Kliniska nyheter

hem > Kliniska nyheter

Källa: Olle Haglund
Datum: 2001-02-15

Högintressanta skyddande probiotiska bakterier

En störd bakterieflora i tarmen har visat sig kunna ha stor betydelse för uppkomst av sjukdomar såväl i tarmen som i övriga kroppen. Det finns nu allt starkare bevis för att skyddande probiotiska bakterier kan förebygga och bota många av dessa tillstånd.

Den livsviktiga tarmslemhinnan

Det senaste decenniet har det kommit allt mer kunskap om tarmslemhinnans oerhört stora betydelse. Detta gäller inte endast för lokala processer i mage/tarm utan även för systemprocesser i hela kroppen. Tarmslemhinnan har en yta på 250-400 kvadratmeter, vilket motsvarar en tennisplan. Den utsätts varje dag för 1.2-2.0 kilo föda vilket motsvarar cirka 60 ton under ett liv. En stor del av kroppens lymfsystem är beläget i tarmen (GALT; Gut Associated Lymphoid Tissue). Detta förklarar varför tillståndet i tarmslemhinnan kan påverka immunologiska/inflammatoriska sjukdomar som astma och reumatoid artrit (ledgångsreumatism). Omsättningen av slemhinne-cellerna i tarmslemhinnan är mycket hög. 0.22 kg slemhinneceller förloras varje dag vilket innebär att cirka 55 miljoner tarmceller förnyas varje minut. Magtarmslemhinnan ersätts helt inom 3-4 dagar!

Cirka 95 procent av kroppens celler utgörs av tarmbakterier!

Till det ovannämnda kommer den viktiga tarmfloran. Den består av ett oerhört stort antal celler. Tjocktarmsslemhinnan är också oförmögen att själv klara näringen. Dess behov klaras delvis från tarmen med hjälp av kortkedjiga fettsyror, aminosyror, polyaminer, tillväxtfaktorer och vitaminer bildade av bakteriefloran i tarmen. En frisk tarmflora kan skydda mot många lokala och systemiska sjukdomar. Tarmbakterier kan också vara inkopplade i uppkomst av sjukdomar som ulcerös kolit, Crohns sjukdom och reumatoid artrit. En viktig del av tarmfloran utgörs av probiotiska bakterier, främst laktobaciller och bifidobacterium (se nedan!).

Historisk bakgrund

Hälsoeffekter av levande bakterier, särskilt mjölksyrabakterier (laktobaciller), i födan har en lång historia. Att fermentera (jäsa) livsmedel var länge det bästa och säkraste sättet att konservera. I den persiska versionen av Gamla Testamentet (1:a Mosebok 18:8) sägs att Abrahams långa livslängd berodde på förtäring av sur mjölk. År 76 fK rekommenderade den romerske historiken Plinius tillförsel av fermenterade mjölkprodukter vid behandling av magtarminfektion. Redan i den unga mikrobiologin i slutet av 1800-talet förklarades hälsoeffekterna av vissa bakterier med påverkan på den mikrobiolog-iska balansen i tarmen. Den som grundlade det probiotiska synsättet var Metchnikoff vid Pasteurinstitutet i Paris. Den mikroorganism som han propagerade för Lactobacillus bulgaricus visade sig dock vara en dålig probiotisk bakterie, men själva idén om tarmflorans stora betydelse har dock visat sig vara riktig. Idag finns ett rikligt utbud på produkter som innehåller effektiva probiotiska bakterier i form av mjölkprodukter (fil, youghurt) och vegetabiliska fermenterade produkter.

