Neil D. Tsutsui och kollegor vid University of California, San Diego, La Jolla, har funnit att en viss stam av framgångsrikt invaderande myror har mindre genetisk variation inom arten.
Minskad genetisk variation har ofta ansetts ofördelaktigt för en arts överlevnad. Forskare visar nu att så inte alltid är fallet.
S k Argentiska myror kom först till USA under senare delen av 1800talet och har sedan dess utbrett sig vitt och orsakat mycket skada. När myran väl etablerat sig så konkurrerar den ut andra myrarter genom att forma superkolonier som växer till hög densitet och snabbt och enkelt tillvaratar födokällor.
Forskarna ville ta reda på orsaken till den framgångsrika invasionen av Argentiska myror och analyserade med hjälp av sk mikrosatelliter, markörer som är repeterade mönster av enkla DNAsekvenser med hög mutationsfrekvens, de invaderade myrornas släktskap med varandra.
Man fann att de framgångsrika myrorna hade minskad genetisk variation som troligen uppkom vid tiden för myrornas ursprungliga invasion till USA där det uppstod ett starkt selektiv tryck ("flaskhals") där endast de framgångrika myrorna överlevde.
Eftersom myrorna är genetiskt lika varandra så känner myrorna igen varandra som släktingar som inte attackerar varandra. Andra myrarter angriper varandra och slåss inbördes. Forskarna föreslår att minskad genetisk variation inom den Argentiska myran har lett till mindre aggression inom arten och därför hög populationsdensitet som lett till att den är den dominerande myrarten där den etablerar sig .
Referens: PNAS
V.g. klicka på länken ovan för mer information.
Du kan även ställa frågor och ge Dina kommentarer direkt till
zvi@nymedicin.com©2000-05-19 Zvi Wirschubsky
ref: http://www.nymedicin.com/news/2000/05/19/Invaderande_myror_ar_framgangsrika_tack_vare_m.html
