hem > Medicin och media
Källa: Teresa Norat et al Journal of the National Cancer Institute, Vol. 97, No. 12, 906-916, June 15, 2005
Datum: 2005-06-18
Rött kött ger mycket liten ökad cancerrisk
Enligt en nyligen skriven artikel av Tidningarnas Telegrambyrå (TT) så ger rött kött ökad cancerrisk. Men när man analyserar statistiken så stämmer inte dessa siffror. Varför överdriver TT resultat och varför repeterar svenska tidningar aningslöst överdrivna tolkningar av forskningsresultat?
TTs artikel har publicerats oavkortat i sin helhet i
Dagens Nyheter (DN har tagit bort artikeltexten efter påpekanden från bl a Nymedicin),
Svenska Dagbladet,
Aftonbladet,
Göteborgsposten,
Corren och en del mindre landsortstidningar.
Expressen hade sin egen larmversion för några dagar sedan.
Man skriver att risken för att drabbas av kolorektal cancer när man äter mycket rött kött var 30 procent. Men dessa siffror är starkt överdrivna eftersom de uttrycks i relativa termer. Den riktiga risksiffran är 0,43 procent dvs mindre än en halv procent. Annorlunda uttryck måste 233 personer äta lite rött kött för att en person ska slippa drabbas av kolorektal cancer. Men man kan inte veta vem den personen är.
Risker för att drabbas av kolorektal eller tjocktarmscancer i befolkningen
Ett stort antal forskare analyserade under 4,8 år sammanlagt 478 040 män och kvinnor. Forskarna tittade på sambandet mellan intag av rött och förbehandlat kött, fågel, eller fisk och risken för cancer i tjocktarmen cancer. 1329 personer drabbades av tjocktarmscancer under studiens gång.
Risken för att drabbas av cancer i tjocktarmen i den totala gruppen av deltagare som ingick i studien var 1329 fall delat med 478 040 deltagare dvs 0.002 och i procent räknat 0,2 %. Omräknat innebär detta att en av fem hundra deltagare hade inom studien risk att drabbas av tjocktarmscancer.
I Sverige
registrerades 2003 totalt 5 595 nya fall av kolorektal. Sveriges befolkning är cirka nio miljoner människor. Risken för att drabbas av kolorektal cancer i Sverige är 5595 fall delat med nio miljoner dvs 0,0006 eller i procent räknat 0,06%. Omräknat betyder denna siffra att risken för en svensk att under sin livstid drabbas av kolorektal cancer är en av 1667 personer.
Risken för att drabbas av kolorektal cancer är mycket mindre bland Sveriges befolkning är bland deltagarna i studien. Detta kan förklaras av att risken för kolorektal cancer ökar med stigande ålder. I studien var deltagarna 30- 70 år gamla vilket kan förklara studiedeltagarnas ursprungligt ökade risk för att drabbas av tjocktarmscancer.
Absolut risk att drabbas av kolorektal cancer
Forskarna själva skriver att den absoluta risken för en 50 år gammal deltagare att få kolorektal cancer inom en tio års tidsperiod var 1.71 % om man åt mest rött och förbehandlat rött kött (160 gram/dag). Detta ska jämföras med en absolut risk av 1.28% för de deltagare som åt minst rött kött (under 20 gram/dag). Men dessa absoluta siffror är mycket högre än en deltagares totala risk att drabbas av kolorektal cancer i studien (0,2 %).
Orsaken till denna skillnad kan vara att forskarna beräknade den absoluta risken för en starkt begränsad grupp. Man skriver tydligt att det rör sig om en 50 år gammal person (som vi sett var alla deltagare mellan 30-70 år gamla) med risk att drabbas av kolorektal cancer inom en tioårsperiod. Medelålder för att insjukna i kolorektal cancer är 74 år i Sverige, så det verkar naturligt att risken ökar med stigande ålder.
Skillnaderna i kolorektal cancer mellan den grupp som åt mest rött kött jämfört med den grupp som åt minst rött kött var, enligt studien, 0,43 % (dvs 1.71 minus 1.28 procent). Omräknat innebär detta att 233 personer måste äta lite rött och förbehandlat rött kött för att en person ska slippa drabbas av kolorektal cancer.
I TT: s artikel skriver man att riskökningen var 30 % och inte mindre än en halv procent (0,43 %). Forskarna själva som redovisar sina beräkningar i relativa risksiffror kommer också upp i 35 % relativ risk för att drabbas av kolorektal cancer om man åt mycket rött kött. Men som vi sett så stämmer inte detta i absoluta siffror som är de mest intressanta.
