hem > Bioteknik
Källa: Genetics and Public Policy Center
Datum: 2005-05-25
Stamcellsforskning, hopp och risker
De senaste molekylära ändringarna i könsceller som kan förändra framtida generationers arvsmassa är här, skriver en rapport från The Johns Hopkins University. Men etiken och säkerheten går långsammare än tekniken.
De senaste forskningsframgångarna kommer snart att överbrygga hindren med genetiska förändringar av könsceller, skriver rapporten, som också menar att vi idag skall diskutera "när" tekniken med förändringar av könsceller är möjlig än "om" tekniken en dag kommer att fungera.
Genetiska förändringar av könsceller är idag möjligt att genomföra hos djur i laboratoriet och skulle kunna utföras hos människa, trots att man ännu inte försökt sig på detta, skriver rapporten.
Genetisk förändring av arvsmassa hos könsceller görs genom att man sätter in en ny genetisk sekvens till en persons arvsmassa som sedan kan nedärvas av framtida generationer. För att förändringarna skall vara bestående så måste det ske i könsceller, ägg och spermier, eller mycket snart efter befruktningen i det mycket tidiga embryot. På det sättet kommer, i teorin, framtida generationer från dessa förändrade könsceller att också bära de nya genetiska förändringarna. Tekniken har använts framgångsrikt hos några djur.
En förändring av arvsmassa kan komma att ersätta en defekt gen med en “normal" gen, lägga till en ny gen funktion som inte fanns tidigare eller påverka en befintlig gen genom att sätta igång den eller stänga av genen.
Dessa förändringar kan användas terapeutiskt dvs att bota eller försvaga en sjukdomsgen för framtida generationer. Eller för att “förbättra" människokroppen genom att öka muskelmassan eller hur långa vi är. Genetiska förändringar i könsceller kan även komma att medföra ökad motståndskraft mot en sjukdom, en konsekvens som inte faller inom de två första kategorierna.
Till dags dato har forskare kunna ersätta en sjuk gen med en “normal" kopia av genen i mycket tidiga embryonala stamceller hos möss. Stamcellerna har sedan insprutats i tidig mus embryo där de kan orsaka förändrade ägg och spermier. Nästa generation möss som växer upp har den "normala" genkopian i sin arvsmassa. Det är idag fullt möjligt att ersätta en gen i humana embryonala stamceller. Forskare har också lyckats att framställa genetiskt förändrade spermier direkt från stamceller hos möss. Dessa metoder har överbryggat de hinder som man hittills trodde var svåra att överbrygga.
Säkerheten
Hos laboratoriedjur har tekniken med att förändra könsceller orsakat oönskade mutationer som lett till utvecklingsproblem eller död. Trots att antal embryonala stamceller ökat så har endast ett fåtal av dessa blivit väl undersökta. Stamceller har ännu inte växts upp under förhållanden som är acceptabla för vilken farmakologisk produkt som helst som skall använda hos människa. Även de embryo som idag används odlas i vävnadsodling i närvaro av produkter från mänskliga och djur. En alltför tidig användning av metoderna skulle kunna innebära risker med virus eller prioner som kan orsaka sjukdom.
Erfarenheterna från misslyckad genterapi, de fruktansvärda konsekvenserna av HIV överföring till patienter med blödarsjuka, de kliniska och legala problemen efter infektion av hepatit C virus, och den så kallade
Galna ko sjukdomen (BSE (bovine spongiform encephalopathy) visar att det finns stora och allvarliga risker med infektioner som måste lösas innan man utför genetiska förändringar i könsceller som sedan används kliniskt på människa.
Riskerna med genetiska förändringar på könsceller är ännu större eftersom en enda cellinje med förändrade gener skulle kunna användas på hundratals eller tusentals patienter och därmed exponentiellt öka risken för infektion från en enda källa. Det finns exempel på överföring (transmission) av sjukdom genom organ, vävnader och celler. Blod transfusion har överfört livshotande sjukdom, t ex
Creutzfeldt-Jakobs sjukdom som man idag inte kan testa för eller försöka hejda
I den största undersökningen av amerikaners inställning till humana genetiska förändringar svarade en liten majoritet på 57 % att de var för metoden om den kunde användas för att bota sjukdom medan 19 % var för att metoden skulle användas för andra konsekvenser som t ex ökad muskelmassa, eller längd.
Inga lagar har stiftats för att ta itu med tekniken att förändra könsceller. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten, FDA, säger att man kommer att utvärdera sådana studier på samma sätt som man utvärderar genetiska metoder på andra celler än könsceller dvs som inte förändrar arvsmassan hos framtida generationer utan endast hos patienten själv, t ex genterapi mot hjärtkärlsjukdom eller cancer.
Rapporten målar upp olika möjliga inställningar till metoden att förändra könsceller, från ett förbud rätt av, till ökad kontroll för att säkerställa säkerheten och/eller de etiska frågorna. En ytterligare inställning är att man ger metoden mer resurser som vissa stater har gjort för stamcellsforskning. Internationell lagstiftning och frivillig självreglering är andra medel som man kan införa för att reglera metoderna.
Hur snart är snart?
Idag finns ett antal sjukdomar med välkända genetiska förändringar som metoden skulle kunna användas för. Det rör sig t ex om sjukdomen
cystisk fibros där man funnit sjukdomsorsakande mutationer i enskilda gener. Men eftersom man kan idag förebygga cystisk fibros genom genetisk analys av bäraren (dvs om bägge föräldrar bär på mutationer) och test av embryo innan man lägger in dem i livmodern, så är efterfrågan på metod som förändrar könscellerna ganska liten.
En applikation som idag inte är teknisk genomförbar är att förbättra mänskliga drag som t ex intelligens eller styrka. Genetiken bakom dessa egenskaper är okänd och efterfrågan är oklar eftersom de många och svåra etiska frågorna som uppstår inte fått lösning.
De tekniska framstegen innebär att metoden att förändra könsceller hos människa kan vara möjlig att genomföras ganska snart.
Forskningsfältet rusar fram, det finns farhågor att tekniken redan idag används av vissa oseriösa personer i t ex Indien och
Ryssland, och samhället måste därför skapa lagar och förordningar som reglerar denna verksamhet, skriver rapporten.
Enligt en artikel i dagens
New York Times så valde representanthuset med 238 to 194 röster för att utöka det ekonomiska stödet för embryonala stamceller. President Bush hade hotat att lägga veto på röstningen men resultaten var mycket nära de två tredjedelar som behövs för att segra över presidentens veto. President Bush är själv för stamcellsforskning men då bara från vuxna personer, stamceller som fås via benmärg och blod, eller via navelsträngen. Dessa stamceller har inte samma biologiska effekter som stamceller från foster. Röstningen kan leda till en avgörande röstning mellan kongressen och President Bush.
©2005-05-25 Zvi Wirschubsky
ref: http://www.nymedicin.com/news/2005/05/25/Genetiska_forskningen_ligger_fore_etiken_och_s.html
Relaterade:
2007-05-02 | Smittspridning i Afrika klarlagd för dödlig virussjukdom
2006-03-05 | Upprepar livet sig ?
2000-10-25 | Genterapi för Parkinsons sjukdom ?
2000-09-06 | Vem som sätter agendan för medicinnyheter i pressen ; media eller forskarna/läkarna ?
2000-01-27 | Genterapi kan komma att bespara återkommande operationer i hjärtat
1999-11-04 | Goda och dåliga nyheter om genterapi mot cancer i hjärnan
1999-10-20 | Genterapi framgångsrik mot prostatacancer
