Medicin och media

hem > Medicin och media

Källa: Dagens Nyheter
Datum: 2005-05-20

Är svensk medicinsk journalistik på DN detsamma som PR för svensk forskning?

Det finns mycket som är bra inom svensk medicinsk journalistik. Men ibland undrar man om inte journalistiken används för andra syften? några artiklar som publicerats i Dagens Nyheter analyseras.

I tidningen Dagens Nyheter publicerades nyligen en intervju med nobelpristagaren och farmakologen Arvid Carlsson.

Rubriken i den intervjun är "Jag mötte Arvid Carlsson i gallerian". Man frågar sig vem denne "jag" är som tydligen anser sig vara så välkänd att ingen närmare representation behövs? Jo, "jag" är redaktör Karin Bojs (KB), vid vetenskapsredaktionen för Dagens Nyheter.

I intervjun står att läsa att Arvid Carlsson (AC) är svensk, nobelpristagare, som "har haft enorm betydelse både för att minska miljontals människors lidande och för att dra in exportinkomster till Sverige"

Vilket fantastiskt samband; å ena sidan har nämnde AC, enligt journalisten, minskat mänskligt lidande och samtidigt har detta medfört vinster till den svenska ekonomin.

AC har hjälpt till att framställa vissa läkemedel som sålts över hela världen. Men gör då inte alla läkemedelsföretag samma sak dvs hjälpt miljontals människor och gett dem själva enorma vinster ? Intervjun i DN är således en reklaminlaga för själva grundorsaken till läkemedelsföretags verksamhet och det är inte dåligt för den industrin att få bekräftelse från "Sveriges ledande, största och mest lästa dagstidning".

Intervjun fortsätter med att KB påstår att det å ena sidan inte är bra att vara för kommersiell och ha fört kortsiktigt tänkande när man forskar kring läkemedel. Å andra sidan har AC forskat målinriktat till nytta för människor och inbringat enorma vinster för svensk exportindustri och Sverige. Frågan inrymmer således ett rättfärdigande av kommersialism inom forskning och utvecklande av läkemedel.

Varför är detta då "å ena sidan" då inte bra? Kan det vara för att det finns personer som ifrågasätter det kommersiella tänkandet inom forskning? I verkligheten är det ju många läkemedelsföretag som kortsiktigt satsar på läkemedel som de tror skall vara framgångsrika. Jag känner kollegor som arbetat inom läkemedelsindustrin och beklagar sig över att de inte får forska fritt utan måste anpassa sig till ledningens prioriteringar. Många läkemedel har utvecklats trots ledningarnas kortsiktiga perspektiv. Det finns många exempel på hur forskare, trots ledningens skepsis och misstroende, fortsatt att utveckla ett läkemedel som sedan blivit en jättesuccé. Slutsatsen måste då rimligen bli att KB kritiserar med sin första mening läkemedelsindustrins kortsiktiga kommersialism och tänkande för att ändå acceptera att den är bra eftersom den har varit till nytta för "miljoner människor och svensk exportindustri och forskning"?

Sista frågan i intervjun tar ändå priset. KB ställer frågan: Om man nu vill utveckla något viktigt och vet med sig att man har rätt. Hur arg får man lov att bli på de andra som inte hänger med? Hur kritisk får man vara?

Självklart är målmedvetenhet en mycket viktig egenskap hos forskare men det finns otaliga exempel på forskare som varit målmedvetna och haft rätt eller fel. Rätt och fel är relativa begrepp i Vetenskapen. Vad som är rätt idag kan vara fel imorgon - detta är vetenskapens natur. Re-search (engelska) betyder att man söker och åter söker. Man kommer aldrig fram till den absoluta sanningen när man forskar eftersom det alltid finns mer och mer att forska. En av grundpunkterna i forskning är fri och öppen kommunikation där teorier ständigt avlöser från varandra efter att experiment bekräftat eller förkastat teorin. Diskussion, utbyte av information, kommunikation är själva grunden för vetenskap. Självklart finns det forskare som är fanatiskt övertygade om att de och endast de har rätt men dessa finns överallt, inom politik, religion mm.

Målinriktning inom forskning innebär att man vill ha fler och fler bevis för att ens tes stämmer. Men man är hela tiden medveten om att det finns annan forskning eller kommer att finnas resultat som kanske visar att ens tes endast stämmer delvis eller inte stämmer. Det är inte fråga om att det finns forskare som har "rätt" och andra som "inte hänger med", utan det är en fråga om en ständig utveckling och diskussion. Visserligen är vi människor vanemänniskor som ställer oss frågande inför nya forskningsfynd eller känner oss så hotade att vi bränner forskaren på bål (Giordano Bruno, 1600 och nästan brände Gallileo Gallilei). Men idag är kritik och dialog en naturlig del i den vetenskapliga diskursen.