Är då en av 233 patienter mycket eller litet? I
Läkemedelsboken kan man läsa olika exempel för jämförelsens skull. I en studie där man gav patienter med lindriga prostatabesvär finasterid (Proscar) i fyra år måste man behandla 25 patienter för att en patient ska undvika akut urinstopp. En patient drabbas av impotens.
I en annan studie där man behandlade hjärtsjuka patienter (instabil angina pectoris) med klopidogrel (Plavix) och ASA (Acetylsalicylsyra) i nio månader var den absoluta riskreduktionen 2.1 procent. Omräknat betyder detta att 48 patienter måste behandlas för att undvika dödlig hjärtinfarkt eller stroke. En av 99 behandlade patienter får allvarlig blödning. Totalt måste man behandla 96 patienter i nio månader för att förhindra att två patienter dör i hjärtsjukdom. En patient drabbas av allvarlig blödning.
Nymedicin kommentar
TT har idag ett monopol i Sverige när det bl a gäller medicinska nyheter. Svenska dags- och kvällstidningar prenumererar ofta på TTs medicinska nyheter utan att varken ifrågasätta eller själva analysera de tolkningar eller slutsatser som en viss journalist på TT tillåter sig att göra. Ofta handlar det om text som bygger på pressmeddelande med svensk läkare (expert) som "garant" för att tolkningen stämmer. I detta specifika fall överdriver man starkt forskningsresultaten. Detta kan dels bero på okunnighet om riskberäkning och dels en önskan att producera sensationella nyheter som kan påverka folk.
Men varför underlåter tidningarnas medicinska reportrar att se överdrifterna från TT? Svaret kan vara att de inte själva bestämmer om en viss artikel från TT skall publiceras utan att detta avgörs på annan ort i tidningen. Men bryr sig då inte medicinska och vetenskapliga journalister i tidningsvärlden om sina rykten och renommé? Borde inte den medicinske eller vetenskaplige chef- eller redaktören få bestämma vilka nyheter som ska publiceras i tidningen? Varför begär man inte att alla medicinska artiklar i tidningen som trycks skall dubbelkollas av interna medicinska eller vetenskapliga redaktörer eller journalister innan de går i tryck ?
I en kommentar i ansedda
British Medical Journal upprepas forskarnas egna relativa siffror. Kommentarerna som ges ifrågasätter detta delvis. Inom forskar- och den medicinska tidskriftsvärlden är man också mån om att publicera intressanta och sensationella studier som berör vardagliga ämnen, man vill ju, liksom svensk dags- och kvällspress, sälja lösnummer. För att visa att ens studie har effekt och verkan väljer man att beskriva resultaten i relativa termer, 35 procent låter bättre än 0,43 procents risk, som i och för sig också kan vara en indikation på effekt.
Forskarna själva satsar mycket tid och resurser på att medverka i studier och kanske har detta, tillsammans med deras vana att tala i relativa termer, lett till en slags acceptans av vilseledande relativa risksiffror. Men tyvärr så påverkas journalister och allmänhet att t ex tro att "rött kött orsakar cancer" vilket är helt felaktigt, åtminstone på grundval av befintliga studier.
©2005-06-18 Zvi Wirschubsky
ref: http://www.nymedicin.com/news/2005/06/18/Rott_kott_ger_mycket_liten_okad_cancerrisk.html
Relaterade:
2006-11-12 | Varför döps ett läkemedel till att heta "superpiller"
2006-05-21 | Förskriving utan godkänd indikation är vanligt bland läkare i USA
2006-03-10 | Kaffe, genetik, och risken för hjärtinfarkt
2005-08-15 | En miss från Cochrane väcker frågan om förtroendet för både forskare och journalister
2005-06-03 | Medicinska tidningar i England och USA är en förlängning av läkemedelsbolags marknadsföring
2005-05-23 | Det är mest forskarnas fel att allmänheten inte förstår vad som menas med risk
2005-05-20 | Är svensk medicinsk journalistik på DN detsamma som PR för svensk forskning?
2005-04-28 | Förslag till förbättring av medicinjournalistikens kvalitet
2005-04-26 | Konstruktiv kritik mot medicinjournalistik
2005-03-12 | Missriktad kampanj mot naturmedel?
2004-11-30 | Testosteronplåster är en stor utmaning för myndigheter och journalister
