budskapet. Kändisskap har blivit det huvudsakliga marknadsföringsverktyget, även i en public service organisation som BBC. Boris Johnson, borgmästare i London, syntes mest av alla politiker i media under sommarens Olympiska Spel.

Vi behöver nya metoder att förmedla folkhälsobudskap, skriver Rayner.

Hellre än att förlita sig på flyktiga kändisar så kan organisationer arbeta långsiktigt med lokala kampanjer och lagförändringar mot skräpmat, alkohol, spel och annan ”kändisskapad kommersiell propaganda”. Några kändisar kan hjälpa men vi bör inte söka efter räddare som tror att jobbet är klart när en kändis engagerar sig.

Referenser

Simon Chapman BMJ 2012;345:e6364 doi: 10.1136/bmj.e6364

Geof Rayner, BMJ 2012;345:e6362 doi: 10.1136/bmj.e6362

 

 

Hormonbehandling vid menopaus inne igen

Hormonbehandling vid menopaus är inne igen

För ett par dagar sedan presenterades en studie som visar att hormonbehandling snart efter menopaus/klimakteriet är ett ganska säkert alternativ att behandla symptom som värmevallningar .

Det finns idag övertygande bevis för att ökningen av risker senare i livet som ledde amerikanska NIH (National Institute of Health) att i förtid stoppa sin enorma studie om hormonbehandling för snart ett årtionde sedan var kopplat till tidpunkten för behandling.

Den s.k. Womens Health Initiativ (WHI) analyserade inte hormonbehandling mot symptom vid menopaus. Studien undersökte om den mest använda behandlingen då, kombinationen östrogen och progesteron, kunde förebygga kronisk sjukdom senare i livet. Deltagarna i studien var i medeltal 63 år gamla, många år efter menopaus.

Men resultaten tolkades som om de gällde kvinnor i alla åldrar – med resultat att kvinnor blev rädda för hormonbehandling och mycket färre recept skrevs.

Konsekvenserna av detta kan komma att leda till mer benskörhet bland kvinnor eftersom östrogen stärker ben tillförlitligt och billigt. Så vi kommer troligen att se mera rapporter om ökning av frakturer, äldre kvinnor med höftfraktur och mer dödlighet.

Nya data som finns om hormonbehandling vid menopaus.

En fyra år lång studie med 772 postmenopausala kvinnor sponsrad av NIH och Kronos Longevity Research Institute, utvärderade östrogen tabletter och plåster. Studien var för liten och kort att visa risken för kronisk sjukdom senare i livet men den visade bra effekt mot menopausala symptom, sänkte kolesterol och förbättrade sinnesstämningen. Plåstret minskade risken för diabetes. Deborah Kothz presenterar resultaten och intervjuar Jo Ann Manson, forskare som både leder ny forskning och WHI.

Ännu mer övertygande är en öppen studie som just publicerats i British Medical Journal. Studien var lite större, 1026 potmenopausala kvinnor och mycket längre, tio år. Gruppen som fick hormonbehandling hade mycket färre dödsfall, hjärtinfarkt och hjärtsvikt. Kanske ännu viktigare var att risken för bröstcancer och stroke inte ökade i försöksgruppen. Bröstcancer och stroke är just två tillstånd som tros öka vid hormonbehandling oberoende av ålder. Larry Husten diskuterar studien i CardioBriefs och det finns en sammanfattning och kort kommentar i Journal Watch.

Eve Harris skriver i sin blogg om att det inte är något nytt att påbörja hormonbehandling vid menopaus och att behandlingen är säker. Inte långt efter att NIH stoppade WHI studien 2002 pekade experter på att de deltagande kvinnorna var mycket äldre än den vanliga patienten för hormonbehandling och att resultaten gäller inte för yngre kvinnor.

Tabitha M. Powledge har skrivit mycket i ämnet redan 2003, mindre än ett år efter att WHI studien stoppats I förtid, när hon bevakade en konferens för Endocrine Society och senare. 

Så, hormonbehandling vid menopaus är inget nytt utan bara data eller fakta som ignorerats.

Samband funnet mellan choklad och Nobelpriset?

En nyligen publicerad studie som publicerats I den prestigefulla medicinska tidningen New England Journal of Medicine har analyserat sambandet mellan ett lands intag av choklad och antal nobelpris som landet fått. Det statistiska sambandet är mycket starkt.

Flavonoider som finns rikligt i växter är rika på antioxidanter och har visat sig förbättra kognition (tänkandet). En underklass av flavonoid, flavanol finns rikligt i kakao, grön te, rött vin och några frukter har också visat minska nedgången i kognition som sker vid åldrande. Flavanol har också visat sig utvidga blodkärlen.

Eftersom choklad rik på kakao kan den på ett dosberoende sätt förbättra kognition och därför utgöra fertil grund för Nobelpristagare, resonerade Franz H. Messerli, vid St. Luke’s-Roosevelt Hospital och Columbia University i New York City.

Messerli laddade ner från Wikipedia en lista över nobelpristagare i relation till befolkningsantalet. Data över chokladkonsumtionen per invånare laddades ner från andra källor.

Resultatet var ett mycket nära, signifikant och lineärt samband mellan antal nobelpristagare och chokladkonsumtionen per invånare i 23 länder.

Schweiz låg i topp när det gällde antal nobelpristagare och konsumtion av choklad. Beräkningar visar att det skulle behövas 0,4 kg choklad per invånare och år för att öka antal nobelpristagare i ett av de ingående länderna. Den minsta dosen var omkring 2 kg per år och kurvan visar ingen tak för hur många nobelpristagare ett land kan få om befolkningen äter mer choklad.