Enligt Ralf Wadenström legitimeras forskning och vetenskap i media genom “berättelser om kunskapens hjälte och den tyska idealismens berättelse om den universella idéns förverkligande". I intervjun får AC spela rollen av kunskapens hjälte och nyttan av att ha hjälp miljoner är en del av den universella idéns godhet.

Andra artiklar på Dagens Nyheter väcker inte bara frågan om man inte bara gör PR för svensk forskning utan även för läkemedelföretag?

Ett nytt vaccin skall tydligen testas mot Alzheimer i Sverige. Vaccinet är bara på försöksstadiet och ändå får den publiceras i t ex Dagens Nyheter ?. Om alla studier och experiment på försöksstadiet skulle publiceras skulle vi snart få en överfylld tidning. Men varför publicerar DN just denna nyhet? Jo, därför att svensk forskning fått uppgiften av läkemedelsföretaget Novartis som sponsrar den!

Åter har vi kombinationen PR och reklam för svensk forskning som sammanfaller med PR och reklam för ett läkemedelsföretag.

I en tredje artikel om en ny metod mot hjärntumör beskrivs en tysk forskares resultat i Florida. Samma TT-nyhet med exakt samma text publiceras även i Sydsvenska Dagbladet och i sammanfattad form hos Svt. Forskaren skall tydligen genomföra en klinisk studie bland annat i Finland, Australien och Sverige. Ändå påstår ingressen att "Kliniska studier ska ske i Sverige i höst". Åter fokus på Sverige och hur bra Sverige är som land att genomföra kliniska studier på. Artikeln kunde lika gärna ha skrivits av bl a Läkemedelsverket men även exportrådet som vill att man ska genomföra kliniska studier i Sverige.

Tydligen kör Dagens Nyheter en medicinsk journalistlinje som närmast kan karakteriseras som reklam eller PR för svensk forskning. I Expressen har en ledande journalist sagt att det är Expressens uppgift att skriva larmrapporter eftersom man i "bästa fall då gör en folkhälsoinsats där läkare eller myndighet borde gjort det".

Borde då inte de Expressen journalister som känner så söka anställning på Folkhälsoinstitutet eller annan myndighet vars uppgift är att förbättra folkhälsan ?

Medicinsk journalistik ska enligt Sällskapet Svenska Medicinjournalister “främja en saklig, allsidig och kritiskt granskande journalistik om hälso- och sjukvård, medicinsk forskning och övrig verksamhet som rör hälsa och sjukdom". Passar reklam och PR för svensk forskning, svensk exportindustri, läkemedelsföretag mm inom dessa stadgar?

©2005-05-20 Zvi Wirschubsky
ref: http://www.nymedicin.com/news/2005/05/20/Ar_svensk_medicinsk_journalistik_detsamma_som_PR_f.html

Relaterade:
2006-11-12 | Varför döps ett läkemedel till att heta
2006-10-12 | Inga klara samband mellan Omega-3 och Alzheimers sjukdom
2005-08-15 | En miss från Cochrane väcker frågan om förtroendet för både forskare och journalister
2005-06-18 | Rött kött ger mycket liten ökad cancerrisk
2005-06-03 | Medicinska tidningar i England och USA är en förlängning av läkemedelsbolags marknadsföring
2005-05-23 | Det är mest forskarnas fel att allmänheten inte förstår vad som menas med risk
2005-05-16 | Nyheter från Nymedicin 16 maj, 2005
2005-05-03 | Nyheter från Nymedicin 3 maj 2005
2005-05-02 | Pressmeddelanden från läkemedelsföretag i Sverige under mars och april 2005
2005-04-28 | Förslag till förbättring av medicinjournalistikens kvalitet
2005-04-26 | Konstruktiv kritik mot medicinjournalistik
2005-04-03 | Nyheter från Nymedicin 3 april 2005
2005-03-03 | Informationskampanj om benskörhet i Israel väcker enorm uppmärksamhet
2004-11-30 | Testosteronplåster är en stor utmaning för myndigheter och journalister
2000-11-15 | Brittisk media påverkar kvinnor att sluta amma med bröstmjölk
2000-09-06 | Medicinsk journalism och tillförlitlighet
2000-09-06 | Forskning och media scoop
2000-09-06 | Medicinska tidskrifter och media
2000-09-06 | De medicinska sjukhusen och media
2000-09-06 | Vem som sätter agendan för medicinnyheter i pressen ; media eller forskarna/läkarna ?
2000-09-06 | Internet förändrar media och medicinens roller
2000-09-06 | När påverkar hälsa o medicin allmänheten ?
2000-07-30 | Förebyggande vård uppmärksammas inte av stora medicinska tidskrifter
2000-06-05 | Medias framställning av nya läkemedel är ofta missvisande
2000-04-06 | Tobaksindustrin i USA motverkar forskning om passiv rökning