NyMedicin: Nyheter från Nymedicin 16 maj, 2005

Källa: Nymedicin
Datum: 2005-05-16

Nyheter från Nymedicin 16 maj, 2005

Senaste nyheterna från nymedicin sedan den 3 maj 2005. Om tidig operation av prostatacancer, hormonsubstitution till postmenopausala kvinnor, tandborstar, musikterapi, Alzheimerssjukdom, behandling av övervikt, hormonterapi som inte skyddar mot hjärtkärlsjukdom, smärtstillande vid operation av tonsillerna eller halsmandlarna och vårt eventuella undermedvetna eller omedvetna

En skandinavisk forskargrupp ledd av svenska forskare visade att tidig operation av prostatacancer främst minskar risken för metastas och progression (utveckling i cancern så att den blir allt sämre och lyder mindre under kontroll från andra celler). I själva artikeln skriver forskarna att deras resultat när det gäller överlevnad inte är så stora dvs man vet inte hur många patienter man måste operera för att en patient ska överleva. Eftersom svenska forskare är inblandade hade flera svenska tidningar nyheten, Svenska dagbladet, och Dagens Nyheter

DN hade fel på en mycket viktig siffra; nämligen skillnaden i dödlighet mellan gruppen som opererades och de som fick ”vänta och se”. DN skrev att den skillnaden var 10 % men den är i själva verket bara 5 %. Denna skillnad är relativt liten och det är därför man inte vill införa operationen på alla som har prostatacancer som upptäcks i tidigt stadium. I artikeln i SvD och Göteborsgposten skrev man mycket riktigt att skillnaden i dödlighet är mycket liten dvs 5 %.

Aftonbladet som tog som så ofta förr nyheten från TT, sätter, som vanligt, en sensationell rubrik som tydligen skall attrahera läsare ” Tidig prostataoperation räddar liv”. Samma rubrik hade Arbetarbladet och Sveriges Radio. Som vi har sett så är det inte i första hand liv som räddas utan minskad risk för metastas och tumörutveckling.

Det är kanske inte så konstigt att en ”svensk” studie tas upp i nästan alla svenska tidningar. Men berättigar verkligen studien och särskilt resultaten att detta skall tas upp så mycket i svensk media? Jag kommer ihåg ett möte i en journalistförening som jag är med i att ett stort antal kollegor tittar på varandras artiklar. DN: s vetenskapsredaktion tittar på vad SvD skriver, SvD tittar på DN skriver. SR tar upp det som DN och SvD har skrivit. Kvällstidningar tittar på vad DN och SvD skrivit och de själva tittar på någon av de sex stora medicinska tidskrifterna dvs The Lancet, British Medical Journal (BMJ), New England Journal of Medicine (NEJM), Journal of American Medical Association (JAMA), Science och Nature. Så får vi en lokal svensk rundgång av medicinska nyheter och en lite större rundgång i västerländsk media.

Visst är det bra att en artikel om prostatacancer får sån uppmärksamhet i media. Men vad ger denna uppmärksamhet för intryck på den läsande allmänheten? Plötsligt över ett par dagar fokuserar media på prostatacancer, läkare och specialister intervjuas, sjukdomen får ett ansikte genom att patienter uttalar sig mm. Sedan försvinner nyheten ur fokus när mediestormen bedarrat. Men patienter och prostatacancer finns hela tiden, de måste få diagnos, behandlas och tas om hand hela tiden – inte bara när media fokuserar på sjukdomen. Ska patienter med tidig prostatacancer opereras eller inte? Problemet överförs till sjukvården. Men media har ett ansvar. Man höjer faktiskt folks förhoppningar och förväntningar när man sjunger lovsånger om behandlingar som egentligen är omtvistade. På samma sätt oroar media allmänheten med larmrapporter.

Detta är mer än ett medicinjournalistiskt problem. De stora nyhetsbyråerna i världen har mest journalister i vissa huvudstäder och länder på bekostnad av andra. Således får varje kula i Irak eller i konflikten mellan Israel och Palestina/Arabstater oproportionellt stor uppmärksamhet av media eftersom de stora nyhetsbyråerna har journalister stationerade där som måste producera nyheter. På samma sätt som läkare efter en två veckors kurs om depression ett tag därefter ställer diagnosen depression mer än förut (trots att incidensen av depression inte ändrat på sig), så fokuserar internationella nyhetsbyråer på vissa konflikter på bekostnad av andra. Således kan många års inbördeskrig eller hungersnöd någonstans långt borta i Afrika eller Asien helt vara borta från nyhetsflödet under långa tider.

