hem > Medicin och media
Källa: Smith R (2005) PLoS Med 2(5): e138
Datum: 2005-06-03
Medicinska tidningar i England och USA är en förlängning av läkemedelsbolags marknadsföring
Richard Smith, fd redaktör i 25 år för British Medical Journal och sedan 13 år tillbaka chef för BMJ Publishing Group som publicerar 25 tidningar, skriver om syn på medicinska tidningars relationer med läkemedelsindustrin
Smith skriver att medicinska tidskrifter är beroende av läkemedelsindustrins annonser men att detta är det minsta problemet. Annonserna kan vara missledande och vinsten är stor men annonserna är publicerade och därmed öppna för kritik.
Det större problemet är, enligt Smith, de
kliniska studierna som publiceras i medicinska tidskrifter. Läsarna ser
randomiserade kliniska studier som den högsta formen av bevis. En stor klinisk studie som publiceras i en större medicinsk tidning får tidningens godkännande, sprids i hela världen, särskilt om det samtidigt finns pressmeddelanden från både tidningen och dyra reklambyråer som anställts av läkemedelbolaget som sponsrade studien. Ett läkemedelsföretag värderar en klinisk studie högre än tusen annonser och det är därför som ett företag är redo att spendera miljoner dollar på särtryck av studien som kan spridas i hela världen. Läkarna blir imponerade av att studien är publicerad i en berömd medicinsk tidning och tidskriftens kvalitet kommer att höja kvaliteten på läkemedlet i fråga.
Kliniska studier visar nästan alltid
positiva resultat för läkemedlet. Väldigt få, om några, negativa studier publiceras. Mellan två tredjedelar och tre fjärdedelar av kliniska studier som publiceras i större medicinska tidskrifter,
Annals of Internal Medicine,
JAMA,
Lancet, och
New England Journal of Medicine, sponsras av läkemedelsföretag. BMJ, Smiths egen tidning publicerar mindre kliniska studier eftersom de inte har så stort inflytande i Nordamerika där hälften av läkemedelsföretag vinster återfinns.
Läkemedelsbolag får de positiva resultat som de vill ha eftersom de är ofta bättre gjorda än studier som fått sin sponsring från annat håll. Detta är inte förvånande, skriver Smith, eftersom läkemedelsföretag har enorma resurser och vana att genomföra kliniska studier. Detta gör att de ofta kan vara
ett steg före forskare som bedömer om en klinisk studie är bra nog för att publiceras i medicinska tidskrifter (s k
peer-review).
Ett bättre sett än att undertrycka negativa resultat är att publicera positiva resultat ofta, inte i själva de medicinska tidskrifterna, utan i separata tillägg vilket är mycket givande för tidningen men är ofta av tvivelaktig kvalitet. Företag genomför ofta kliniska studier i många forskningscentra, och det finns enorma möjligheter att publicera delresultat i olika tidningar under olika tider, skriver Smith. Man kan också kombinera resultat från olika center och publicera dem i flera kombinationer. I Smiths egen artikel finns konkreta prov på detta.
Smith skriver att det tog honom ett kvarts sekel att förstår hur manipulerad han blev. Redaktörer kan aldrig veta hur många opublicerade studier som finns eller om andra studier som publicerats på annat håll. Det hela är
smart marknadsföring som görs i ett gigantiskt pussel och det kan vara omöjligt att veta om olika studier beskriver resultat från samma patienter.
Redaktörer favoriserar randomiserade studier. Dessa studier kan vara mycket väl gjorda och ha stort kliniskt intresse. Läkemedelsföretag kommer också att köpa tusentals särtryck och redaktörer som är ansvariga för sin tidnings budget kan vara beroende på detta för sin överlevnad.
Redaktörer kan fråga efter forskningsprotokoll, insistera på att kliniska studier registreras, att sponsorns roll skall vara tydlig och klar, och neka att publicera resultat om det inte är forskare själva som har beslutet att publicera, till skillnad mot andra grupper i läkemedelsföretagen.
Men något mer måste hända, skriver Smith, som efterfrågar mer offentlig sponsring av kliniska studier och särskilt stora studier som jämför olika läkemedels effekter för en och samma sjukdom ( sk head-to head, huvud-mot-huvud). Medicinska tidskrifter kanske inte ska publicera kliniska studier som istället skall göras tillgängliga på vissa hemsidor. Medicinska tidskrifter ska istället
kritisk kommentera studierna.
Exempel på hur läkemedelsföretag får de resultat de vill ha:
Genomför en klinisk studie med ditt läkemedel och jämför denna med en sämre behandling.
Jämför ditt läkemedel med en lägre dos av ett konkurrerande läkemedel
Jämför ditt läkemedel med en mycket högre dos av en konkurrerande läkemedel så att ditt läkemedel verkar ha mindre bivekningar.
Genomför små studier som inte kan visa några skillnader jämfört med konkurrerande läkemedel
Använd flera resultat (endpoints) i studien och välj att publicera endast de positiva resultaten
Genomför din studie i många centra och välj endast att publicera positiva resultat från vissa center.
Genomför sk subgruppsanalyser och välj ut för publicering de analyser som visar positiva resultat.
Presentera resultat för att påverka, t ex en minskning i relativ risk och inte i absolut risk.
Klicka gärna på länken ovan och på de referenser som där ges.
©2005-06-03 Zvi Wirschubsky
ref: http://www.nymedicin.com/news/2005/06/03/Medicinska_tidningar_ar_en_forlangning_av_l.html
Relaterade:
2005-06-18 | Rött kött ger mycket liten ökad cancerrisk
2005-05-20 | Är svensk medicinsk journalistik på DN detsamma som PR för svensk forskning?
2005-05-03 | Nyheter från Nymedicin 3 maj 2005
2005-04-28 | Förslag till förbättring av medicinjournalistikens kvalitet
2005-04-26 | Konstruktiv kritik mot medicinjournalistik
2004-11-30 | Testosteronplåster är en stor utmaning för myndigheter och journalister
2000-09-06 | Medicinska tidskrifter och media
