Nyhetsbrev

hem > Nyhetsbrev

Källa: Nymedicin
Datum: 2005-04-03

Nyheter från Nymedicin 3 april 2005

Denna vecka i Nymedicin: läkare och sjukvården, bröstcancer och benbrott, framfusiga föräldrar, barn som dör i världen idag, risk med mobiltelefoner och att förbud för barn att äta viss mat leder till att de just äter den förbjudna maten.

Nyheter från nymedicin från Nymedicin sedan 27 mars 2005-05-02

Redan för fem år sedan (år 2OOO) publicerade Läkarförbundet en enkät band läkare. Den enkäten visade att många läkare känner sig frustrerade av tidsbrist, brist på kontinuitet med patienter, och att inte ha någpt inflytande på beslut över sitt arbete mm (se länk i artikeln Begränsade resurser leder till sämre sjukvård).

I den amerikanska studien drog forskarna slutsatsen att läkarnas högsta prioritet var att ge vård till sin patient. Detta var viktigare än att inte get patienterna vård eller än att ha en solidarisk sjukvård. Det kan därfört vara oklokt att ta ifrån läkaren hennes behov av ansvar när det gäller handläggning av sina patienter och att ha en behandlingskontinuitet. Spännande är också att det finns enstaka ställen i Sverige (t ex Hoting, Jämtland, se länk i artikeln ovan) där läkare tog över tidsbeställningen med följd att man avskaffade vårdkön i det lilla samhället.

Epidemiologiska och statistiska studier försöker så gott det går att minska inflytanden av olika faktorer som kan störa resultaten. Trots detta kan antaganden, slumpen eller ens tolkning av resultaten vara fel, se t ex en artikel på Nymedicin med den provokativa titeln Epidemiologi - vän eller fiende?.

I veckans nyhet visar forskare att kvinnor som drabbats av bröstcancer efter menopaus har 15 % ökad risk för benbrott jämfört med kvinnor som var friska. Detta är en ganska stor studie av mer än 86 000 patienter som följdes upp under fem år. Förklaringarna till den högre risken kan vara att kvinnor som får bröstcancer har låg bendensitet, att själva bröstcancern leder till en låg bendensitet eller att behandling med kemoterapi ledde till en högre risk för benbrott. I vilket fall så väcker denna studie tanken att risk för benbrott skall uppmärksammas hos kvinnor som överlevt bröstcancer.

I många fall är en myndighetsförklaring av patienten något gott. En medveten och ansvarstagande patient (hur svårt det än kan vara under en försvagande sjukdom) kan vara en partner med läkaren när det gäller att välja rätt behandling. Det är ju till syvende och sist patienten som skall behandlas och då är det viktigt att hon är motiverad att t ex ta den behandling som ges. Samtidigt finns risk att patienter blir alltför krävande och ställer orimliga kvar på sjukvården. Särkilt problematisk blir det om det är föräldrar som självklart vill sitt barns bästa men som i sin iver kanske förvärrar sitt barns problem. I studien som tas upp visades att de föräldrar som insåg att de själva behövde psykologisk hjälp och stöd påverkade sina tonåringar chans att tillfriskna från ont i magen. Någonstans läste jag att barn inte föds med naturlig rädsla för den vita rocken, sjukhus eller tandläkare utan att det är vår, de vuxnas oro som får barnen att själva bli oroliga och rädda. Vi vuxna har stort ansvar när det gäller att inte föra över våra problem, frustrationer och rädslor till våra barn. Detta är lättare sagt än gjort och kräver föräldrar som själva är medvetna om sitt beteende.

Så många som 10.6 miljoner barn under fem år dör varje år enligt en studie från the Lancet. Detta är ofantligt många barn, mer än hela Sveriges befolkning, som varje år dör. Än värre är att många dödsfall skulle kunna förebyggas med rådande behandling om det fanns vilja hos det internationella samfundet. Det kan röra sig om barn som lever i otillgängliga geografiska områden och som har långt till vård. Det kan också röra sig om att människor inte vet om att man kan behandla deras barn eller att de inte har råd att köpa läkemedel.

