hem > På forskningsfronten
Källa: Scienceexpress 2004
Datum: 2004-08-25
Stam utan namn för siffror kan inte räkna
Folkstam från Amazonerna väcker diskussion om konceptet om siffror/nummer är medfött eller inte
Forskare från olika discipliner har länge undrat om djur, unga barn och vissa kulturer har en uppfattning om siffror/nummer utan ett språk som beskriver detta.
Peter Gordon vid Columbia University in New York försökte lösa frågan genom att undersöka en folkstam i Amazonerna, Pirahã folket, en jägar- och samlargrupp av cirka 200 personer vars nummersystem består av ord som betyder ungefär ”ett”, ”två”, och ”tre”.
Gordon utvecklade olika tester för att se om folkstammens medlemmar kunde räkna och tänka sig siffror större än ett eller två, även om de saknade ord för detta. Han bad, till exempel, medlemmarna i stammen att titta på en hop av batterier och sedan sätta upp en lika stor grupp själva.
Stammedlemmarna kämpade för att utföra uppgifterna på ett rätt sätt när antalet var större än tre, rapporterar Gordon i tidskriften Science (se länk ovan). Deras utförande blev väsentligt mycket sämre ju högre nummer man testade.
Andra forskare välkomnar Gordons studier, men har en annan uppfattning om vad de egentligen innebär. En psykolog, Psykolog Charles Gallistel, vid Rutgers University i New Jersey, säger att Pirahã folket inte kan känna igen två lika stora mängder och att de har problem med detta. Folk har en medfödd icke-verbal möjlighet att inse alla siffror och språk hjälper dem endast att förfina deras insikter.
Psykolog Susan Carey vid Harvard Universitet i Massachusetts har en motsatt uppfattning: hon säger att vi saknar en medfödd möjlighet att räkna mer än mycket små nummer. Pirahã folket bekräftar detta. Carey tror att barn och vissa djur föds med två grundläggande typer av begränsat ”räknande”. I den ena kan de igenkänna de allra första tre siffrorna genom att lägga in en bild av detta i minnet. Det andra sättet används för att uppskatta större nummer, som t ex ”tjugo”.
Gordons studie berör en gammal kontroversiell hypotes som säger att språket bestämmer hur vi tänker eller vad som vi kan tänka. Gordons resultat ger de hitintills bästa bevisen för att saknaden av visst språk förhindrar att Pirahã kan tänka sig större siffror/nummer.
Men denna undersökning löser inte frågor om språk kan forma tänkandet när det gäller andra koncept än siffror. Dessa frågor står fortfarande öppna.
©2004-08-25 Zvi Wirschubsky
ref: http://www.nymedicin.com/news/2004/08/25/Stam_utan_namn_for_siffror_kan_inte_rakna.html
Relaterade:
2006-03-05 | Upprepar livet sig ?