Definitioner

Den grekiska termen probiotisk betyder för livet och infördes först 1965 av Lilly och Stillwell. Många olika definitioner har därefter föreslagits. Den senaste definitionen (Schrezenmeir et al 2001) lyder som följer: en preparation som innehåller levande, definierade mikroorganismer i tillräckligt antal, som ändrar mikrofloran i en lokalisation hos värden och på så sätt utövar gynnsamma hälsoeffekter hos denna värd. Termen prebiotisk står för en icke digererbar (smältbar) kostingredient som på ett gynnsamt sätt påverkar värden genom att selektivt stimulera växt och/eller aktivitet för ett begränsat antal bakterier i tjocktarmen (kolon). Många av dessa prebiotika är fibrer. Termen synbiotisk används för att beskriva produkter som innehåller både probiotika och prebiotika.

Krav på en probiotisk bakterie

Många bakteriestammar kallas för probiotiska. Ibland anges antalet levande bakterier i produkten som ett mått. För att de skall få kallas så fordras dock vissa egenskaper i kroppen. De måste överleva passagen genom mage och tarm och måste därför klara angrepp av magens saltsyra, matsmältningsenzymer och galla. De måste kunna kolonisera i tarmen. Ett viktigt krav är också att de kan fästa (adherera) vid tarmväggen. Förmåga till att adherera har visats vara kopplat till kortare varaktighet av diarré, positiva immunogena effekter m.m. Fästförmågan kan testas med odlade celler som den tarmcellsliknande Caco-2 eller humana slemhinneceller. Allra bäst är kanske att använda den slemproducerande odlade HT29-MTX-cellen. Det anses att en god kvalitetskontroll bör kräva test i två olika modeller. Att kunna adherera har visats vara viktigt för att probiotiska bakterier skall kunna stimulera immunsystemet. Ett ytterligare selektionskriterium för probiotiska bakterier är att de kan bilda antimikrobiella ämnen. Många probiotiska bakterier har också visats kunna göra detta. Bland dessa substanser märks inte bara tillväxthämmande ämnen som organiska syror och väteperoxid utan även bakteriociner (bakteriedödande ämnen), adhesionshämmare och en rad små antimikrobiella ämnen. Bland de probiotiska bakteriestammar som visat intressanta resultat märks Lactobacillus rhamnosus stam GG (LGG), Lactobacillus casei rhamnosus LB 21, Lactococcus lactis L1A och Lactobacillus plantarum 299v.

Det nyfödda barnet för sina probiotiska bakterier vid förlossningen

I och med passagen genom mammans slida vid förlossningen får det nyfödda barnet sina första probiotiska bakterier. Detta utgör grunden för utveckling av en normal tarmflora. Det har visats att barn som förlöses med kejsarsnitt inte får denna första tillförsel av probiotiska bakterier och dessa barn kommer att ha en fördröjd utveckling av en normal tarmflora. Det har också beskrivits att dessa barn oftare drabbas av tidiga diarréer. Astronauters vistelse i rymden en längre tid har visat sig starkt minska den probiotiska bakteriefloran.

Probiotiska bakterier finns inte bara i tarmen

Man har beräknat att det bör finnas cirka 1 kilo (!) probiotiska bakterier i magtarmkanalen (från munnen till ändtarmen). Huden bär cirka 200 gram av dessa bakterier, lungorna och slidan innehåller vardera cirka 20 gram, näsan 10 gram och ögonen cirka 1 gram. Det finns dock stöd för att dagens barn och ungdomar på grund av lågt intag av probiotiska bakterier och på grund av uttalad hygien ofta har svårigheter att bygga upp en tillräcklig probiotisk bakterieflora. Intaget av probiotiska bakterier var för flera miljoner år sedan (paleolitiska eran) tusen till en miljon gånger större än det idag.

Många positiva effekter i kroppen

Bland de intressanta resultat som tillskrivits probiotiska bakterier märks effekter mot barndiarréer, bland annat orsakade av rotavirus, turistdiarréer, antibiotikautlöst diarré, diarré i samband med HIV-infektion, återkommande tjocktarmsinfektion med Clostridium difficile, inflammatorisk tarmsjukdom, irritabel kolon, koloncancer, pankreatit (bukspottkörtel-inflammation), födoämnesallergi och laktosintolerans. Det finns också stöd för att en rubbad tarmflora kan medverka vid uppkomst av flera systemsjukdomar (se nedan!). Huruvida normalisering av tarmfloran kan påverka dessa tillstånd återstår att se.