Fallet om mobiltelefoner är farliga eller inte för våra barn kan ses som ett symtom på en annan företeelse i media, s k larmrapporter där media larmar allmänheten om något som kan vara farligt. Visst säljer det lösnummer eftersom vi alla vill veta om vi äter något eller andas in något som är farligt för oss och för våra barn. Men hur väl underbyggda är journalisternas larmrapporter? När t ex Expressen gick ut med larm mot naturmedel skrev Nymedicin en artikel som visade att risken för att skadas och dö av läkemedel, rökning, narkotika, alkohol och trafiken är mycket större än att skadas av naturmedel. Så varför larmar inte media om detta? Jo, därför att larmandet mer har att göra med vilja att skapa sensation, att väcka uppmärksamhet, än att göra en folkhälsoinsats som vissa journalister tror att de gör.
När det gäller faran med mobiltelefoner och barn där ingen forskning finns som visar att strålningen från mobiltelefoner verkligen är farligt, är det kanske prematurt att gå ut och larma. Å andra sidan kan vissa av oss hellre vara på den säkra sidan än på den osäkra och förebygga eventuella faror. Andra kanske struntar i det hela om ingen forskning finns som kan bevisa något. Var och en av oss får göra sin egen riskbedömning och bestämma om vi tar risken att åka bil eller flygplan, trots att vi vet att det finns folk som skadas och dör i bil och flygolyckor. Andra röker eller dricker alkohol trots att ingen kan undgå att rökning ger cancer och att missbruk av alkohol kan vara förödande. Många av oss äter varje dag hälsofarlig mat och dricker läskedrycker med tomma kalorier. Så varför ska vi reagera på mobiltelefoners eventuella strålning på barn? Svaret kan vi bara ge själva.

Nästa nyhet denna vecka handlar just om att alkohol är farligt för hjärtat även vid måttligt drickande i medelåldern dvs om man är mellan 33-45 år gammal. Det verkar nästan självklart att ju mer alkohol man dricker oberoende av vilken ålder man gör det i, är inte bra för hälsan. Men, som forskarna också skriver, det skall till mycket för att t ex ungdomar ska sluta dricka alkohol. Lättare då att helt enkelt förbjuda alkohol. Men vem skall då tjäna på att sälja alkoholen? Och vad händer med vår fria vilja att dricka, röka, åka bil, äta fet mat osv ? det blir inget stopp på vad myndigheter skulle kunna förbjuda för att få oss att må bättre, kanske.

Den sista nyheten denna vecka tar upp det som togs upp när det gäller många tonåringars buksmärtor. Det verkar nästan självklart att barnen äter det som föräldrarna äter dvs har man mycket mat på bordet jämnt så blir barnen vana att också äta mycket. Vad som kanske också är självklart men mycket mindre uppmärksammat är att förbud mot att äta olika saker kan leda till att barnet just äter dessa förbjudna saker. Förbjuden frukt smakar bäst och förbjuder man och därmed skuldbelägger sina att äta viss mat så kan det lätt leda till motsatta effekter. Men detta gäller inte bara mat utan många andra saker i uppfostran där föräldrar för att söka skydda sina barn förbjuder dem att prova på det som de kanske ändå måste prova på i livet förr eller senare.

Tacksam för kommentarer och synpunkter

Zvi Wirschubsky

©2005-04-03
ref: http://www.nymedicin.com/news/2005/04/03/Nyheter_fran_nymedicin_3_april_2005.html

Relaterade:
2006-01-21 | Nyheter från Nymedicin 21 januari 2006
2005-06-17 | Nyheter från Nymedicin 17 juni, 2005
2005-05-30 | Nyheter från Nymedicin 30 maj, 2005
2005-05-20 | Är svensk medicinsk journalistik på DN detsamma som PR för svensk forskning?
2005-05-16 | Nyheter från Nymedicin 16 maj, 2005
2005-05-09 | Hormonsubstitution och risken för livmoder- och bröstcancer
2005-05-03 | Nyheter från Nymedicin 3 maj 2005
|