Medicin och media

Den felaktiga slutsatsen av forskarnas översikt publicerades av bl a Tidningarnas Telegrambyrå, Svenska Dagbladet, Sveriges Television, och Nymedicin.

Hur kunde misstaget hända? Enligt två nyligen gjorda analyser i tidskriften Journal of Medical Internet visas att forskarna gjorde misstag i tolkandet av deras data samt att man samlade ihop 22 enskilda studier som var alltför olika sinsemellan. Själva forskningsöversiktens mål var otydlig och problematisk vilket bl a ledde till att man förbisåg vissa studiers resultat.

Noggranna forskare upptäckte mycket snart misstagen vilket gjorde att översikten snabbt drogs tillbaka eftersom resultaten var det motsatta; interaktiva hälsosajter var hälsofrämjande för vissa patientgrupper.

Men skadan var redan skedd; internationell liksom svensk press hade redan spridit det felaktiga budskapet och därmed lett till att allmänheten kan ha fått bristande förtroende för personliga hälsosajter som kan vara positiva för deras hälsa.

Trots tillbakadragandet av forskningsöversikten publicerade Cochrane själva en mycket liten rättelse. Andra medier publicerade inte alls någon rättelse.

I en kommentar till artikeln som analyserade översikten refererar David Finer, medicinjournalist, till etiska regler för (svenska) journalister som föreskriver att en rättelse måste införas efter en felaktig artikel. Helst skall ändringen föras in på en plats i mediet som är lika stort som den ursprungliga artikeln. Men rättelsen, där den överhuvudtaget förkommer, har fått mycket liten plats eller inte alls skrivits i många medier. Detta leder Finer till att förorda ett starkare tryck på journalister som bör bli mer självreflekterande om det stora ansvar som de har för att informera allmänheten.

I detta fall kanske det är för mycket att begära av journalister eftersom misstagen i översikten var av statistiskt slag som var svårt att genomskåda vid genomläsning. Men där har både media och forskarna och deras institutioner ett stort ansvar att säkerställa att de fel som publiceras i pressmeddelanden och/eller tidskrifter korrigeras på ett lämpligt sätt.

Till syvende och sist är det patienterna och allmänheten som drabbas eftersom de riskerar att tro på en felaktig hälsoinformation eller att tappa förtroendet för media och forskarvärlden.

Referenser:
Eysenbach G, Kummervold PE. J Med Internet Res. 2005;7(2) p. e21.

Rada R J Med Internet Res. 2005;7(2) p. e18

Nymedicin tackar kollegan David Finer för tipset.

©2005-08-15 Zvi Wirschubsky
ref: http://www.nymedicin.com/news/2005/08/15/En_miss_fran_forskare_vacker_fragan_om_f.html

Relaterade:
2006-11-12 | Varför döps ett läkemedel till att heta
2006-04-07 | E-post kan användas för att stimulera till aktiviteter som ger hälsa
2005-06-18 | Rött kött ger mycket liten ökad cancerrisk
2005-05-23 | Det är mest forskarnas fel att allmänheten inte förstår vad som menas med risk
2005-05-20 | Är svensk medicinsk journalistik på DN detsamma som PR för svensk forskning?
2005-04-26 | Konstruktiv kritik mot medicinjournalistik
2004-11-30 | Testosteronplåster är en stor utmaning för myndigheter och journalister
2000-09-06 | Bör journalister referera till sig själva ?
2000-09-06 | Medicinska tidskrifter och media
2000-09-06 | Medicinsk journalism och tillförlitlighet
2000-09-06 | Vem som sätter agendan för medicinnyheter i pressen ; media eller forskarna/läkarna ?
2000-09-06 | Internet förändrar media och medicinens roller
2000-09-06 | De medicinska sjukhusen och media