Effekter på immuniteten

Magtarmkanalen och framför allt tjocktarmen är ett viktigt immunologiskt organ och innehåller 70-80 procent av kroppens totala immunsystem (GALT). Sammansättningen av tarmfloran kan på ett avgörande sätt påverka detta immunsystem. Den positiva effekten av probiotiska bakterier på allergi och inflammatoriska tarmsjukdomar antas bero på en positiv påverkan av immuniteten. De närmare mekanismerna är dock oklara.

Probiotiska bakterier skyddar mot allergier

Allergier visar idag en klar tendens att bli allt vanligare. Orsaken är ännu oklar men en teori är att vi blivit allt mer hygiensiska. En följd av detta är minskad tillförsel av skyddande probiotiska bakterier. I en uppmärksammad studie (Alm et al, Lancet 1999) jämfördes 295 barn i åldern 5-13 år som gick i en antroposofiskt inriktad skola med 380 barn som gick i en vanlig skola. Man fann ett omvänt samband mellan antroposofisk livsstil och risk att utveckla atopisk allergi. I den antroposofiska gruppen åt 63 procent av barnen fermenterade grönsaker jämfört med 4.5 procent i kontrollgruppen. Användandet av antibiotika var också lägre i den antroposofiska gruppen. Tillförsel av probiotiska bakterier som Lactobacillus GG har också visat sig minska förekomst av födoämnesallergier, bland annat orsakade av reaktion på mjölkens kasein.

Har även viktiga funktioner i kvinnans urogenitalorgan

Bakteriefloran i kvinnans urogenitalorgan besår av cirka 50 olika arter, bland annat flera probiotiska laktobaciller. Kvinnorna har fram till menstruationens upphörande (menopaus) mjölksyraproducerande bakterier som genom sin förmåga att adherera, att procucera syror, bakteriedödande ämnen och väteperoxid skyddar mot infektioner. Efter menopaus minskar dessa skyddande bakterier och detta anses vara en viktig anledning till starkt ökad förekomst av infektioner i slidan (vaginoser). Behandling med antibiotika kan genom att rubba den skyddande bakterieflora också leda till sådana infektioner. Det har de senaste åren kommit allt fler rapporter om att användande av probiotiska bakterier terapeutiskt kan minska ner förekomsten av infektioner i slidan.

Hjälper mot laktosintolerans

Laktosintolerans innebär att mängden laktosnedbrytande enzym (beta-galaktosidas) är för låg i tarmväggen (brush border membrane). Detta medför nedsatt förmåga att bryta ner mjölksockret laktos. Det finns en rad olika typer av laktosintolerans. Tillståndet innebär en rad magtarmsymtom som uppsändhet, gasbildning, och magsmärta. Svårigheten ökar ofta med åldern. En stor del av världens befolkning, 70-95 procent!, har svårigheter att bryta ner laktos. I Skandinavien gäller detta enbart 3-5 procent, i Finland 17 procent och Storbrittanien 5-15 procent. Flera studier har nu visat att probiotiska bakterier kan lindra och ibland helt ta bort symtomen på laktosintolerans. Förklaringen är att många probiotiska bakterier har förmåga att bryta ner laktos.

