hem > På forskningsfronten
Källa: Nymedicin
Datum: 2005-09-12
Modern virusforskning kan komma lösa större gåtor och mer omfattande sjukdomar än aids
Om virus och dess relation till sjukdom. Forskning och klinik, intervju med den berömde Hilary Koprowsky chef för USA:s äldsta oberoende forskningsinstitution för biomedicin, Wistarinstitutet i Philadelphia
Virus är mikrobernas gökungar. De är världens minsta parasiter som helt saknar förmåga att styra sig själva. Kan inte röra sig själv och kan inte föröka sig själva och är så små att vi människor var tvungna att först uppfinna den moderna tidens bästa tittskåp innan vi klart kunde konstatera att dom fanns. Först när elektronmikroskopet kom kunde man se att virus var pyttesmå partiklar. Storleken, eller litenheten rättare sagt, är ofattbar när man ser den i reda siffror. Storleken på virus varierar mellan 20 - 300 miljondelars millimeter i diameter. I praktiken innebär det att om varje människa var ett normalstort aidsvirus (HIV) skulle man kunna samla jordens befolkning på en lillfingernagels yta två gånger om.
Virus förändrar sig
Givetvis inger virus fruktan hos många eftersom de ligger bakom så många allvarliga sjukdomar och det finns så få verksamma medel mot virus - antibiotika är ju främst mot bakterier och andra mikrober. Flertalet virus är inte alls farliga för oss. De är några bland våra många osynliga passagerare genom livet, precis som de är passagerare på andra djur, på växter och t o m på bakterier. Men ibland händer det att det mest ofarliga viruset plötsligt "visar tänderna" och börjar ställa till med tråkigheter för den värd det valt att fastna på. Viruset tar plötsligt kommandot och använder värdens normala maskineri för att tillverka kopior av sig själv. Nya virus väller ut ur de infekterade cellerna och infekterar nya medan de använda cellerna dör.
Det är då problemen för världen - växten, djuret eller bakterien - kan börja, för är det viktiga celler som används och dödas kan skadorna bli så stora att man blir sjuk eller rentav dör.
Genom årmiljonerna har det emellertid etablerats ett jämviktsläge så att de mest aggressiva virusen sorterats bort eftersom de dödat sin värld, och sen har de inte haft något att föröka sig på, utan det är bara de ofarliga, eller de lagom farliga som blivit kvar.
Men det biologiska livet bygger på ständiga förändringar, och i det stora genetiska lotteriet som ständigt pågår händer det ibland att någon får en vinst, t ex ett arvsanlag som gör att balansen rubbas och plötsligt blir ett virus en fara för sin värd. Det är vad som har hänt med det virus som ligger bakom aids. Men när nu vetenskapen satt till alla klutar för att kartlägga virusets konstruktion och levnadshistoria finner man också att virus inom samma familj har en massa egenheter för sig som kanske kan ge oss förklaringar till andra sjukdomar som varit större gåtor än aids och som drabbar väsentligt fler människor.
Det här är mycket spännande och vi skall träffa en av världens främsta forskare som intresserar sig mycket för dessa retrovirus: professor
Hilary Koprowsky, chef för USA:s äldsta oberoende forskningsinstitution för biomedicin, Wistarinstitutet i Philadelphia:
Retrovirus och sjukdom
- Det här är en intressant tidsperiod säger Koprowski. För första gången har vi lyckats förknippa
retrovirus med sjukdomar i hjärnan. Jag säger inte att de orsakar sjukdomarna, för vi vet ännu inte hur det fungerar, men vi har otvivelaktivt mycket starka bevis för att folk över hela världen med långvariga, kroniska hjärnsjukdomar har antikroppar mot retrovirus.
Och har man det, har kroppen någon gång varit i kontakt med sådana virus, eller delar av dem. Detta är ett slags indirekt bevisföring av samma slag som använd för aidstest - vi vet inte om viruset finns där men vi vet att kroppen har ett minne av det. Minnet, det är antikropparna.
