hem > Kliniska nyheter
Källa: Uppsala Universitet
Datum: 2005-04-30
Läkemedelsförteckningar och receptregister - vem får veta vad om dina mediciner?
Journalistseminarium: Dina mediciner - forskarnas utmaning
Framtidens sjukdomar kräver nya, träffsäkra mediciner. Hela tiden förfinas metoderna att hitta våra botemedel. Finns lösningen i laboratoriet eller i naturen? Att göra effektiva läkemedel kräver kunskap om människo-kroppens minsta beståndsdelar, men vad vet forskarna idag? Varför ger mediciner fortfarande biverkningar? Nu kommer forskarna med nya rön om svenskarnas läkemedelsanvändning. Kan man köpslå med den personliga integriteten för att föra forskningen framåt? Elisabeth Rynning talade om Läkemedelsförteckningar och receptregister - vem får veta vad om dina mediciner?
Säkrare läkemedelsförskrivning, bättre koll på läkemedelskostnaderna och större möjligheter att följa upp läkemedelsanvändningen i samhället. Det finns många goda skäl att registrera de läkemedel medborgarna använder. Men vilka mediciner du äter är en privat och känslig uppgift som säger mer än bara tabletternas namn. Elisabeth Rynning tar upp juridiska aspekter på en
kommande lag om läkemedelsregistrering som riksdagen beslutar om i dagarna.
I den nya lagen föreslås Apoteket AB föra register över vilka mediciner enskilda personer hämtar ut. Uppgifterna i läkemedelsförteckningen ska kunna användas av patienter, förskrivare och farmaceuter på apotek. Det ska också inrättas ett särskilt läkemedelsregister hos Socialstyrelsen.
Elisabeth Rynning är expert i
Patientdatautredningen och har genom det kommit i kontakt även med frågan om vilka aktörer som kan vara intresserade av vad människor äter för mediciner. Det krävs, menar Rynning, att man funderar över riskerna med olika läkemedelsregister, och hur man förebygger och förhindrar missbruk.
- Många tycker nog det är bra att läkaren vet vilka mediciner man äter så att man förhindrar felaktiga kombinationer. Flera ser säkert stora fördelar med att Läkemedelsverket har kontroll på läkemedelsanvändningen och att forskare kan följa upp hur läkemedel fungerar. Vi vill dessutom att vården ska vara effektiv, trygg och säker. Men hur ska man undvika att känsliga uppgifter hanteras på ett felaktigt sätt? Vi kan inte acceptera att fel personer får tillgång till uppgifterna, säger Elisabeth Rynning.
I arbetet med lagförslaget har ett alternativ varit att människor själva får välja om de ska finnas med i registret, men regeringens förslag är att man inte kan tacka nej till det. Däremot ska samtycke krävas för att olika aktörer ska få tillgång till uppgifterna i läkemedelsförteckningen.
- Det är en lösning som har klara fördelar, men den är ändå inte oproblematisk. Hur uppfattas det om man säger nej? Blir man misstrodd då? Och i lägen där personen inte kan ge samtycke, om någon exempelvis är tillfälligt medvetslös, kan man förstås inte tacka nej, säger Elisabeth Rynning.
Under arbetet med lagen har man diskuterat vilken typ av uppgifter som ska sparas i läkemedelsregistret. Det krävs också olika funktioner för att förhindra missbruk, såväl i förebyggande syfte som för efterkontroller.
- Kanske kan man också överväga möjligheten att låta den enskilde själv få se vilka som varit inne och använt uppgifterna. Få personer är nog mer motiverade att kontrollera om registret
missbrukas.
Den nya lagen ska träda i kraft den 1 juli 2005. Läkemedelsförteckningen ska bygga på samtliga inköp av receptförskrivna läkemedel som omfattas av lagen om läkemedelsförmåner. Propositionen har nummer 2004/2005:70 och behandlas av riksdagen den 27 april.
Elisabeth Rynning, är juris doktor och sedan 2003 professor i medicinsk rätt vid Uppsala universitet. Hon disputerade 1994 på "Samtycke till medicinsk vård och behandling". Därefter har hon bl a studerat juridiska aspekter på användningen av personuppgifter och humanbiologiskt material i forskningen, liksom rättssäkerhetsfrågor i vården av barn och icke beslutskompetenta vuxna. Avvägningen mellan enskildas integritetsskydd och andra berättigade intressen har varit en viktig fråga i hennes forskning. Hon är en av forskarna inom det nybildade
Centrum för bioetik, ett samarbete mellan Uppsala universitet och Karolinska institutet.
©2005-04-30 Anneli Waara, pressansvarig, Informationsavdelningen,Uppsala universitet
ref: http://www.nymedicin.com/news/2005/04/30/lakemedelsforteckningar_och_receptregister_%96_vem_f.html
Relaterade:
2005-05-02 | Pressmeddelanden från läkemedelsföretag i Sverige under mars och april 2005
2005-04-30 | Läkemedelsanvändning, hälsa och livskvalitet i Sverige
2005-04-30 | Naturen en kunskapskälla i jakten på framtidens läkemedel
2005-04-30 | Nya läkemedelstyper för behandling av drogberoende
2005-04-30 | Mikrovågor ökar hastigheten i läkemedelsutvecklingen
2005-03-12 | Missriktad kampanj mot naturmedel?
2004-12-03 | Expert i blåsväder efter avslöjanden som inte passar myndighet
2004-08-21 | Pressmeddelanden från medicinska myndigheter och media, augusti 2004
2003-10-02 | 200 Bidrag till minskad ohälsa
2000-10-05 | Ett nytt verktyg för att minska förskrivning av antibiotika ?
1999-09-29 | Diabetiker uppmanas att ta sina läkemedel
1999-05-24 | E-mail kan förbättra relationerna mellan läkare och patient
1998-10-02 | Både läkaren och patienten bör underteckna receptet
|
