NyMedicin.com

På forskningsfronten

jobbguiden.seKälla: U.S. News & World Report
Datum: 2005-05-05

Vårt undermedvetna och vårt luktsinne

Varje dag påverkar vårt undermedvetna oss när vi gör olika saker. I tidskriften U.S. News & World Report tar en artikel upp vårt undermedvetna och särskilt dess relation till vårt urgamla luktsinne

Det var läkaren och psykiatern Sigmund Freud som först beskrev vårt undermedvetna och hur det kunde styra vårt medvetna beteende. Vårt undermedvetna påverkar oss varje dag när vi tar beslut, känner att något stör oss utan synlig orsak, när något motiverar oss och vad som tillfredsställer oss.

Nya metoder inom neurovetenskap försöker ta reda på vilka nervbarnor som är aktiva vid olika känslor och denna forskning fascinerar oss så mycket att en journalist vid namn Malcolm Gladwell skrivit en bok "Blink" om detta ämne. Boken toppar bestsellerlistorna i USA.

I boken skriver Gladwell bl a att förmågan att inom ett par sekunder ta beslut (t ex när man blir kär) kan utbildas och tränas upp och bli lika värdefulla som beslut som tas efter månader av övervägande.

Enligt vissa neuroforskare är vi bara medvetna om 5 % av våra kognitiva aktiviteter (tänkande). Detta skulle innebära att majoriteten av våra beslut, handlingar, känslor och beteenden påverkas av de övriga 95 % som finns i det undermedvetna. Från hjärtats slag till hur lukt påverkar oss. Men detta anser andra forskare vara en myt och de menar bl a att vår hjärna utvecklats som en helhet som gör att man inte kan dela upp dess aktiviteter i två delar, en medveten och en större undermedveten del.

Gerald Zaltman är en professor i Harvard Business School som försöker ta reda på vad som ligger bakom konsumenters beslut att köpa något.

Zaltman har skapat en metod ZMET, Zaltman Metaphor Elicitation Technique, som kan hjälpa företag att forma ett budskap som tas upp av konsumenter. Detta görs genom att hitta djupa omedvetna metaforer hos konsumenterna som påverkar deras köp.

Deltagare i olika studier får klippa ut bilder som motsvarar deras tankar och känslor inför något. Vid analys av bilderna framkommer djupa liknelser som deltagarna tidigare inte var medvetna om. Det kan vara myter som är säsongsbundna eller anspelar på hjältar, blod, eld och mamma (mor), resa och förvandling. Kollektiva omedvetna myter som finns i begränsat antal på samma sätt som känslorna för hopp och sorg.

Zaltman har bl a engagerats för att skapa design för barnsjukhus så att barnens upplevelser blir mindre traumatiska. Efter många intervjuer och tester av barn, föräldrar och personal fick man fram vissa universella tema som kontroll, samband och energi. När den nya sjukhusbyggnaden blir färdig kommer barnen att mötas av en fjäril, symbolen för förvandling. Barnens rum kommer att likna deras hemmiljö och de kommer att få viss kontroll över deras personliga sfär. En stor trädgård som symboliserar förvandling, samband och energi syns från alla rummen och är tillgänglig för promenader. När de sjuka barnen, oroliga föräldrar eller stressad läkare eller syster finns eller går omkring i sjukhuset, så kommer de hela tiden att omringas av lugnande och harmoniska förvandlingar.

I sin bok berättar Gladwell om när Coca-cola gjorde ett dyrbart misstag då man efter en blind test där försökspersonerna (fp) föredrog Pepsi framför Coca ändrade ingredienserna till den nya Coca-cola. Trots detta behöll Coke marknadsledningen.

Forskare förklarar varför. Trots att fp föredrog smaken av Pepsi framför Coke när man testade dom blint, så ändrades smakupplevelsen när fp fick se företagens logo innan de drack. Tre av fyra föredrog nu Coke istället för Pepsi.

Forskarna analyserade fps hjärnor och fann att Cokes logo ledde till stark aktivering av områden som har hand om minnen och självbild. Pepsi hade inte alls samma verkan. Forskarna fann att de kunde förutse vilken dryck som fp föredrog bara genom att titta på deras hjärnor där vissa centra aktiverades. Omedveten aktivering av dessa hjärnområden ledder till förändrat beteende.

Din hund kommer och luktar på dig. Hunden kommer ihåg dig och om du var trevlig så börjar hunden att vifta på svansen. Men hunden kan också undvika dig om den associerar dig till en spark. All denna information kommer via luktsinnet.

Dolores Malaspina vid the New York State Psychiatric Institute och the Columbia University Medical Center har studerat luktsinnet som hon kallar för utvalt. Lukt är det enda sinnesintrycket som inte stannar upp vid thalamus, hjärnans omkopplingsstation. Luktförnimmelser vandrar raka vägen upp prefrontala cortex och påverkar oss omedvetet. Lukt spelar stor roll när vi väljer en partner och när kvinnliga rumskamrater synkroniserar sina menscykler så sker det också via luktsinnet som påverkar det endokrina systemet.

Luktsinnet kan vara defekt hos patienter som drabbats av schizofreni. Och hos dessa patienter kan denna brist vara kopplad till sociala svårigheter som är vanliga hos dessa patienter.

För någon månad sedan visade forskare att patienter med hjärnskada så svår att de inte kan tala eller vara sig själva, började reagera när man visade en video med glada händelser inom familjen och vänner. Patienterna visade aktivering i den del av hjärnbarken som ansvarar för synintryck. Forskningen väckte stort uppseende eftersom man tidigare trott att patienterna inte alls reagerar på intryck från omgivningen.

Tydligen är talförmågan endast ett av vår hjärnas många uttryck. Nervforskningen kommer med bättre och bättre metoder att komma närmare vår hjärnas omedvetna funktioner och dess konsekvenser för vårt beteende. Men vissa tror att forskningen aldrig kommer att lösa hjärnans mysterium.

©2005-05-05 Zvi Wirschubsky
ref: http://www.nymedicin.com/news/2005/05/05/Vart_undermedvetna_och_vart_luktsinne.html

Relaterade:
2007-04-03 | Miljön är viktig för att tolka ansiktsuttryck
2006-03-07 | Kontroll över kronisk smärta via hjärnavbildning
2006-02-27 | Undervisning i forskning saknar stora berättelser
2006-01-15 | Kärlekens luktorgan
2005-05-19 | Hjärnan kan vara mindre plastisk än vad man har tidigare hoppats
2005-05-03 | Nyheter från Nymedicin 3 maj 2005
2005-04-30 | Hjärnans dörrvakter - på gott och ont
2004-11-23 | Wall Street Journals pris till årets bästa teknologiska medicinska uppfinningar
2001-01-21 | Hjärnpatologi förutsäger inte demens
2000-12-18 | Kontinuerlig användning av anti-depressiva medel kan skydda hjärnan
2000-10-25 | Nya rön angående fåglars minne av melodier