hem > På forskningsfronten
Källa: Uppsala Universitet
Datum: 2005-04-30
Hjärnans dörrvakter - på gott och ont
Journalistseminarium i Uppsala Dina mediciner - forskarnas utmaning den 28 april 2005. Margareta Hammarlund-Udenaes talade om Hjärnans dörrvakter - på gott och ont
Människans hjärna har sitt speciella sätt att hantera främmande substanser.
Margareta Hammarlund-Udenaes studerar blod-hjärnbarriären, som bestämmer vilka molekyler som får tillträde till hjärnan och vad som inte släpps in. Kunskap om blod-hjärnbarriären behövs både när man utvecklar läkemedel och när man använder
dem.
Vissa substanser bör hjärnan skyddas ifrån - det är en nödvändig kontrollmekanism för vår hälsa.
Men ibland är det just hjärnan man vill påverka med ett läkemedel, och då blir blod-hjärnbarriärens funktion att hindra vissa substanser ett problem. Ett aidsvirus kan till exempel få en fristad i hjärnan eftersom inte läkemedlen når in. Vid hjärntumör stoppar blod-hjärnbarriären cytostatika från att komma in. I andra situationer vill man undvika biverkningar från hjärnan. Ett exempel är antihistaminer som många använder mot allergier. Äldre läkemedel som användes mot allergier gav trötthet, men de nya läkemedlen som finns blir man inte alls lika trött av. Det beror på att läkemedlet skickas tillbaka till blodet av blod-hjärnbarriärens transportörer.
I
blod-hjärnbarriären sitter cellerna tätt ihop. Tidigare trodde man det bara fanns ett mekaniskt hinder för att substanserna skulle kunna passera. Så sent som på 90-talet upptäckte man att det också finns aktiva transportmekanismer som "kickar ut" oönskat besök. I dag vet man också att transportmekanismerna fungerar olika på olika molekyler. Margareta Hammarlund-Udenaes har gjort studier på hur morfin tas omhand hos djur och människa. Genom så kallad
mikrodialys har hon kunnat mäta hur mycket morfin som kommer in i hjärnan men också hur länge morfinet stannar kvar där.
- I läkemedelsindustrin vill man ha bra metoder för att kunna mäta hur nya läkemedel går in i hjärnan. Vi jämför olika metoder som snabbt och riktigt ska kunna värdera nya läkemedelsmolekylers egenskaper när det gäller blod-hjärntransport, säger Margareta Hammarlund-Udenaes.
Hennes forskningsresultat visar bland annat att ju mer skadad hjärnan är, desto mer "läcker den in". Vid hjärnhinneinflammation och vid skallskada fungerar
blod-hjärnbarriären nästan inte alls som en skyddsmekanism. Det visar sig också att morfin går in i hjärnan i större utsträckning tidigt i livet, något som tyder på att blod-hjärnbarriären har ett annorlunda sätt att ta hand om läkemedel hos riktigt små barn. När det gäller morfin är sådan kunskap avgörande, eftersom morfin kan ge andningsdepression vid feldosering.
Enligt Margareta Hammarlund-Udenaes är det mycket viktigt att kunskapen om blodhjärnbarriären används redan i ett tidigt stadium i läkemedelsutvecklingen.
- Våra resultat kan användas för att förbättra utvecklingen av nya läkemedel med aktivitet i hjärnan, liksom för läkemedel där man vill undvika biverkningar från hjärnan. Likaså kan de användas för att förbättra läkemedelsanvändningen till vissa patientgrupper.
Margareta Hammarlund-Udenaes, apotekare och farmacie doktor,
vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap. Hon är sedan 1999 professor i farmakokinetik och farmakodynamik, som handlar om sambandet mellan "vad kroppen gör med läkemedlen och vad läkemedlen gör med kroppen". Hon forskar om läkemedelstransport till hjärnan i relation till centrala effekter, samt hur blod-hjärnbarriären fungerar när der gäller att hindra läkemedel från att nå in i hjärnan, ett viktigt problem såväl kliniskt som inom läkemedelsutvecklingen.
Hon studerar bl a morfin och andra läkemedel som utövar effekt i hjärnan
©2005-04-30 Anneli Waara, pressansvarig, Informationsavdelningen,Uppsala universitet
ref: http://www.nymedicin.com/news/2005/04/30/Hjarnans_dorrvakter_%96_pa_gott_och_ont.html
Relaterade:
2006-11-08 | Industriella kemikalier kan hota barns hjärnor
2005-05-19 | Hjärnan kan vara mindre plastisk än vad man har tidigare hoppats
2005-05-05 | Vårt undermedvetna och vårt luktsinne
2005-04-30 | Mikrovågor ökar hastigheten i läkemedelsutvecklingen
2005-04-30 | Naturen en kunskapskälla i jakten på framtidens läkemedel
2005-03-30 | Varför dör så många barn i världen ?
2004-12-06 | Måttfulla promenader kan förbättra hälsan och sänka dödligheten för patienter med diabetes
2004-11-23 | Wall Street Journals pris till årets bästa teknologiska medicinska uppfinningar
2004-09-20 | Tibetaner visar att evolutionen fortskrider
2004-08-23 | Bättre diagnos för bröstcancer?
2004-08-21 | Pressmeddelanden från medicinska myndigheter och media, augusti 2004
2004-08-15 | Hjärtsjukdom skiljer sig mellan kvinnor och män
