hem > Nyheter om läkemedel
Källa: Uppsala Universitet
Datum: 2005-04-30
Mikrovågor ökar hastigheten i läkemedelsutvecklingen
Journalistseminarium i Uppsala Dina mediciner – forskarnas utmaning den 28 april 2005. Mats Larhed - om mikrovågor och läkemedelsutveckling
Mikrovågor kan förkorta fasen då en läkemedelsmolekyl ska syntetiseras, d v s tas fram på konstgjord väg. Forskaren Mats Larhed använder en arbetsmetod som spar både tid och pengar i den komplicerade och resurskrävande processen det innebär att utveckla ett läkemedel. Tekniken används just nu i grundforskning kring läkemedel mot HIV och malaria.
Läkemedelsutveckling innefattar en gallringsprocess där mängder av molekyler måste undersökas innan man kommit fram till den färdiga produkten. Ett viktigt led i gallringsprocessen är när en läkemedelsmolekyl ska tas fram på konstgjord väg – syntetiseras.
Här behöver forskarna metoder som effektivt kan syntetisera stora mängder molekyler.
Molekylerna ska sedan gå igenom hårda tester och av miljontals molekyler kommer bara tiotalet ut på marknaden som färdiga läkemedel.
Men utrustningen och metoderna för att göra syntesreaktioner har utvecklats långsamt. På
laboratorierna används fortfarande traditionell glasutrustning såsom rundkolvar och uppvärmning i oljebad. Mats Larhed insåg behovet av att kunna skynda på den kemiska processen. De tekniker han utvecklat har gjort att processer som tidigare tog många timmar nu går att klara på några minuter. Hans arbete har resulterat i ett antal patent och betytt mycket för den farmaceutiska forskningen, både nationellt och internationellt.
I arbetet med syntesreaktionerna använder Larheds forskargrupp bland annat en
mikrovågsbaserad teknologi. I konventionella mikrovågsugnar blir ofta värmefördelningen ojämn, men i den mikrovågsreaktor gruppen använder får man i stället ett jämnt värmemönster och kan övervaka temperaturen i reaktionen noggrant. Uppvärmningen (s k Microwave Flash Heating) och därmed reaktionen går betydligt snabbare jämfört med konventionell värmning.
– Traditionella syntesmetoder innebär hårt arbete, men våra metoder gör att det går fortare och lättare ta fram molekyler som är intressanta för fortsatt utveckling. På det här sättet kan man testa nya idéer utan att riskera slöseri med tid, säger Mats Larhed.
I dag kan man med olika så kallade
kombinatoriska tekniker producera stora grupper av nya organiska föreningar. Produktionen skapar stora samlingar av substanser –
bibliotek. I ett senare led i läkemedelsutvecklingen används biblioteken för att leta efter vissa organiska molekyler med biologisk aktivitet, molekyler som sedan optimeras med hjälp av fortsatt syntesarbete och databaserade designmetoder. De kombinatoriska teknikerna innefattar också metoder för att rena fram föreningarna. Mats Larheds forskargrupp arbetar fram små substansbibliotek bland annat för att finna molekyler som kan blockera essentiella enzymer i HIV-viruset samt i malariaparasiter.
– I vårt arbete lär vi oss ungefär hur framtida läkemedelsmolekyler ska se ut, vilka principer som gäller för att påverka olika sjukdomsförlopp med olika molekyler. Vi vill utforska och utveckla kombinerade syntes- och upprepningsstrategier där målmolekylen, eller substansbiblioteket, snabbt kan produceras och renframställas, säger Mats Larhed.
Mats Larhed, apotekare och doktor i farmaceutisk vetenskap, är universitetslektor vid
institutionen för läkemedelskemi, Uppsala universitet. Han disputerade inom organisk farmaceutisk kemi på en avhandling kring nya metallkatalyserade metoder för konstruktion av kolskelett. Sedan 1998 har han varit ansvarig för uppbyggnaden av ett kombinatoriskt laboratorium för höghastighetssyntes vid Uppsala universitet. Forskningen har de senaste åren fokuserats på mikrovågsaccelererade metoder för effektiviserad läkemedelsutveckling med speciell inriktning mot selektiva enzyminhibitorer.
©2005-04-30 Anneli Waara, pressansvarig, Informationsavdelningen,Uppsala universitet
ref: http://www.nymedicin.com/news/2005/04/30/Mikrovagor_okar_hastigheten_i_l.html
Relaterade:
2005-05-02 | Pressmeddelanden från läkemedelsföretag i Sverige under mars och april 2005
2005-04-30 | Naturen en kunskapskälla i jakten på framtidens läkemedel
2005-04-30 | Läkemedelsanvändning, hälsa och livskvalitet i Sverige
2005-04-30 | Nya läkemedelstyper för behandling av drogberoende
2005-04-30 | Läkemedelsförteckningar och receptregister - vem får veta vad om dina mediciner?
2005-04-30 | Hjärnans dörrvakter - på gott och ont
2005-04-29 | Nyheter från universitet och högskolor under mars och april 2005
2005-04-20 | Stor bioteknikkongress i Köpenhamn augusti 21-24, 2005
2005-04-04 | Kognitiv terapi lika effektiv som antidepressiv medicinering
2005-04-03 | Viss typ av probiotiska bakterier verksam behandling vid irritabel tarm
2005-03-12 | Missriktad kampanj mot naturmedel?
2002-04-11 | Bioteknologi under 2100
