NyMedicin: Nyheter från Nymedicin 3 maj 2005

Källa: Nymedicin
Datum: 2005-05-03

Nyheter från Nymedicin 3 maj 2005

Denna vecka i Nymedicin: pressmeddelande från läkemedelsföretag i Sverige, journalistseminarium om Dina mediciner – forskarnas utmaning i Uppsala Universitet den 28 april 2005, medicinjournalistik, Alzheimers sjukdom och kulturella skillnader i bl a sjukvården.

De sista nyheterna från nymedicin sedan det senaste nyhetsbrevet den 23 april

Läkemedelsföretagen är ofta mycket rika företag som på senare tid allt oftare kritiserats för att i sin marknadsföring använda otillåtna medel. På det sättet skiljer de sig nog inte från resten av samhället där vissa chefer, företag och politiker anklagats och fällts för att ha tagit mutor, korruption mm. Frågan om hur man skall försöka lösa människans (inneboende) girighet är mer än filosofisk. Redan bland Tio Guds Bud fanns regler om att inte stjäla, ljuga, ha begär till annans egendom osv. men fortfarande florerar girigheten och lögnen.Människans eviga lott ?!

Samtidigt har många läkemedelsföretag mycket bra forskning. Läkemedelsföretagen producerar pressmeddelanden som har en tydlig avsändare och avsikt. Men detta behöver inte automatiskt vara behäftad med falska påståenden utan med bra och vederhäftig medicinsk information. Därför har Nymedicin valt att lista de senaste månadernas pressmeddelanden från läkemedelsföretag

Uppsala Universitet hade för ett par dagar sedan ett journalistseminarium, dina mediciner – forskarnas utmaning, där man ville visa vilken bra forskning som man bedriver. Nymedicin tyckte att framställningarna var intressanta och här är dom:
Effektivare läkemedel och färre biverkningar – en inblick i transportproteinernas värld,
Naturen en kunskapskälla i jakten på framtidens läkemedel
Mikrovågor ökar hastigheten i läkemedelsutvecklingen
Hjärnans dörrvakter – på gott och ont
Nya läkemedelstyper för behandling av drogberoende
Läkemedelsanvändning, hälsa och livskvalitet i Sverige
Läkemedelsförteckningar och receptregister – vem får veta vad om dina mediciner?

Svenska universitet och högskolor har blivit bättre på att förstå vikten att förklara sin forskning för allmänheten annars riskeras man att fjärmas från de källor som idag ger dem sponsring. Uppsala Universitets journalistseminarium är ett led i rätt riktning. Samtidigt är det alltför ofta avhandlingar som presenteras i pressmeddelanden och inte toppforskning. Vi har sett hur kändisar inom en gren plötsligt blir språkrör för vilka företeelser som helt eller används för reklam inom helt andra områden är vad de är kända för. Samma regler gäller för forskare, tror jag. Allmänheten och media verkar älska kändisar.

En av de bästa marknadsförarna som jag träffat är Joann Rodgers vid the Office of Public Affairs at The Johns Hopkins Medical Institutions. Johns Hopkins är ett privat sjukhus och forskningsinstitut i Baltimore, Maryland. Rodgers är journalist, skribent, författare av böcker, föreläsare och vad vi skulle kalla för informatör i Sverige.

Rodgers visar med sin egen person att formella kriterier och utbildning spelar mindre roll om en person är begåvad. Det finns inga konstgjorda gränser mellan att vara en bra journalist, företagschef eller informatör. En begåvad och motiverad person kan överbrygga de gränser som finns formellt och prestera utmärkt på olika områden. Varför är vi då i Sverige så oerhört noggranna med formella kriterier och utbildning? Varför frågar vi först var någonstans en person arbetar eller finns innan vi frågar henne om henne själv? Kan det vara för att struktur och organisation anses som viktigare än att stödja och sponsra enskilda personers talang?

Rodgers visar också hur viktigt det är med att ha bra marknadsföring när man är beroende av allmänheten och inte staten eller statliga myndigheter, som fallet är i Sverige i många fall. PR eller media eller infoavdelningen är universitetets ansikte mot allmänheten. Som dess ansikte måste den avdelningen sitta mycket nära ledningen eftersom man måste ha tillgång till vad som händer på universitetet eller företaget. Man måste ha direktkontakt med ledningen när man behöver. Rodgers har berättat att om en lokal tidning i Baltimore som skriver för Johns Hopkins potentiella patienter eller CNN vill ha ett reportage om något i sjukhuset så måste den läkaren eller administratorn på en gång göra sig tillgänglig. Det går inte att säga att man stängt av mobilen eller befann sig på fel ställe. Media vill ha information nu och då måste man ge media informationen på en gång. Och ibland är det viktigare att ta hand om den lokala tidningen än om den nationella tidningen eftersom sjukhusets patienter är i regionen och inte på andra sidan av USA.

