NyMedicin: Nyheter från Nymedicin 30 maj, 2005

Källa: Nymedicin
Datum: 2005-05-30

Nyheter från Nymedicin 30 maj, 2005

Senaste nyheterna från nymedicin sedan den 16 maj 2005. Om dyslexi, bröstcancer, hur man kan överleva med statistik , hur man inte alltid ska följa dagens kunskap, om riskberäkning, TTs monopol, fetma och särskilt barnfetma

Om dyslexi och vetenskap

Detta femte nyhetsbrev börjar med en nyhet om dyslexi. Nyheten representerar vetenskapens naturliga förlopp. Redan 1997 hade nymedicin en nyhet om att man började tänka på att det är hörseln som är det viktigaste problemet inom dyslexi. Dessa studier som således publicerades för ca åtta år sedan bekräftas idag och fördjupar teorin om att det är egentligen hörseln och inte synen som är grundorsaken till dyslexi.

Vetenskap och forskning är en mycket lång process som kanske aldrig tar slut. Det finns en metafor för detta; om kunskapen representeras av en cirkel så är okunskapen allt runt omkring. Ju större cirkeln av kunskap är desto större är okunskapen. Men om det är så varför är vi idag (och kanske varje levande generation) övertygade om att just vi har svar på så många medicinska och vetenskapliga frågor? Kan det vara för att våra liv är så relativt korta och därmed vårt perspektiv på livet, evolutionen, universum mm?

Om Medicinsk Axess

Medicinsk Axess, den nya svenska medicinska tidningen har kommit ut med sitt tredje nummer. Där finns bl a mycket intressant artikel om synen och dess utveckling, kloka råd vid barnfetma och medel vid prostatacancer. Särskilt artikeln om prostatacancer är en referenslista av vad man idag vet om vad som kan hjälpa vid prostatacancer. Olle Olle Haglund, författaren till artikeln, skriver att epidemiologiska studier, studier på prostatacancerceller, experimentdjur och teoretiska fakta egentligen inte räcker till för att veta om preparaten har effekt hos människa eller inte (men man kan ändå prova dem).

Om bröstcancer, Gould och Szilard

Att fysisk aktivitet, och inte mer än en halvtimmes promenad dagligen kan öka överlevnaden i bröstcancer är viktig information på olika plan. En aspekt är det statistiska värdet NNT- Number Needed to Treat dvs hur många patienter måste behandlas för att en patient skall undvika sjukdom, biverkning eller annat. I detta fall måste mellan 16.5- 25 kvinnor dagligen promenera för att en patient med bröstcancer ska överleva. Är detta mycket eller inte mycket? Problemet är att varje patient med bröstcancer kan vara den patienten som överlever av 16,5 eller 25 patienter. Statistika eller epidemiologiska resultat är intressanta eftersom man kan få ett medelvärde eller risk för tusen eller tiotusen patienter. Men vi är alla enskilda individer som vill ha reda på om vi kommer att överleva eller inte om vi tar den eller den behandlingen.

En bekant, professor i immunologi som hela sin forskningskarriär använt sig at statistik och som själv drabbade av viss blodcancer, sa att nu visste han vad alla punkter i det statistiska diagrammet egentligen bestod av, enskilda, unika, patienter. Steven J Gould, 1941-2002, en av världens mest kända forskare skrev i någon av sina texter att han fick reda på att han drabbats av svår cancer för 20 år sedan. Gould, sin vana trogen att söka i forskningsstudier fann att endast 3 eller 5 procent statistiskt sett överlever just den cancern som han drabbades av. Men Gould frågade varför han inte kunde vara en av dessa 3-5 procent som överlevde? Och mycket riktigt överlevde Gould i 20 år efter att ha drabbats av cancer. Alla cancerformer har denna slags statistik, även om medelvärden för överlevnad är sex månader, så finns par procent som överlever många år. Vem kan säga vem dessa patienter är och varför inte just den drabbade är den som utgör den yttersta högra delen av normalfördelningskurvan?

Leo Szilard (1898-1964), en annan mycket berömd forskare och fysiker berättar också i någon av sina texter att han ville få en starkare röntgendos mot en viss sjukdom än vad läkarna rekommenderade. Men Szilard själv, fysiker som han var, räknade ut att den högre dosen var bra för honom. Szilard gav inte upp, hittade de läkare som gav honom den dos han ville ha.

Gould och Szilard med flera visar oss att man inte alltid ska ta dagens gällande medicinska eller vetenskapliga resultat för givet.

Om embryonala stamceller

Det nya genombrottet med embryonala stamcellslinjer som självklart tagits upp i pressen, även internationell medicinsk press, är fortfarande långtifrån redo för människan Det är självklart att terapeutisk kloning har potential att kanske bota sjukdom hos människa, men mera intressant är kanske all denna uppståndelse av forskningen. Man använder ord som anspelar på gamla kollektiva myter som vi alla bär med oss. Dorothy Nelkin, författare har i sina böcker klart visat detta. Forskare, politiker och media går samman för att i förväg argumentera för de enorma fördelarna som dessa metoder kommer att innebära medan motståndarna helt vill förbjuda att man t ex använder fosterceller från aborterade foster för att etablera stamcellerna. Metoderna själva utvecklas tydligen så snabbt att etiken inte hinner med.