Stöd för att försämrad slemhinnebarriär även kan ge viktiga systemeffekter

En försämrad slemhinnebarriär kam uppkomma till följd av låg förekomst av skyddande probiotiska bakterier i tarmen. Detta gynnar överväxt av sjukdomsframkallande gramnegativa bakterier som E. Coli. Från döda sådana gramnegativa bakterier avges endotoxin (lipopoly-saccarid). Vid en försämrad slemhinnebarriär tas ökade mängder av endotoxin upp genom tarmväggen. Via portakretsloppet når endotoxinet levern där de så kallade Kupffercellerna, leverns egna makrofager (storätare), kan ta upp gifterna till en viss grad. Vid högt upptag av endotoxin i tarmen överskrids Kupffercellernas kapacitet och små mängder endotoxin kan komma ut i sestemblodomloppet. Förutom direkteffekter på en rad organ kan endotoxinet leda till frigörande av inflammatoriska cytokiner som TNF-alfa (tumörnekrotisk faktor-alfa, IL-1 (interleukin-1) och IL-6. Uppkomst av ateroskleros (åderförkalkning) ses numera som en kronisk inflammatorisk process och det finns stöd för att substanser som TNF-alfa, IL-1 och IL-6 kan påskynda sjukdomsutvecklingen. Det finns även stöd för att uppkomst och försämring av reumatoid artros och utbrott av anfall av multipel skleros (MS). En försämrad slemhinnebarriär med ökat läckage av endotoxin har föreslagits bidra till att alkohollevercirros (skrumplever) blir irreversibel.

Övergång från måttligt svår hjärtsvikt till svår hjärtsvikt kan starta i tarmen!

Genom den försämrade cirkulationen vid hjärtsvikt sker vätskeansamling (ödem) i många organ och bland annat i tarmväggen. Detta leder till försämrad slemhinnebarriär. Endotoxin från döda gramnegativa tarmbakterier läcker in i ökad omfattning och kommer via levern ut i systemblodomloppet där olika celler som monocyter/makro-fager och endotelceller stimuleras att frisätta TNF-alfa. Det sist-nämnda ämnet bidrar därefter till försämringen av hjärtsvikten. I en studie (Niebauer et al 1999) kunde man påvisa förhöjda halter av endotoxin och TNF-alfa hos personer med svår kronisk hjärtsvikt. Behandling med diuretika kunde gnom att minska tarmsvullanden sänka koncentrationen av dessa ämnen.

Referenser:
Alm JS et al. Atopy in children of families with anthroposophic lifestyle Lancet 1999; 353: 1485-1489.

Bengmark S. Bacteria for optimal health. Nutrition 2000; 16: 611-615.
Se Bengmark S, Martindale R. Prebiotics and synbiotics in clinical medicine Nutr Clin Pract. 2005 Apr;20(2):244-61

Isolauri E et al. Probiotics: effects on immunity Am J Clin Nutr 2001; 73: 444S-450S.

Niebauer J et al. Endotoxin aand immune activation in chronic heart failure: a prospective cohort study Lancet 1999; 353: 1838-42.

Reid G. Probiotic agents to protect the urogenital tract against infection Am J Clin Nutr 2001; 73: 437S-443S.

Schrezenmeier J et al Probiotics, prebiotics, and synbiotics - approaching a definition. Am J Clin Nutr 2001; 73: 361S-364S.

Tuomola E et al Quality assurance criteria for probiotic bacteria Am J Clin Nutr 2001; 73: 393S-398S.

Wollowski I et al.Protective role of probiotics and prebiotics in colon cancer Am J Clin Nutr 2001; 73: 451S-455S.

©2001-02-15 Olle Haglund
ref: http://www.nymedicin.com/news/2001/02/15/Hogintressanta-skyddande-probiotiska-bakterier.html

Relaterade:
2006-11-24 | Rätt kost kan förebygga allergi och astma
2006-03-06 | Nya insikter till orsaken bakom inflammatorisk tarmsjukdom (Morbus Crohn)
2005-11-17 | Är probiotisk behandling effektiv vid kolon irritabile ?
2005-04-30 | Naturen en kunskapskälla i jakten på framtidens läkemedel
2005-04-03 | Viss typ av probiotiska bakterier verksam behandling vid irritabel tarm
2004-09-05 | "Vänskapliga bakterier" har ingen effekt för vaginala infektioner