NyMedicin: Nyheter från Nymedicin 17 juni, 2005

Källa: Nymedicin
Datum: 2005-06-17

Nyheter från Nymedicin 17 juni, 2005

Senaste nyheterna från nymedicin sedan den 30 maj 2005. Om bla PMS, riskberäkning, , meditation, vår tids mekaniska människosyn, ont i ryggen och mycket annat .

Den senaste nyheten om att man kan förebygga PMS med kalcium och D-vitamin tar upp en mycket viktig sak som Nymedicin har tagit upp tidigare. Forskarna i studien redovisar endast siffror på Relativ Risk (RR) och relativ riskreduktion. Dessa siffror kan ofta vara vilseledande eftersom man utgår från den drabbade gruppen av patienter och inte från hela befolkningen. När man beräknar relativ risk så analyserar man hur många patienter som fick effekt jämfört med hur många som inte fick effekt, vad effekten än må vara. Men en relativ riskreduktion på 100 % säger t ex ingenting om hur många patienter man tittat på. Man kan ha effekt på två patienter jämfört med en kontroll och få 100 % relativ riskreduktion.

Men om man i dagligt tal skulle säga att man minskar risken med 100 % så tror man att man helt botat sjukdomen med den behandling man studerat, vilket är förstås fel. Vad som fattas i ekvationen är vilken stor risk som man har i befolkningen att drabbas av det som man studerar. Om risken i befolkningen är mycket liten och sänks med en procent eller en tiondels procent så har studien inte sänkt risken så mycket. Om däremot den absoluta risken sänks med 20 eller 50 %, då vet vi verkligen att behandlingen har effekt.

Ett annat sanningsenligare mått är NNT - Numbers Needed to Treat. Där utgår man från den absoluta risken och räknar fram hur många patienter eller personer som man måste behandla för att en ska bli frisk eller få effekt. Om man måste behandla 2000 patienter för att en person ska få effekt så är behandlingen ganska kostnadskrävande och ineffektiv. Men om man behöver behandla en av tio patienter så är oddsen mycket bättre.

Tyvärr accepterar medicinska tidningar studier som endast redovisar relativa siffror och då är det upp till den läsande att gå in i tabeller och titta på hur många som man behandlat jämfört med kontrollgruppen och sätta detta i relation till den absoluta risken att insjukna i befolkningen. Det skall väl inte vara upp för läsaren att vilja ha siffror som är lättförståeliga och närmare "sanningen", utan det måste forskarna tillsammans med redaktörerna för tidningen kräva.

Att man inte gör detta pekar på en annan sak, att man tjänar väldigt mycket på att publicera studier. Richard Smith, fd redaktör i 25 år för British Medical Journal bör veta vad han skriver om.

Meditation, att sitta stilla och fokusera på sin andning eller på ett mantra som är visuellt eller inte, är en bra motvikt i vår genomstressade MTV-tillvaro där det hela tiden händer saker. Vår hjärna är så skapad att den hela tiden producerar tankar, tankar som finns i minnet eller i framtiden, positiva eller negativa tankar, tankar som ger oss frid och harmoni eller ångest eller oro. Att få mer kontroll över sina tankar och inte bara offer för dom, är en bra väg till att bli mer lycklig och kanske mer frisk än man är.

På samma sätt som yogamästare kan visa oss hur man kan kontrollera sin kropp och andning om man tränar yoga, så visar meditation oss hur hjärnan fungerar.

Vi kommer förhoppningsvis att få mer och mer gentester som visar hur olika vi är och hur detta bestämmer vilken effekt läkemedlen har på oss. Som balans kanske till det överväldigande budskapet om hur lika vi egentligen är med varandra och med djuren. Vi lever inte ens i en kemisk eller fysisk värld där allt finns i perfekt ordning.

Som kemisten och nobelpristagaren Ilya Prigogine visade så finns det kemiska system som inte lyder sk universella lagar av perfekt ordning. I sin bok skriver Prigogine att denna förenklade idealisering av kemiska och fysiska lagar har lett till en mekanisk syn på vetenskap. Säkert har detta också lätt till en förenklad syn på människan.

Genetiskt kanske det inte är någon större skillnad på oss och andra djur men som vi ser så börjar man nu efterfråga studier om kvinnor eller barn just för att dessa grupper kan få andra effekter av läkemedel av läkemedel som man endast provat på vita män som väger 70 kg. Detta kommer säkert att utvecklas så att det inom dessa grupper av män, kvinnor och barn kommer att hittas ytterligare undergrupper av patienter osv tills vi kommer till unika individer. Men ännu är det långt dit.