Om patienters följsamhet

Många patienter tar inte den behandling som läkare rekommenderat. Det kan röra sig om att patienter inte kan ha reda på för många läkemedel, att de inte kommer ihåg att ta sin medicin som ordinerat eller att helt enkelt struntar i att ta sina läkemedel. I nyheten om detta har så många som en tredjedel av patienterna inte tagit sin medicin mot högt blodtryck och höga fettvärden efter ett par månader.

Risk, vems fel och vems ansvar? - forskarens och-eller media?

Risk är ett svårt ord. Hur vi uppskattar och värderar risk och hur vi sedan beter oss eller lever efter vår uppskattning av risken är säkert föremål för många studier. Media kan blåsa upp en risk för det ena eller andra trots att vi dagligen lever med mycket större risker. Se t ex Expressens larmkampanj mot naturmedel Vem har då ansvaret för att vi inte riktigt kan förstår vad som menas med risk i kliniska studier?

David J. Kupfer, psykiater, tycker att det är forskarna själva som har ansvar för att förmedla klarhet om vad de menar med risk i sina studier. Men detta är långtifrån lätt. Jag kommer ihåg ett litet tillbud när jag forskade vid dåtida tumörbiologen, Karolinska Institutet och en reporter från TV ville ha en intervju med mig om min forskning (genförändringar i cancer hos möss). Jag berättade om min forskning hos möss och resonerade om olika möjliga förklaringar till att detta kunde vara så. Journalisten ville ha klara besked; är detta orsaken till cancer?; Är det farligt för människa? Osv. Jag blev ställd mot väggen. Den experimentella forskningen på möss kan inte överföras till klara orsakssamband, riktlinjer eller gränsvärden hos människa och följaktligen mumlade jag något oklart, otydligt och ogenomtänkt som svar. Så det är inte bara forskarnas fel att ”risktänkandet” inte blir helt klart för media och allmänheten.

Den trötta indiska kvinnan

Indiska kvinnor liksom flertalet av väldens kvinnor som lever i traditionella samhällen är helt beroende av mannen och får arbeta ihjäl sig från morgon till kväll för att uppfylla sitt ”ansvar”. Det är inte konstigt att 12 procent av kvinnorna led av kronisk trötthet, det är konstigt att inte de flesta kvinnor led av detta. Indiska läkare kan inte heller ändra på mer än tusen år av traditioner och seder och man skriver därför ut felaktiga mediciner till de utmattade kvinnorna.

Om barnferma

Hos oss i väst är problemen lite annorlunda, här är det t ex våra barn som bara blir fetare och fetare. Enligt viss forskning är Tevetittandet med de många timmarna framför TV (och dator) som är skyldiga. Det finns mycket att göra för föräldrar när det gäller att aktivera sina barn.

Media,TT och medicin

En dag när jag tittade på Dagens Nyheters vetenskapsredaktion sida på Internet kunde jag inte tro mina ögon. En äkta hyllning till den ”fantastiska” svenska forskningen, dess kommersialism och profitsökande. En hyllning som omskrevs som ”viktiga forskningsresultat”, eller ”geniala svenska forskare”. Är detta verkligen Dagens Nyheters vetenskapsredaktions journalistiska uppgift? I Expressen identifierar man sig med larmjournalistik ”i syfte att förbättra folkhälsan”, i DN ser man sig som ett PR-företag för svensk forskning. I Aftonbladet kan chefredaktören å ena sidan försvara import av sprit via Internet men anklagar olika sajter när de säljer potensmedel via Internet. Man frågar sig vad som ligger bakom dessa utspel som verkar vara helt ologiska?

När det gäller medicinska nyheter i Sverige så har TT nästan monopol på dessa och andra nyheter. Jag skrev en populär nyhet som jag trodde både var intressant och skulle falla sportjournalister i smaken, den om att röd färg kan utgöra den vinnande droppen i kampsporter. Endast Göteborgspostens sportredaktion svarade att de tyckte nyheten var bra men att de föredrog att ta TT: s nyhet om samma sak som kom dagen efter. Jag trodde i min naivitet att det gällde att vara först inom nyhetssvängen eftersom detta är väldigt viktig för nyhetsredaktioner. Men så fel jag hade.

Så här svarade Kenth Andreasson, redaktör vid GP.
Hej,
TT är de svenska dagstidningarnas huvudleverantör av nyheter som de själva inte har resurser att ta fram eller bevaka. Vi har avtal med TT och byrån ägs dessutom av ett flertal tidningar, t ex GP. Det finns framför allt en säkerhet i leveranserna från TT eftersom byrån följer de pressetiska reglerna och tryckfrihetslagstiftningen. Det är möjligt att din och andra sajter också är pålitliga, men vi har inte samma insyn och kunskap i det. Med vänlig hälsning, Kenth Andreasson.

