hem > Kliniska nyheter
Källa: Diabetes Prevention Trial-Type 1 Diabetes Study Group NEJM Vol. 346:1685-1691. Number 22, May 30,202
Datum: 2002-06-03
Insulin förebyggde inte diabetes hos nära släktingar
Dagliga insulininjektioner till nära anhöriga till typ 1-diabetiker stoppade inte utvecklingen av sjukdomen. En stor vetenskaplig studie visar att insulinet inte minskade risken att insjukna. Dock pågår flera andra undersökningar där man på olika sätt söker stoppa det angrepp på de insulinproducerande betacellerna som leder till typ 1-diabetes
I dag finns det relativt säkra metoder att i förväg ta reda på vilka som löper hög risk att insjukna i typ 1-diabetes. Metoderna ger forskarna en tidsfrist, en period på allt från några månader till några år, för att ingripa och på olika sätt söka stoppa utvecklingen av diabetes.
Typ 1-diabetes beror till viss del på ärftlighet och idag är både gener som ökar risken och gener som skyddar mot sjukdomen identifierade. Detta gör att forskarna kan spåra personer i riskzonen redan vid födelsen.
Immunsystemets attack
Det är också sedan flera decennier känt att immunsystemets angrepp på kroppens insulinproducerande betaceller börjar lång tid innan typ 1-diabetes bryter ut. Angreppet går att mäta eftersom det lämnar spår i form av antikroppar i blodet.
Med en kombination av genanalys och mätning av antikroppar kan mer än 90 procent av alla som senare i livet kommer att få typ 1-diabetes spåras och för forskarna är det naturligt att arbeta med grupper som har störst risk att drabbas. En sådan grupp är nära släktingar till typ 1-diabetiker.
I riskzonen
Den bakomliggande teorin för den nu avslutade undersökningen är att det är betacellernas insulintillverkning som drar till sig immunsystemets uppmärksamhet. Genom att tillföra insulin via injektioner minskar den egna insulinproduktionen, betacellerna blir mindre aktiva och på så sätt kamouflerade för immunsystemets attack.
I undersökningen som presenteras i tidskriften New England Journal of Medicine ingick drygt 8400 familjemedlemmar till typ 1-diabetiker. Med de olika gen- och antikroppsanalyserna gallrades 339 personer ut, merparten av dem barn, som bedömdes ha mer än 50 procents risk att drabbas av diabetes de närmaste fem åren.
De 339 delades slumpmässigt upp i två grupper. 169 fick två injektioner insulin om dagen och 170 observerades noggrant.
När insjuknandet i typ 1-diabetes jämfördes efter knappt fyra år hade 69 personer i insulingruppen och 70 personer i den andra gruppen drabbats.
Negativt resultat
Forskarnas slutsats är att insulininjektioner inte förmår bromsa utvecklingen mot diabetes, i vart fall inte med den låga insulindos som användes i undersökningen. Det kan heller inte uteslutas, menar de, att insulin i förebyggande syfte fungerar, men att behandlingen då måste sättas in tidigare i sjukdomsprocessen. Många av deltagarna hade redan när undersökningen startade förstadium till typ 1-diabetes.
Den nu publicerade undersökningen är bara en av många vars syfte är att försöka hejda angreppet på betacellerna och förhindra att typ 1-diabetes bryter ut.
Försöka olika vägar
I en annan amerikansk liknande studie som ännu inte är avslutad behandlar man också nära släktingar till typ 1-diabetiker med ett insulinpreparat som tas via munnen. Det är möjligt att den sortens insulin, som inte påverkar kroppens egen insulinproduktion, har större förmåga att dra till sig immunsystemets intresse. En avslutad studie i Finland där högriskbarn testade insulin som nässpray visade nedslående resultat. Liknande försök pågår också bland annat i Italien och Estland.
Trots att orsaken till immunsystemets missriktade angrepp mot betacellerna inte är känd finns det flera andra möjliga vägar att försöka stoppa det. Två principiellt viktiga studier pågår i Sverige.
30 000 nyfödda barn
I Skåne ska alla barn som föds följas under tre år. Vid det första provet, som tas redan vid förlossningen ur navelsträngen, analyseras barnens risk- och skyddsgener för typ 1-diabetes. De barn som har riskgener testas vidare när de är mellan ett och två år för att undersöka om de har antikroppar mot de insulinproducerande cellerna.
Det finns i dag tre kända antikroppar som signalerar att immunsystemet har angripit betacellerna och de barn som har minst två antikroppar kommer att erbjudas någon form av förebyggande behandling, vilken är ännu inte bestämd. Det kan antingen vara insulin i någon form eller något medel som hämmar immunsystemet. Det kan också bli en av de mest välkända antikropparna, GAD, som går att framställa på konstgjord väg. Tanken är att immunsystemet ska angripa de injicerade GAD-antikropparna istället för betacellerna.
GAD-vaccin lurar immunsystemet
Försök med GAD-antikroppar pågår redan i en vetenskaplig undersökning i Malmö. Vuxna patienter som har insjuknat i en speciell form av typ 1-diabetes som kallas för LADA (Latent Autoimmune Diabetes in Adults) får regelbundna injektioner med GAD-antikroppar. Typiskt för LADA är att sjukdomen kommer senare i livet och har ett mildare förlopp än vanlig typ 1-diabetes. Det är just den långsammare sjukdomsutvecklingen forskarna hoppas kunna dra fördel av genom att de då får mer tid att söka bromsa eller stoppa angreppet på de insulinproducerande cellerna. GAD-injektionernas syfte är att dra till sig immunsystemets uppmärksamhet så att betacellerna går fria.
Nytt forskningsskede
Hittills har alla försök att förebygga typ 1-diabetes misslyckats men sedan några år tillbaka har forskningen gått in i en ny fas. De allt större genetiska kunskaperna och de djupare insikterna i de processer som startar lång tid innan typ 1-diabetes bryter ut har rest ett nytt mål för diabetesforskningen. Målsättningen är inte längre enbart bästa möjliga diabetesbehandling utan också att förebygga sjukdomen.
©2002-06-03 Tord Ajanki
ref: http://www.nymedicin.com/news/2002/06/03/Insulin-forebyggde-inte-diabetes-hos-nara-slaktingar.html
Relaterade:
2002-09-03 | Osäkert om ASA skyddar diabeteshjärtat
2002-09-02 | Fler typ 2-diabetiker behöver kraftfullare behandling
2007-02-23 | Livsstilsförändringar effektiv förebyggande behandling för diabetes
2006-11-17 | Män som undviker riskfaktorer i medelåldern har större chans att leva ett långt och friskt liv.
2006-11-13 | Bestående förändring i livsstil kan leda minskad förekomst av typ 2 diabetes
2002-09-04 | Vitamin B förebygger inte typ 1-diabetes
2002-05-15 | Metabola syndromet - ett farligt symtomkomplex
