hem > Nyheter om läkemedel
Källa: Uppsala Universitet
Datum: 2005-04-30
Naturen en kunskapskälla i jakten på framtidens läkemedel
Journalistseminarium i Uppsala Dina mediciner – forskarnas utmaning den 28 april 2005. Lars Bohlin - Naturen en kunskapskälla i jakten på framtidens läkemedel
Växter, djur och mikroorganismer producerar molekyler med stor variation i både kemisk struktur och biologisk aktivitet. Observationer av naturen har länge varit och är fortfarande ett sätt att hitta nya, unika molekyler som kan utvecklas till läkemedel.
Lars Bohlin, professor i farmakognosi, leder en forskargrupp som studerar ett försvarsprotein hos
luktviol med egenskap att påverka tumörceller som är svåra att behandla med andra cancerläkemedel.
Vetenskapen farmakognosi utforskar vilka strukturer och effekter i naturen som har läkemedelspotential.
Hos luktviolen, Viola odorata L, har forskare, vid avdelningen för farmakognosi hittat
försvarsproteinet
cyklotider. Strukturen hos cyklotiderna liknar ett försvarsprotein som finns i människans vita blodkroppar –
defensinerna. Redan idag vet vi att defensinerna har effekt på
tumörceller.
Cyklotider intar en särställning bland alla dagens kända proteiner på grund av en anmärkningsvärd komplex cyklisk och stabil struktur. De är en viktig del av växternas försvar mot naturliga angripare, men har också visat biologisk aktivitet mot organismer som normalt inte är något hot för växter. Cyklotidernas egenskaper kan innebära att proteinet har effekt även på tumörceller.
Resultat visar också att försvarsproteinet har selektiv effekt mot tumörceller med resistens mot idag använda cancerläkemedel. De ser också ut att kunna påverka solida tumörer, vilket ger indikationer om att cyklotider verkar med en annan mekanism än de cancerläkemedel som används idag.
Vissa projektinom farmakognosin leder inte bara till upptäckter för läkemedelsutvecklingen, utan bidrar också med kunskap till andra, närliggande forskningsområden. Lars Bohlin leder också ett forskningsprojekt som undersöker vilka kemiska försvarsämnen som bildas när det marina svampdjuret
Geodia baretti angrips av sina fiender. De här ämnena kan tänkas vara effektiva mot virus och bakterier men kan också motverka att havstulpaner sätter sig på båtskrov. Kunskap om ämnena kan i förlängningen leda till att man hittar nya molekyler som kan användas för utveckling av till exempel läkemedel men också miljövänliga båtfärger.
I naturen finns en kemisk och funktionell mångfald. För att isolera den eller de biologiskt aktiva substanserna från den ursprungliga komplexa biomassan är det viktigt att använda en biologisk testmetod.
– Grundkunskapen om molekyler med naturligt ursprung kan vi forskare stå för. Sedan blir det industrin som utvecklar och testar läkemedlen och Läkemedelsverket som måste godkänna dem. Intresset för naturläkemedel och funktionella livsmedel ökar i samhället. Utmaningen blir att utveckla metoder för att effektivt förklara ett naturläkemedels effekter – och påvisa risker, framför allt i samspelet med våra andra läkemedel, säger Lars Bohlin.
Lars Bohlin, prefekt vid
institutionen för läkemedelskemi, sedan 1991 professor i farmakognosi vid Uppsala universitet. Han disputerade 1978 på muskelrelaxerande substanser från afrikanska pilgifter. Viktiga områden i hans forskning är etnofarmakologi med fokus på anti-inflammatoriska naturprodukter, samt utforskandet av försvarsmekanismer hos växter och marina organismer, för att bl a hitta molekyler som kan påverka tumörer. Han sitter med i redaktionsråden för flera vetenskapliga tidskrifter och har själv varit medförfattare till över 110 vetenskapliga artiklar. Han är inblandad i flertalet patentansökningar och kommersiella utvecklingsprojekt inom farmakognosiforskningen.
©2005-04-30 Anneli Waara, pressansvarig, Informationsavdelningen,Uppsala universitet
ref: http://www.nymedicin.com/news/2005/04/30/Naturen_en_kunskapskalla_i_jakten_pa_framtidens_l.html
Relaterade:
2005-05-02 | Pressmeddelanden från läkemedelsföretag i Sverige under mars och april 2005
2001-02-15 | Högintressanta skyddande probiotiska bakterier
2005-04-30 | Hjärnans dörrvakter - på gott och ont
2005-04-30 | Läkemedelsanvändning, hälsa och livskvalitet i Sverige
2005-04-30 | Mikrovågor ökar hastigheten i läkemedelsutvecklingen
2005-04-30 | Nya läkemedelstyper för behandling av drogberoende
2005-04-30 | Läkemedelsförteckningar och receptregister - vem får veta vad om dina mediciner?
2005-04-29 | Nyheter från universitet och högskolor under mars och april 2005
2005-04-26 | Konstruktiv kritik mot medicinjournalistik
2005-04-20 | Stor bioteknikkongress i Köpenhamn augusti 21-24, 2005
2005-04-04 | Kognitiv terapi lika effektiv som antidepressiv medicinering
2005-04-03 | Viss typ av probiotiska bakterier verksam behandling vid irritabel tarm
2005-03-12 | Missriktad kampanj mot naturmedel?
2000-08-16 | Personal vid hälsokostaffärer har stor makt att påverka patienters val av terapi
2000-05-04 | Vad är det som patienter undanhåller från behandlande läkare ?
|
