hem > Läkare och läkaryrket
Källa: Allen and Unwin, Sydney, Australia
Datum: 2004-10-25
Aktiva patienter kan ta bättre beslut om sin hälsa
Hur kan man vara säker på att din läkares rekommedation är riktig just för dig? För att kunna vara säker bör man som patient veta vad som menas med evidenbaserad medicin och vad detta innebär just för dig.
I en bok SMART HEALTH CHOICES -How to make informed health decisions, beskriver författarna olika metoder för att som patient kunna komma närmare det som man är bekymrad om dvs
att man får den bästa informationen som finns om ens sjukdom och dess behandlingar, risker och fördelar.
I boken föreslår författarna att man vid varje läkarbesök skall ha fem frågor i åtanke. Man förutser då att patienten fått sin diagnos och talar med läkaren om olika behandlingsalternativ:
1. Vad kommer att hända om jag inte gör något?
Många akuta sjukdomar går över av sig själv och det är inte alltid fel att vänta med behandling.
2. Vilka behandlingsalternativ finns ?
Det kan vara bra att känna till de olika alternativen som finns om man skall ha behandling.
3. Vad är fördelar och risker/biverkningar av de olika behandligsalternativen ?
4. Hur bedömer jag fördelarna och risker med behandlingen?
Alla behandlingar innebär risker. Riskerna kan bara bedömas av den enskilde patienten i hennes egen speciella situation. Drabbas man av svår sjukdom så kanske man är villig att ta större risker än om man drabbas av lättare sjukdom.
5. Har jag tillräckligt med information att kunna ta ett beslut? dvs om behandling eller inte.
Författarna Judy Irwig, Les Irwig and Melissa Sweet, rekommenderar att patienter främst skall inrikta sig på sin livskvalitet (Quality of Life) samt överlevnad om man drabbas av sjukdom och skall ha behandling.
Medicin bygger mycket på lokala traditioner och beprövad erfarenhet. Men det finns sedan ett par år en säkrare metod att bedöma om olika behandlingar är verksamma eller inte; evidensbaserad medicin och randomiserade kontrollerade studier.
Randomiserade kontrollerade studier är sådana studier där man slumpmässigt delar in patienterna i en försöks och en kontrollgrupp. Varken patienter eller försöksledare vet vilken av patiengrupperna som fått aktiv behandling eller vilken som fått sk placebo. Är studien bra gjord och finns det flera studier som stöder resultaten så är dessa säkrare bevis för att en viss behandling hjälper än om man förlitar sig på andra
källor.
Är studierna däremot inte så bra gjorda så finns det skäl att inte lita på resultaten.
Idag finns flera ställen på Internet där den informerade och myndige patienten och läkaren kan få reda på senaste nytt i form av evidensbaserade rekommendationer t ex
The Chochrane Collaboration
Boken Smart Health Choices ger läsaren verktyg så att hon kan ta aktiv roll in sin egen hälsa och ta hälsobeslut som bygger på de bästa bevisen som finns idag.
©2004-10-25 Zvi Wirschubsky
ref: http://www.nymedicin.com/news/2004/10/25/Kunniga_patienter_kan_stalla_riktiga_fragor.html
Relaterade:
2007-03-18 | Allergitränade sjuksköterskor höjer patienters livskvalitet
2006-05-19 | Tre frågor som skiljer mellan olika typer av urininkontinens
2006-01-11 | Varma bad helar
2005-12-24 | Hälsa, natur, husdjur och delfiner
2005-12-09 | Kan man lita på Evidensbaserad Medicin?
2005-04-30 | Läkemedelsanvändning, hälsa och livskvalitet i Sverige
2005-03-14 | Nya roller för patient och doktor på Internet
2005-03-03 | Informationskampanj om benskörhet i Israel väcker enorm uppmärksamhet
2004-11-22 | Forskare får sin egen Google sökmaskin
2004-08-30 | Epidemiologi - vän eller fiende?
|