En viktig företeelse som ligger i tiden är media och dess relation till vad och hur den arbetar. Media har en oerhörd makt eftersom folk inte bara läser tidningar och ser på TV, många tar sin information också därifrån. När det gäller medicinska artiklar och media har journalister ett särskilt ansvar eftersom man kan mycket lätt i jakten på sensationer överdriva forskningsresultat och därmed påverka en intet ont anande allmänhet. David Finer, känd svensk medicinjournalist och numera ordförande i Sällskap Svenska Medicinjournalister, har i ett antal år forskat kring medicinjournalistik och uppmuntrat Nymedicin att skriva om bl a en australisk hemsida där man tar upp medicinska artiklar i media och granskar dem utifrån vissa kriterier. Ibland är det frapperande på vilka lösa grundar som en journalist skriver om medicin.

För att testa kriterierna på svenska medicinska artiklar valde Nymedicin ut två artiklar som skrivits av TT och publicerats i Dagens Nyheter. Båda artiklarna tar text från pressmeddelanden utan att ange källorna. Båda artiklar har stora problem med sina medicinska texter. Nymedicin har delgett dessa analyser till DN: s ombudsman som svarade den 2005-04-27: Hej Zvi, Tack för ditt mejl. Mycket intressant. Jag skickar bara en snabb reaktion nu och ska studera detta grundligare samt ta kontakt med vår vetenskapsredaktion.
På återhörande och vänlig hälsning Lilian Öhrström.

Varken DN:s ombudsman har hört av sig eller DN:s vetenskapsredaktion. Artiklarna skickades också, som sig bör, till TT där någon skrivit dom eftersom målet är att söka förbättra medicinjournalistiken men inget svar har fåtts därifrån, ännu.

Näst sist en artikel om en helomvändning, kanske, när det gäller orsaken till Alzheimers sjukdom. Det är fascinerande att se hur vissa forskningsfynd föds, lever och dör. Medicinska sanningar har karakteriserats som att ha en lång födelse, ett långt liv och en ännu längre dödskamp. Människor vill inte gärna ändra på sina inlärda tankar och vanor och kämpar ofta länge mot nya tankar och upptäckter. De olika hjärnförändringarna som syns i hjärnorna hos avlidna patienter som drabbats av Alzheimers sjukdom har nästan använts som ett diagnostiskt tecken på demensen dvs en diagnos som man bara kunde ställa efter döden då man obducerade hjärnan på den avlidne. Nu kommer nya forskningsresultat som ifrågasätter de gamla tecknen och tror att de observerade förändringarna kanske är skyddande händelser istället för patologiska dvs sjukdomsframkallande.

Till sist en artikel om kulturella skillnader och hur vi kan söka att förebygga kulturkollisioner i bla sjukvården. Lisbet Sachs och andra har skrivit mycket om olika kulturers inställning till sjukdom och hälsa. Viktigt är att inte döma kulturella företeelser innan vi vet vad de rör sig om. Kommer ihåg en bok för som publicerades för att antal år sedan om kulturella skillnader mellan länder när det gäller en och samma behandling. Författaren Lynn Payer skrev boken Medicine and Culture: Varieties of Treatment in the United States, England, West Germany, and France 1989 och den boken är fortfarande aktuell. Rekommenderas varmt!

Tacksam för kommentarer och synpunkter

Zvi Wirschubsky

Relaterade:
2006-01-21 | Nyheter från Nymedicin 21 januari 2006
2005-06-25 | Nyheter från universitet och högskolor under juni 2005
2005-06-17 | Nyheter från Nymedicin 17 juni, 2005
2005-06-04 | Nyheter från universitet och högskolor under maj 2005
2005-06-03 | Medicinska tidningar i England och USA är en förlängning av läkemedelsbolags marknadsföring
2005-05-30 | Nyheter från Nymedicin 30 maj, 2005
2005-05-20 | Är svensk medicinsk journalistik på DN detsamma som PR för svensk forskning?
2005-05-16 | Nyheter från Nymedicin 16 maj, 2005
2005-05-07 | Memantin har effekt vid måttligt svår och svår Alzheimers demens
2005-05-05 | Vårt undermedvetna och vårt luktsinne
2005-04-23 | Nyheter från Nymedicin 23 april 2005
2005-04-03 | Nyheter från Nymedicin 3 april 2005

Nyhetsbrev

Nyheter från Nymedicin 3 maj 2005