Nu menar jag inte aidsviruset HIV utan ett annat som fram till för några år sen var känt att i Japan ge upphov till leukemi -cancer i blodets vita blodkroppar, och förmodligen gäller det också i USA och Västindien. Nu vet vi att samma virus eller ett liknande också har att göra med kroniska nervsjukdomar i olika delar av världen. Och vad man ser är att många av dessa patienter med krampsjukdomar som liknar multipel skleros i det akuta stadiet - det är ju en sjukdom som går upp och ner- de har i sina arvsanlag bitar av retrovirus. Så någon gång måste ett sånt virus ha varit framme hos dessa människor och sprutat in sin arvsmassa i deras vita blodkroppar, och i varje fall har bitar av det bevarats i personens egna arvsanlag. Det kan man konstatera vid genetisk analys av arvsanlagen hos de kroniskt sjuka.
Men man ju vet att vi normalt har rester av drygt ett hundratal retrovirus i våra arvsanlag, även fast vi är friska. Det tyder på att retrovirus har varit i farten våra celler i tusentals, ja kanske miljontals år.
-Javisst, säger Koprovski, men de resterna kallar vi för endogena, ett slags inre anlag, och de går att skilja från anlagen vi ser hos sjuka människor.
Men dessa inre gamla ärvda virusrester i våra anlag dom tror man även kan påverkas så att de också kan ställa till med problem i kroppen, men det blir jobbigt att visa hur det går till säger Hilary Koprowsky.
Och det är fascinerande, i viss mån även skrämmande, att vi bär på gamla infektionsanlag som kan vakna till liv igen och göra oss sjuka. Ett slags infektioner utan att det är vi som blivit infekterade utan kanske någon gammal förfader i Afrika för ett par miljoner år sedan, eller rentav en hominid, en apa som fört viruset till oss i arvsgång som kan ha 25-35 miljoner år på nacken.
Detta ger oss en helt ny bild av hur sjukdomar kan uppstå. Men det kan även skapa förståelse för varför inte alla människor som infekteras av retrovirus blir sjuka på en gång. Ser vi bara på aids så visar den övergripande världsstatistiken att det ungefär bara är en infekterad person av tio som får allvarliga sjukdomssymptom, dvs det som kallas för aids. Men att det finns stora variationer mellan olika grupper av personer. Vissa infekterade får sällan aids, medan andra får det lättare. Och de som får det lättare är personer som i övrigt är mer utsatta för olika infektioner av andra ämnen, använder gifter och är i sämre medicinskt skick med stora påfrestningar på sitt immunförsvar. Förenklat skulle man kunna säga att det lönar sig att hålla sig frisk om man får i sig ett retrovirus, det verkar minska riskerna för viruset att göra sig gällande.
Virus i evolutionen
Professor Koprowski tror att retrovirusen tillhör de allra äldsta virusen men det är svårt att visa hur gammal t ex aids är eftersom de äldsta bevarade blodproven från Afrika inte är äldre än från 1950-talet, och i sådana har man funnit antikroppar mot HIV. Men det finns retrovirusrester i våra arvsanlag och eftersom man lyckats att få fram arvsmassa från Egyptiska mumier, finns det teoretiskt sett vissa chanser att, om man har tur, kanske man också hittar en så pass välbevarad mumiecell att det också går att utvinna bitar av arvsmassan, DNA med retrovirusrester.
Dom äldsta arvsmasseresterna idag kommer från mammut som legat infrusen i is omkring 30 tusen år. Men där har det inte varit aktuellt att leta efter retrovirus. Men då andra virussjukdomar- t ex rabies - som sannolikt är yngre än retrovirussjukdomar, finns beskrivna så talar allt för att retrovirusen funnits med ytterst länge.
Rabies som sjukdom finns mycket detaljerat beskriven redan 2300 år före Kristus.
Eftersom den kommer av ett virus vet man alltså att virus fanns vid den tiden och sannolikt även retrovirus. Vilket virus skulle då professor Hilary Koprovski själv välja att vara om det handlade om att klara sig bäst? Jo, säger han, först och främst skulle han välja att vara ett virus som inte förstör sin värd eller skapar en dödlig sjukdom, för då är chanserna störst att fortleva.
Sannolikt, menar han, levde vi i samklang med virus, i symbios, innan vi började förknippa dem med specifika sjukdomar. Retrovirussjukdomarna är svårare att identifiera som virusorsakade än andra. Men när det gäller det först upptäckta retroviruset hos människa det som kallas HTLV 1 så var det först på 1980-talet som det förknippades med leukemi. Senare har man funnit att en nervsjukdom som ger svåra kramper och är vanlig i Västindien - t ex på Jamaica är det den näst vanligaste sjukdomen i hjärnan efter stroke- slaganfallet. Den har även har samband med detta retrovirus. Och i Japan är motsvarande sjukdom också vanlig, speciellt hos dem som fått blodtransfusioner, vilket kan tyda på att viruset sprids på liknande sätt som aidsviruset HIV.