Hormonsubstitution för kvinnor efter menopaus tar upp ett närliggande journalistiskt problem. I studien som refereras har resultatet lett till ett stort kliniskt dilemma: viss behandling (kombination av hormoner) minskar risken för livmodercancer medan annan hormonbehandling (tibolon eller östrogen) ökar risken. Samtidigt innebär kombinationsbehandling högre risk för bröstcancer medan tibolon och östrogen minskar risken för bröstcancer. Eftersom bröstcancer är vanligare än livmodercancer finns det kanske mer skäl att rekommendera tibolon? Expressen, sin vana trogen att skapa larm, skrev en ny ”larmrapport” om detta med rubriken Nytt cancerlarm den 2 maj. Denna nyhet är liksom så många andra också skriven an en journalist på TT. I den nyheten skriver man t ex att ”Läkemedelsverket vägrar att göra något”. Vid kontakt med professor Viveca Odlind på Läkemedelsverket, skriver Dr. Odlind att hon blev förbannad på formuleringen och försökte ändra på den men det gick inte. Dr. Odlin föreslog att man kanske inte ska tala med journalister för att förebygga dylika situationer. Visst vore det förargligt om Expressens (och TT: s) linje med larmjournalistik skulle leda till att vissa opinionsbildande läkare vägrade uttala sig? Men det kanske inte skulle spela någon roll - media verkar så väldigt oantastlig och bryr sig så värdigt lite om man skrivit fel eller haft felaktiga formuleringar. Det kanske är lika bra att man ”använder gårdagens tidning för att slå in fisk med”. Tyvärr kan man inte lika lätt få bort gamla artiklar på tidningarnas sajter.

På senare tid har s k evidensbaserad medicin alltmer kommit i fokus. Medicin är ju i grunden en konstart och bygger på empiri (erfarenhet) och inte en exakt vetenskap trots att man på vissa håll försökt och försöker att få den till en vetenskap. Men vi människor är unika och så skilda från varandra att det mer och mer uppmärksammas att en medicin inte gäller för alla. Det finns olika behandlingstraditioner när det gäller en och samma sjukdom mellan olika länder och ibland mellan olika regioner inom en och samma land. Om klinisk behandling vore en vetenskap skulle det t ex inte finnas någon skillnad mellan olika kirurger. Men som alla vet, så vill man ofta bli opererad av en kirurg som opererat i 30 år och genomfört 100 tals operationer än av en läkare som kan all vetenskap men inte ha rört en levande patient. Så varför inte försöka behandla patienter utifrån de bästa bevisen som finns idag?

Grunden för evidensbaserad medicin är randomiserade dubbelblinda studier dvs studier som är genomförda enligt vissa kriterier. Tyvärr går inte alla medicinska behandlingar att undersöka med denna metod (man kan inte underlåta ett behandla en dödlig sjukdom bara för att få en kontrollgrupp) men samtidigt så utgör såna studier det bästa underlaget för att finna behandlingar som är väl underbyggda. Cochrane är en organisation som ständigt publicerar rapporter av forskare som tittat på litteraturen och selekterat ut vissa studier utifrån vilka man kan ge kliniska rekommendationer.

Nymedicin har valt ut ett antal sådana rapporter med intressanta resultat

De flesta elektriska tandborstar är inte effektivare än de traditionella tandborstarna och de enda elektriska tandborstarna som är bättre har roterande och oscillerande huvud. Detta är en mycket viktig nyhet som kan spara pengar och samvete för många som vill köpa elektrisk tandborste.

Musikterapi kan hjälpa till vid behandling av personer med psykiska sjukdomar. Detta har tidigare visats men tyvärr uppmärksammats alltför lite.