I diskussion skriver Messerli att hans resultat inte är bevis för orsakssamband utan endast en hypotes som kan leda till mer studier.

Det enda undantaget till sambandet var Sverige med sina 6.4 kg choklad per invånare och år, som enligt korrelationen skulle haft 14 nobelpristagare. Men Sverige har haft mer än det dubbla, 32 st. Messerli förklarar detta antingen med att den svenska nobelstiftelsen har någon slags inneboende patriotisk fördom som lett till det stora antalet nobelpristagare eller så är svenskar känsligare för choklad. Även små mängder leder i Sverige till ökad kognition….

En annan hypotes för resultaten är att ökad kognition i befolkningen skulle stimulera ökat intag av choklad. En befolkning som är medveten om hälsoeffekter av flavanoler i mörk choklad skulle kunna öka sin konsumtion. Det verkar svårare att tro att nobelpristagarna själva skulle öka sin egen chokladkonsumtion vilket skulle leda till ökad konsumtion i befolkningen.

En tredje hypotes, som är svårare att identifiera och mäta, är att det finns en tredje gemensamma nämnare som kunde driva både chokladkonsumtion och antal nobelpristagare.

En begränsning med studien är att Messerli använt ett medeltal för chokladkonsumtion i befolkningarna men inte den specifika konsumtionen hos nobelpristagarna. Inte heller vet man vilken dos av choklad som är nödvändig för att få inbjudan till Stockholm och Nobelutdelningen. Forskningen i ämnet går vidare eftersom både antal nobelpristagare som choklad är variabler som ändrar sig från år till år.

Referens Franz H. Messerli, M.D.October 10, 2012DOI: 10.1056/NEJMon1211064

 

Långsiktig hormonbehandling efter menopaus medför minskade risker

HRT (Hormone replacement therapy) som tas i 10 år minskar avsevärt risken för hjärtsvikt och hjärtinfarkt utan någon ökad risk för cancer, djup ventrombos eller stroke

HRT behandling har varit föremål för mycket diskussion på grund av både positiva effekter (minskad risk för hjärt-kärlsjukdom) och negativa effekter (ökad risk för bröstcancer).

En artikel publicerad i Journal of Family Planning and Reproductive Healthcare i januari kastade tvivel om den ”opålitliga” Million Women Study, som förknippade HRT med en ökad risk för bröstcancer.

Motstridiga resultat har lett läkare att tro att det är tiden efter klimakteriet tills HRT inleds som kan förklara skillnader i kardiovaskulära effekter.

Forskare från Danmark genomförde därför en randomiserad studie över 10 år med ytterligare sex års uppföljning för att fastställa om HRT kan minska kardiovaskulär risk om behandling påbörjas tidigt efter menopaus.

1006 kvinnor (504 i HRT-gruppen och 502 i icke-HRT-gruppen) ingick i studien. Alla deltagare var vita, friska, hade nyligen startat klimakteriet och äldre 45-58 år gamla. Kvinnor som hade haft en hysterektomi (operation av livmodern) var bara med om de var i åldern 45-52.

Uteslutningskriterier var om deltagare hade en historia av bensjukdom, okontrollerad kronisk sjukdom, tidigare eller nuvarande cancer, nuvarande eller tidigare användning av HRT under de senaste tre månaderna och alkohol eller drogmissbruk.

Alla uppgifter om diagnoser eller dödsfall togs från Danish Osteoporosis Prevention Study och The Danish civil registration. Det primära resultatmålet var en kombination av död och sjukhusinläggning för en hjärtinfarkt eller hjärtsvikt.

Efter 10 år av randomiserad behandling uppmanades kvinnorna att sluta använda HRT på grund av resultaten från kvinnors hälsoinitiativ och Million Women Study. Under denna period dog 26 kvinnor i icke-HRT-gruppen och 33 dog eller upplevde en kardiovaskulär händelse, jämfört med 15 dödsfall och 16 dödsfall eller hjärtkärlsjukdom i HRT-gruppen.

Kvinnorna följdes upp i ytterligare sex år. Under denna tid hade 53 kvinnor i icke-HRT-gruppen insjuknat (40 dödsfall, åtta fel hjärta och fem hjärtattacker) och 33 i HRT-gruppen (27 dödsfall, tre misslyckanden hjärta och tre hjärtinfarkt) .

Dödsorsaker var 23 kardiovaskulära dödsfall och 17 icke-kardiovaskulära dödsfall i den icke-HRT-gruppen och sex kardiovaskulära dödsfall och 21 icke-kardiovaskulära dödsfall i HRT-gruppen.

Studien fann också att kvinnor som genomgått en hysterektomi och yngre kvinnor med HRT hade en signifikant minskad risk för död eller bröstcancer.

Författarna drar slutsatsen att kvinnor som behandlas med långsiktig hormonterapi tidigt efter menopaus ”avsevärt hade minskat risken för mortalitet, hjärtsvikt eller hjärtinfarkt [hjärtattack], utan någon synbar ökning av cancer, venös tromboembolism [DVT] eller stroke.” Men de betonar att ”på grund av den potentiella fördröjningen kan det ta längre tid att ta mer bestämda slutsatser.”

Referens. Louise Lind Schierbeck et al BMJ 2012;345:e6409 doi: 10.1136/bmj.e6409

 

 

Logga in | Copyright NyMedicin.com 2012