Om forskning och forskare

hem > Om forskning och forskare

Källa: J A H R Claassen BMJ 2004;329:467
Datum: 2004-08-30

Epidemiologi - vän eller fiende?

Epidemilogiska studier grundar sig på antaganden som inte alltid stämmer. I en artikel i tidskriften British Medical Journal skriver J A H R Claassen, läkare och forskare i geriatrisk medicin sina intressanta reflektioner i temat.

Geriatrisk (äldre) forskning har ökat mycket de senaste årtionden. Medan man för tjugo år sedan knappt kunde hitta en klinisk studie med äldre patienter (80 år gamla eller äldre), så har cirka 10 000 kliniska studier publicerats i ämnet under de senaste tio åren.

Alzheimers sjukdom är ett bra exempel på en äldresjukdom som länge ignorerats. Men i och med att mer och mer personer drabbades så började en hektisk jakt på fynd som kunde hjälpa forskare och läkare att få fram ett botemedel. Man vände sig till sina epidemiologiska kollegor.

Epidemiologerna tittade på korrelationer, samband, och hoppades finna faktorer som gav lägre risk för demens. Man lyckades och fann att hormonterapi för kvinnor, statiner och läkemedel mot inflammation s k NSAID (Non-Steroidal Anti-Inflammatory Drugs) hade effekter mot Alzheimers sjukdom. Personer som tog dessa läkemedel hade mindre risk att utveckla Alzheimers sjukdom, sa man. Claassen skriver att dessa fynd välkomnades som ”en droppe i öknen” och publicerades i de bästa medicinska tidskrifterna.

Dessa fynd inspirerade till mer forskning. Man började undersöka de epidemiologiska faktorerna med guldstandarden för evidensbaserad medicin; kontrollerade, randomiserade kliniska försök. Laboratorier världen över försökte upptäcka på vilket sätt som östrogen, statiner och NSAID skyddar mot Alzhemiers sjukdom.

Till forskarnas och läkarnas förvåning så visade dessa försök att läkemedlen inte hade några effekter på Alzheimers sjukdom. Hur kan detta förklaras?

Claassen skriver att detta nog beror på vissa felaktiga antaganden, något som är epidemilogernas värsta fiende. Antaganden som kunde ha ändrats om man tänkt på dem innan man startade studierna. Läkare skriver vanligen inte ut statiner som sänker kolesterol till patienter som är dementa. Patienter med kognitiva störningar söker inte heller upp läkare för att testa sina kolesterolvärden. Detta förklarar varför patienter utan demens mer använder statiner än patienter med demens. Samma resonemang kan göras på hormonterapi till kvinnor.

När det gäller de anti-inflammatoriska läkemedlen så spelade slumpen in. Slumpen är en kalkylerad risk i vissa statistiska undersökningar där man undersöker många variabler. Man kan, till exempel, få fram att patienter som är födda på måndagar har större chans att få demens än någon annan dag i veckan.

Epidemiologin ledde forskarna fel eftersom de utgick från falska antaganden.

Det som kom sedan förvirrade läget ännu mer. Forskare började finna att det pågår inflammatoriska processer hos patienter drabbade av Alzheimers sjukdom. Statiner, till exempel, minskar bl a bildningen av ett protein, amyloid, som är involverat i Alzheimers sjukdom. Det fanns således indicier på att både anti-inflammatoriska medel och statiner kunde minska risken att drabbas av Alzheimers sjukdom.


Frågan uppstår då vilket system av prövningar som har rätt? Det kan tänkas att designen av de kontrollerade, randomiserade kliniska prövningarna var otillräcklig. Vi vet att Alzheimers sjukdom troligen startar många år innan patienterna får kliniska symptom. Om statiner och anti-inflammatoriska medel har effekt 10-20 år innan de kliniska symptomen uppstår, så kommer en prövning som startar mycket senare aldrig att finna en effekt.

En alternativ tolkning är att det är problem med tolkningen av data. En tolkning är att den inflammatoriska processen som pågår i Alzheimers sjukdom inte spelar roll för sjukdomens utveckling. I så fall har anti-inflammatoriska medel inge effekter. Och kanske är just det amyloid som minskas av statiner en oskyldig åskådare och inte något som bidrar till sjukdomen.

Claassen tror att vi idag inte har tillräckligt med kunskap för att läsa pusslet med Alzheimers sjukdom. Epidemiologin hjälpte forskningen att få fram olika medel. Tyvärr har ingen av dess effekt. Det som återstår är en ny hypotes. I ljuset av detta så har epidemiologin, som en vän inte alltid rätt, men de gör livet så mycket mer intressant, avslutar Claassen.

©2004-08-30 Zvi Wirschubsky
ref: http://www.nymedicin.com/news/2004/08/30/Epidemiologi_-_van_eller_fiende.html

Relaterade:
2006-10-07 | Mikroskopiska skador i hjärna kan bli ett nytt sätt att tidigt upptäcka Alzheimers sjukdom
2006-05-09 | Lyckad temakväll om Alzheimers sjukdom
2006-03-17 | Vitaminer B 12, B6 och folsyra minskar inte risken för hjärtkärlsjukdom
2006-01-09 | Framtidens personliga läkemedel ställer nya krav på kliniska studier
2005-12-09 | Kan man lita på Evidensbaserad Medicin?
2005-05-23 | Det är mest forskarnas fel att allmänheten inte förstår vad som menas med risk
2005-05-16 | Mycket grön mat kan minska "ont" kolesterol
2005-05-07 | Memantin har effekt vid måttligt svår och svår Alzheimers demens
2005-05-04 | NSAID (Non-steroidal anti-inflammatory drugs) ökar inte risken för blödning efter tonsillektomi
2005-04-25 | Vad orsakar Alzheimers sjukdom? Forskare letar efter tidiga markörer för diagnos
2004-12-15 | Risk för hjärtattack ökad flera veckor efter plöstligt avbrott med NSAID
2004-10-25 | Aktiva patienter kan ta bättre beslut om sin hälsa
2000-09-06 | Medicinsk journalism och tillförlitlighet
2000-07-30 | Förebyggande vård uppmärksammas inte av stora medicinska tidskrifter
1999-03-28 | Låg utbildning är en riskfaktor för hjärtsvikt
1999-03-28 | Stroke på natten ger försenad behandling