hem > På forskningsfronten
Källa: P.N.A.S. USA
Datum: 1998-05-24
Ögonpigment kontrollerar dygnsrytm
Forskare från University of North Carolina, Chapel Hill, har upptäckt ett nytt ljuskänsligt pigment som finns i ögonen, på huden och i delar av hjärnan och kontrollerar vår biologiska klocka.
Bakgrund
Vår biologiska klocka är ett mycket gammalt evolutionärt system som kontrollerar en mängd viktiga funktioner i våra kroppar som t.ex. kroppstemperatur, blodtrycksreglering, sömn, vakenhet mm. Återkommande cykler av ljus och mörker bestämmer biologiska funktioner hos en mängd organismer, från bakterier till människor.
Metod & Resultat
Forskarna började leta efter proteiner som kontrollerar vår biologiska klocka efter att man oväntat funnit en annan gen som kodar för fotolyase, ett enzym som reparerar skador på DNA orsakade av ultraviolett ljus. Trots att genen för enzymet finns hos människan, har vi inte själva enzymet. Forskarna började därför studera genen, och fann att den kodar för ljuspigment som kallas kryptokrom (cryptochrome, eng.) . Man fann två proteiner, CRY1 och CRY2, som verkar reglera vår dygnsrytm och fanns i vissa av näthinnans lager, på huden och i delar av hjärnan.
Trots att proteinerna finns i näthinnan är de inte involverade i den process som leder till att vi kan forma visuella bilder. CRY1 och CRY2 är kopplade till vitamin B2 och absorberar blått ljus som sedan förmedlas vidare via synnerven till en annan del av hjärnan än synbarken.
Proteinerna finns inte bara på näthinnan utan även på huden. Enligt Aziz Sancar, medförfattare, kan vår biologiska klocka även regleras via huden. Dessa resultat bekräftar en annan undersökning där forskarna kunde sätta den biologiska klockan genom att rikta ljus mot baksidan av knäskålen.
Tillämpningar
Förståelse av de mekanismer som styr vår biologiska klocka och vårt dygnsrytm kan leda till olika behandlingar för de som lider av s.k. säsongsbunden depression. Dessa patienter får sina depressioner under vintern då det finns för lite dagsljus. - Det kan vara så att patienterna har en defektiv gen som inte tillverkar pigmentet eller att de lider av brist på B2-vitamin, skriver Sancar i ett pressmeddelande.
Ett annat område som kan dra nytta av fynden är t.ex. vid nattarbeten där man vet att olyckor och andra tillbud ofta förekommer under den tid då personalens biologiska klockor påverkar dem att sakta ner och ta det lugnt.
Yasuhide Miyamoto, and Aziz Sancar, Department of Biochemistry and Biophysics, University of North Carolina of Medicine, Chapel Hill, N.C. Vitamin B2-based blue-light photoreceptors in the retinohypothalamic tract as the photoactive pigments for setting the circadian clock in mammals," P.N.A.S. USAMay 26, 1998; Volume 95, Number 11,6097-6102
©1998-05-24 Zvi Wirschubsky
ref: http://www.nymedicin.com/news/1998/05/24/Ogonpigment_kontrollerar_dygnsrytm.html