När Ronden/Läkarnätet skapades för några år sedan av Läkarförbundet fanns många bra medicinjournalister med i arbetslaget. Storsatsningen måste också få några inkomster och några välkända medicinjournalister fick iden att börja konkurrera med TT när det gällde att förse lokala och regionala tidningar med medicinska nyheter. Man hade bättre eller lika bra medicinska nyheter som TT men man kunde inte konkurrera ut TT. Och hur skulle man kunnat göra detta om TT inte bara äger vissa tidningar utan även har avtal skrivet i sten med andra?

När det gäller pålitlighet och kvalitet på medicinnyheter har nymedicin redan gett prover på att man inom TT t ex förlitar sig på och citerar pressmeddelanden från svenska läkemedelsföretag utan att tala om det, att man intervjuar läkare som ibland har nära kontakt med industrin, att man förvränger medicinska nyheter, se t ex olika nyheter inom nymedicins nya nyhetskategori medicin och media

Om vår rigida hjärna

Vi skulle väldigt gärna vilja att våra hjärnor skulle vara mer flexibla eller plastiska så att vi snabbt kunde bli återställda efter t ex stroke och andra sjukdomar som drabbar hjärnan. Men önsketänkande är inte verkligheten och här visar forskare att vår hjärna tyvärr inte är så plastisk man trott och önskat

Om barnfetma och hemligheten med bantning

Barnfetma igen. Tyvärr drabbas många barn av åldersdiabetes, något som förut drabbade endast äldre patienter. Att många av dagens överviktiga och feta barn drabbas av åldersdiabetes är en varningsklocka för vad fetma kan orsaka. Frågan är bara hur många varningsklockor som vi behöver innan vi gör något mot t ex fetma hos barn och hos oss själva?
Att döma av populariteten med bantning finns otal program på Internet och kanske skulle nymedicin kunna bli självförsörjande och få lite inkomster om man bara tog upp bantning och övervikt? Många damtidningar lever på dessa program men jag tror att Carl-Erik Flodmark, verksamhetschef Barn och ungdomscentrum och chef för Barnöverviktsenheten Region Skåne, Universitetssjukhuset, MAS, Malmö, kommer närmast sanningen i sin artikel som publicerades nyligen i Medicinsk Axess

Flodmark skriver bl a att vår kropp tror att vi svälter när vi bantar.. Kroppen börjar sätta igång olika motregleringar för att motverka svälten. När man sedan återgår till sin vanliga livsstil så verkar fortfarande dessa motregleringar så att kroppen nu är mer energieffektiv än innan bantningen. Eftersom kroppen nu återfått sin tidigare vikt men fortfarande har vissa motmekanismer igång så blir nästa bantning svårare och så vidare.

Hemligheten enligt Flodmark är att man ska banta mycket sakta dvs man ska sakta men säkert tillvänja sin kropp till en annan vikt som den sen kan behålla. Detta tar säkert längre tid än de olika expresskurer som ständigt dyker upp. Å andra sidan kan man kanske behålla denna minskade vikt livet ut dvs om man sakta men säkert ändrar sitt kostintag och livsstil när det gäller kost och fysiska aktiviteter.

Om att inte ta dagens forskningresultat för givet

Den sista nyheten denna tidsperiod handlar om att man inte skall ta olika resultat och påståenden för givet utan att ifrågasätta dem och efterforska bättre studier som kanske visar andra resultat.

Som många i sjukvården vet så finns inställningen att livsstilsförändringar är oerhört svåra att genomföra och att de därför inte har effekt t ex på kolesterol. Och visst är det så, hur många av oss kan sluta röka, sluta dricka alkohol, promenera varje dag, ändra kosten, sluta att stressa mm?

Men om vi verkligen satsar på att ändra livsstil och införlivar dessa ändringar i vår vardag, så kan vi lyckas. Således kan man på bara fyra veckor minska sina dåliga kolesterolvärden om man mycket noggrant följer vissa rekommendationer.

Du kan även ställa frågor och ge Dina kommentarer direkt till
zvi@nymedicin.com

Relaterade:
2006-01-21 | Nyheter från Nymedicin 21 januari 2006
2005-12-09 | Kan man lita på Evidensbaserad Medicin?
2005-07-23 | Nya riktlinjer medför att nio av tio personer får en sjukdomsdiagnos.
2005-06-17 | Nyheter från Nymedicin 17 juni, 2005
2005-05-16 | Nyheter från Nymedicin 16 maj, 2005
2005-05-03 | Nyheter från Nymedicin 3 maj 2005
2005-04-23 | Nyheter från Nymedicin 23 april 2005
2005-04-03 | Nyheter från Nymedicin 3 april 2005

Nyhetsbrev

Nyheter från Nymedicin 30 maj, 2005