Majoriteten av oss, om inte alla, kommer att få ont i ryggen och det kommer av att vår tyngdpunkt förskjöts när vi under evolutionens gång började stå upp efter att ha varit fyrfota. Kotorna började tryckas ihop och därmed får vi ont i ryggen. Forskare försöker utveckla tester som skall göra det enklare att i förväg se vilka personer med ont i ryggen som inte kommer tillbaka till arbetet och vilka som kommer att göra det.

Tyvärr verkar detta svårare att göra än att förutsäga vilka som inte kommer att få kroniska besvär av sin ryggsmärta. Tydligen är utvecklingen från akuta till kroniska ryggsmärtor mycket komplext och forskarna kan därför inte hitta några bra prediktorer.

Ungdomar spenderar hur många timmar som helst framför datorn och surfar på nätet som de använder för att spela, kommunicera med varandra eller söka information. Recept, journaler, dokument, ja alla slags papper går mer och mer över till att bli elektroniskt. Läkarna svarar på patienters frågor via e-post och hela vår tillvaro blir mer och mer elektronisk. Det är därför inte konstigt att ungdomar bättre kan skydda sig mot sexuellt överförbar sjukdom via Internet.

Forskningen om hjärnan är ännu en ganska svart låda dvs forskare vet helt enkelt för lite om olika processer i hjärnan som lägger grunden för mycket av våra beteenden.

Men att hjärnan och biologin verkligen lägger grunden för mycket att vårt beteende kan bl a läsas i Steven Pinkers bok The Blind Slate, där Pinker bl a gör upp med olika föreställningar om barns uppfostran eller om att vi är födda med oanade möjligheter (s k tabula rasa)

Nymedicin presenterar två studier inom detta område. I den första studien visar forskare att det i hjärnan finns olika regioner för romantisk kärlek som en biologisk drift som skiljer sig från sexuell upphetsning. I den andra studien har man funnit ett naturligt hormon som kan öka vårt förtroende för varandra.

Nymedicin samlar varje månad ihop pressmeddelanden från universitet och högskolor. Men svenska universitet och högskolor har börjat producera så många pressmeddelanden att man kanske måste samla ihop dem varannan vecka?

Jag har läst att primärvården skriver ut mer läkemedel än specialistvården, den s k 80:20 regeln. Vi vet att det inom många områden finns en mindre grupp människor som står för en större del proportionellt sätt av sjukvården än andra grupper och det är naturligt nog äldre patienter med kroniska sjukdomar

Vissa anser att sjukvården måste förändras för att ta hand om denna vårdkrävande grupp.

S k kognitiv terapi har kommit i ropet men tyvärr finns inte tillräckligt mycket kompetenta resurser dvs psykologer som kan ge professionell terapeutisk behandling i primärvården, säger psykolog Kristina Elfhag. I studien som Nymedicin presenterar kunde forskarna framgångsrikt använda psyko- och kognitiv terapi för att behandla patienter med djup sorg.

Precis som vissa patienter får kroniska besvär pga akuta ryggsmärtor så kan vissa av oss råka ut för djup sorg t ex efter skilsmässa eller anhörigs död medan andra sörjer och går vidare. Detta förhållande gäller säkert också sk psykisk sjukdom liksom våra olika reaktioner. Vissa av oss har psykiska (neurotiska) problem och reaktioner som vi kan i bästa fall kontrollera medan det hos andra kommer till så starkt uttryck att de behöver vård.

Du kan även ställa frågor och ge Dina kommentarer direkt till
zvi@nymedicin.com

Relaterade:
2006-01-21 | Nyheter från Nymedicin 21 januari 2006
2005-06-25 | Nyheter från universitet och högskolor under juni 2005
2005-05-30 | Nyheter från Nymedicin 30 maj, 2005
2005-05-16 | Nyheter från Nymedicin 16 maj, 2005
2005-05-03 | Nyheter från Nymedicin 3 maj 2005
2005-04-23 | Nyheter från Nymedicin 23 april 2005
2005-04-03 | Nyheter från Nymedicin 3 april 2005

Nyhetsbrev

Nyheter från Nymedicin 17 juni, 2005