Allt eftersom befolkningen i Sverige åldras inträffar mer Alzheimers sjukdom. Olika experter och organisationer har olika syn på de läkemedel som används idag och sista ordet kanske inte är sagt när det gäller t ex memantins effekter vid måttligt svår och svår Alzheimers demens

Fetma och övervikt har på senare tid uppmärksammats eftersom den kan leda till följdsjukdomar och är så svår att behandla. Det finns många olika bantningsmetoder och de flesta, om inte alla, fungerar inte. Därför är det intressant att beteende- och kognitiv terapi har effekt

Hormonsubstitution som många kvinnor behöver vid besvär i klimakteriet skall inte ges för att enbart söka förebygga hjärtkärlsjukdom, men den förstås sättas in på andra indikationer.

Många ungdomar har infektioner i halsmandlarna och tonsillerna. Cirka 300 000 fall inträffar i Sverige varje år. Operation av halsmandlar inträffar relativt ofta och då är det bra att veta att man kan ge smärtstillande mediciner utan eller med mycket låg risk

Den sista nyheten handlar om vårt undermedvetna och lukten. Jag vet inte om vårt undermedvetna existerar som en separat region i hjärnan eller om den är inbakad i hela hjärnan men säkert är det att vi alla påverkas av myter, metaforer, symboler som vi har med oss i vårt mentala bagage. Vårt beteende och tanke, smak och tycke drivs nog ganska mycket av mentala konstruktioner som vi har med oss dvs det som Jung postulerade det kollektiva omedvetna, arketyper mm

Särskilt intressant är att man kan bygga barnsjukhus eller varför inte sjukhus till vuxna utifrån våra omedvetna bilder av trygghet, förändring, självständighet mm. Sjukhus, har jag hört, har byggts utifrån konceptet om flygplatser där patienterna liks flygplan kommer in till sina hangarer (avdelningar) och lämnar den sedan. Men en sjuk vuxen eller barn är inget flygplan, om någon har trott på detta. Friskhus och inte sjukhus är ett koncept som funnits ett par år men som tydligen inte tagits upp på allvar eftersom man inte kunde visa att det skulle innebära ekonomiska besparingar. Men att patienterna blir snabbare friska efter att ha legat i ett sjukrum där man ser en park med en sjö och mår bra i, råder det ingen tvekan om.

Jag tänker på boken Anatomy of an Illness som den amerikanske författaren och redaktören Norman Cousins (1915-1990) skrev redan på 60-talet. I den boken skriver Cousins att han skrattade till sig hälsa från en bindvävssjukdom. Cousins flyttade från sjukhuset till hotellrum där han tittade på roliga filmer t ex av bröderna Marx och läste roliga tidningar. Trots att skratt kanske inte botar sjukdom eller förlänger livet så har den ändå många biologiska effekter

Luktsinnet är ett mycket viktigt sinne som kan spela större roll för andra funktioner som inte verkar ha någon koppling till luktsinnet. Att patienter som verkar "borta" dvs efter neurologisk sjukdom eller vid narkos ändå kanske känner och hör något är viktig information. Inte bara för anhöriga och vårdpersonal för sådana patienter utan även för läkare som opererar nedsövda patienter.

För många år sedan under min AT-tjänstgöring var jag med på vissa operationer av nedsövda patienter. Det var ingen hejd på skämten som kirurgerna, i detta fall vissa öron-näsa-hals kirurger, berättade bl a på den nedsövda patientens bekostnad. Vid påpekande att patienten kanske kunde höra något var svaret att detta inte kunde vara. Denna händelse har suttit kvar i mitt minne efter alla dessa år.

Tacksam för synpunkter och kommentater

M v h
Zvi Wirschubsky .

Relaterade:
2006-01-21 | Nyheter från Nymedicin 21 januari 2006
2005-12-09 | Kan man lita på Evidensbaserad Medicin?
2005-12-01 | Medicinsk Access (nummer 6, 2005)
2005-10-25 | Kliniska behandlingserfarenheter av Alzheimer
2005-06-17 | Nyheter från Nymedicin 17 juni, 2005
2005-05-30 | Nyheter från Nymedicin 30 maj, 2005
2005-05-21 | Risker i barndomen för fetma
2005-05-20 | Är svensk medicinsk journalistik på DN detsamma som PR för svensk forskning?
2005-05-17 | Fetma bland barn orsakar diabetes
2005-05-03 | Nyheter från Nymedicin 3 maj 2005
2005-04-03 | Nyheter från Nymedicin 3 april 2005

Nyhetsbrev

Nyheter från Nymedicin 16 maj, 2005