hem > På forskningsfronten
Källa: Smirnakis SM et al Nature, Vol. 435 Nr. 7040 sid 288, 19 maj 2005
Datum: 2005-05-19
Hjärnan kan vara mindre plastisk än vad man har tidigare hoppats
Hjärnbarken som ansvarar för synen i vuxna apor visar mindre flexibilitet som ett svar på skada i näthinnan. Detta kan ha konsekvenser på andra områden av hjärnan. Forskarna visar också att deras metod kan vara en väg till bättre behandling av patienter som är drabbade av stroke
Forskare från Massachusetts General Hospital använde sig av funktionell
fMRI (Magnetic Resonance Imaging) för att analysera aktiviteten i
hjärnbarken under sju och en halv månad efter skada i näthinnan. Man fann en begränsad återhämtning den del av hjärnbarken som ansvarar för syn (visuella hjärnbarken)
Dessa resultat motsäger
tidigare tänkande där man trodde att hjärnbarken var mer plastisk efter förändringar och skador.
Hjärnans förmåga att återhämta sig är
väl dokumenterad hos barn. Barn som har svår epilepsi och förlorar vid operation ena hjärnhalvan kan återfå motorisk kontroll på den skadade sedan av kroppen. Dessa barn kan också komma att utveckla normalt språk. Men hos vuxna har graden av återhämtning hos hjärnan efter skada varit omdiskuterad
Ett antal studier under 80 och 90-talet visade att nervceller kan, hos vuxna djur, “fylla in" tomma områden i motoriska och visuella hjärnbarken efter att dessa områden slagits ut pga skada. Detta ledde till spekulation att vuxna hjärnor hade förmåga att kompensera bestående skada i ögon, öron, hud och även skador i själva hjärnbarken. När det gällde skada i näthinnan, var förhärskande meningen att viktig omorganisation kunde ske lika tidigt som det skedde i synbarken.
Men de senaste mätningarna visar att detta inte är fallet dvs hos apor. Forskarna ställde frågan om hjärnbarken som ansvarar för syn kan återhämta sig upp till några månader efter skada i näthinnan. Svaret är att hjärnbarken under denna tid inte alls återhämtade sig.
Forskarna inducerade med laser skada i vissa områden av näthinnan hos aporna. Näthinnan skickar signaler till hjärnbarken som tolkar dessa till ljus, färg eller objekt. Varje område av näthinnan motsvarar en specifik del av visuella hjärnbarken. Utan inkommande signaler tystnade den visuella hjärnbarken.
Forskarna mätte upp storlek och formen av de tysta områdena i hjärnbarken. Man placerade de lätt nedsövda aporna i en fMRI apparat som mäter blodflöde och därmed aktivitet i hjärnan. Mätningar gjordes från två till tre timmar efter laserkirurgin och jämförde resultaten till nya mätningar som gjordes med par veckors mellanrum, upp till sju och en halv månad.
Man fann, över tid, ingen skillnad i de tysta områdena i hjärnbarken och de omgivande nervcellerna tog inte heller över de tystade områdena.
För att bekräfta fMRI mätningarna analyserade forskarna resultaten med en andra metod. Man satte ut små elektroder i hjärnan och mätte hjärnans elektriska aktivitet. De första resultaten bekräftades.
Forskarna medger att hjärnbarken kunde ha reorganiserat sig innan de första mätningarna som gjordes två timmar efter skadan eller efter sju månader. Viss forskning tyder på att hjärnbarken reorganiserar sig mycket snabbt efter en skada.
Studien bekräftar att fMRI är en bra metod för att mäta upp eventuell omorganisation i hjärnan efter skada. Hos människa är uppgiften svårare eftersom skador i hjärnbarken inte sker efter ett kontrollerat monster och det är därför svårare att tolka resultaten.
Men hos apor kan man induceras specifika skador och testa läkemedel för att se om dessa kan hjälpa hjärnan att omorganisera sig, t ex efter stroke.
Tillkännagivande: Nymedicin varken förordar eller fördömer medicinska experiment med djur trots att man inser att dessa kan skada djuren och tillföra dem smärta.
©2005-05-19 Zvi Wirschubsky
ref: http://www.nymedicin.com/news/2005/05/19/Hjarnan_kan_vara_mindre_plastisk_an_vad_man_har_t.html
Relaterade:
2006-11-08 | Industriella kemikalier kan hota barns hjärnor
2006-03-07 | Kontroll över kronisk smärta via hjärnavbildning
2006-02-17 | Örondroppar med antibiotika ger bättre effekt vid behandling av infektion i mellanörat.
2005-05-05 | Vårt undermedvetna och vårt luktsinne
2005-04-30 | Hjärnans dörrvakter - på gott och ont
2000-12-18 | Kontinuerlig användning av anti-depressiva medel kan skydda hjärnan
2000-10-25 | Nya rön angående fåglars minne av melodier
2000-06-05 | Hjärnan har förmåga att återhämta sig