Men att förstå mekanismen är svårt - hur viruset ger sjukdom. Den är i varje fall inte likadan som när viruset orsakar leukemi då det förändras den normala cellen till en odödlig cancercell som börjar att dela på sig.
Virus orsakar sjukdom hos djur
Men har även djur kroniska hjärnsjukdomar som orsakas av virus?
-Jo, säger Koprowski, men de är mycket olika människans hjärnsjukdomar. Det finns t ex en åldrandesjukdom hos hundar som orsakas av ett virus som heter
distemper virus och är likt mässlingsvirus. Sen finns det en sjukdom som angriper hjärnan hos får som orsakas av
visnavirus - ett virus med lång inkubationstid, precis som HIV.
Så nog finns det samband mellan virus och olika hjärnsjukdomar, men många av dessa har vi vacciner mot. Dessutom finns det sjukdomar som man tror orsakas av virus som kan överföras från hästar till kaniner -
Bornasjukdom - men där man aldrig funnit nåt virus. I dessa fall och några andra talar man om ännu enklare kemiska strukturer - proteiner som kan vara smittämnen och ge sjukdom. Galna kosjukan som orsakas av
prioner. Det är s k prioner som är mindre än virus och saknar hölje. Det är en annan svår hjärnsjukdom vars upptäckare belönades med nobelpris. Detta forskningsområde är svårt för man sysslar med partiklar som är så små att de knappt kan ses. Ofta finns de inte i kroppen. Man ser bara deras spår i form av antikroppar som man inte direkt kan binda till en sjukdom. Så mycket är därför spekulationer i denna extrema forskningsvärld som Koprowski säger sig vara lite reserverad inför.
Men vad är det då som gör att de här speciella smittämnena, virusen och retrovirusen och prionerna så ofta angriper hjärnan. Den är ju ovanligt väl skyddad av en speciell barriär som kallas för blod -hjärnbarriären och fungerar som ett slags ytterst finmaskigt nät som bara släpper igenom små molekyler. Sannolikt beror det på att smittämnen som kommer in i hjärnan lämnas mer i fred av kroppens immunförsvar. Det är som ett reservat i kroppen dit inte många slipper in och när man väl är där blir man lämnad i fred. Vissa virus kan också vandra inuti nervtrådarna eller infektera celler i väggarna i blodkärl som leder in i hjärnan och åstadkomma ett lokalt öppnande av blodhjärnbarriären, menar professor Hilary Koprowsky virusforskare och chef för det berömda Wistarinstitutet som funnits i över 113 år i Philadelphia, USA.
©2005-09-12 Kjell Lindqvist
ref: http://www.nymedicin.com/news/2005/09/12/Modern_virusforskning_kan_komma_losa_storre_gator.html
Relaterade:
2007-07-24 | HIV-infektion leder till konstant aktiverade immunceller och celldöd
2007-07-22 | Hoppfull realism vid den fjärde internationella AIDS konferensen i Sidney, Australien
2007-07-21 | Finns det olika genetisk mottaglighet för HIV ?
2007-05-02 | Smittspridning i Afrika klarlagd för dödlig virussjukdom
2006-10-08 | Dynamisk modell av imatinibbehandling vid Kronisk Myeloisk Leukemi kan leda till bättre behandling
2006-10-03 | RNA interferens: grundläggande biologisk forskning som får prestigefyllda vetenskapspris
2006-09-16 | Nytt läkemedel kan förhindra hälften av skoven vid multipel skleros
2006-03-05 | Upprepar livet sig ?
|
|
2005-03-23 | Tuberkulos och HIV alarmerande i Afrika
2004-11-25 | Virus i bröstcancer
2003-09-25 | Ny kunskap om genreglering i Epsteipn-Barr virus ger ökad förståelse för dess cancerframkallande effekt
2000-11-24 | Ökad risk för sjukdom och död för personer infekterade med både Hepatit C och HIV
1999-02-08 | Senaste nytt inom vaccin mot HIV
