NyMedicin.com

Kliniska nyheter

jobbguiden.seKälla: Organising Medical Networked Information
Datum: 2005-12-09

Kan man lita på Evidensbaserad Medicin?

Ja, men det pågår idag så mycket forskning inom medicin och det kommer så många studier att det inte är lätt att hitta någon sanning. Evidensbaserad medicin (EBM) har utvecklats för att försöka säkerställa medicinska sanningar. Men det finns felkällor samtidigt som inte allt inom medicinen kan mätas med EBM.

Medicin och vetenskap bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet

Dagens vetenskap är kanske några månader eller år gammal innan nya studier bekräftar eller förkastar den vetenskap vi känner till. "Beprövad erfarenhet" eller medicinska sanningar har sagts vara pålitliga men information får alltmer karaktären av att vara dagsfärsk dvs ju mera studier som publiceras ju troligare det är att medicinska behandlingar ändras.

Evidensbaserad medicin bygger på ett antal kriterier för att fastslå att medicinska behandlingar är effektiva eller inte. Kriterierna för de bevis som man anses vara giltiga bestämmer hur trovärdiga medicinska sanningar är.

Högst upp på listan (bevisgrad 1) finns en systematisk översikt av ett flertal randomiserade (slumpmässiga), dubbelblind kontrollerade studier. Slumpmässig innebär att man har delat upp deltagarna slumpmässigt i en försöks- och en kontrollgrupp som får placebo. Dubbelblind innebär att varken den grupp som fått behandling eller läkaren vet om vem som fått aktiv behandling och vem som fått placebo.

Längst ned på listan(bevisgrad 5) anses vara åsikter från experter eller respekterade auktoriteter som bygger på klinisk evidens, beskrivande studier eller rapporter från sammanslutningar av specialister eller experter.

För att söka nå bevisgrad 1 publicerar den berömda Cochrane institutionen ganska ofta rapporter med systematiska översikter. Olika experter på sina områden inom medicin får till uppgift att söka upp kliniska studier som kan ge högsta bevisgrad. Man sammanställer sedan resultaten och skriver en rekommendation.

Dessa s k metaanalyser dras dock med problem. De kliniska studier som man bygger sin slutsats på kan vara små dvs ha relativt få deltagare eller vara sinsemellan så olika att man inte kan slå ihop dem eller så hittar man inte alla publicerade studier (MEDLINE innehåller t ex endast en fjärdedel av världens biomedicinska tidskrifter).

I bästa fall kan en systematisk metaanalys eller sk Cochrane Rapport verkligen utgöra det bästa beviset för att en behandling fungerar eller ej.

Men det finns också sjukdomar och tillstånd där det inte har gjorts kliniska studier eftersom man inte kunna mäta olika företeelser. Hur kan t ex mäta tankar som man vet spelar stor roll för att patienter snabbare tillfrisknar eller inte. Man kan göra kliniska undersökningar med s k kognitiv terapi som indirekt påverkar tankarna, men man kan inte mäta tankarna direkt.

Kliniska studier kostar också mycket pengar och finns det ingen som ser att de kan tjäna pengar på de kliniska studierna så görs inte dessa. Det kan gälla allt från medel som ingen har patent på till studier om t ex vatten och luft.

Finns det inga kliniska studier gjorda och därmed inga systematiska analyser så innebär det inte att en viss metod eller naturmedel inte fungerar. Man kan säga att dagens vetenskap inte kan svara på metodens eller medlets effekter men man kanske får svaret om ett par år eller årtionden.

Detta gäller också i hög grad systematiska analyser. Om man t ex gör en systematisk analys på kliniska studier med sammanlagt 10 000 deltagare och en ny klinisk studie med 10 000 eller mer deltagare genomförs, då kan den helt ändra på slutsatserna. Å andra sidan tar stora kliniska studier ganska många år att genomföra.

Medicinska sanningar får mer och mer formen av att vada dagsfärska eftersom de snabbt kan ändras. Även om det finns en systematisk analys som bevisar att en viss metod/behandling eller läkemedel har effekt så ska den kunskapen spridas i sjukvården och bland allmänheten. Och detta kan ske olika snabbt beroende på en mycket stor tröghet hos oss människor där vanans makt är mycket stor.

Medicinsk kunskap kan oftast tyckas förvirrande eftersom det ständig publiceras studier om det ena eller andras för- och nackdelar för vår hälsa. Det bästa man kan göra är att söka efter systematiska analyser t ex på olika länkar för evidensbaserad medicin för att se om man sammansällt studier om en viss behandling eller läkemedel. Har man inte gjort det får man klättra ner på bevisskalan och acceptera mindre välgjorda studier och åsikter från specialister och experter.

Men man ska inte automatiskt anta att den behandling som behandlande läkare eller sjukvårdspersonal ges är den allra bästa och effektivaste som kan ges idag. Vanans makt kan ha verkat också här med följd att sjukvården eller läkaren faktiskt inte har de bästa bevisen för en viss behandling. Visserligen är sjukvården oftast uppdaterad och verkar enligt de säkraste bevisen men man kan inte vara nog försiktig när det gäller ens hälsa och välbefinnande.

Med Internets hjälp kan man idag få tag på systematiska analyser och skriva ut dessa för att t ex ge sin vårdande läkare i syfte att se om hon känner till sammansällningarna och studierna. Man har då förhoppningsvis upplyst läkaren/sjukvårdaren och kanske också samtidigt fått den behandling som har högst bevisgrad idag.


©2005-12-09 Zvi Wirschubsky
ref: http://www.nymedicin.com/news/2005/12/09/Kan_man_lita_pa_Evidensbaserad_Medicin.html

Relaterade:
2007-05-07 | Tidsbegränsad förbud av direktreklam för receptbelagda läkemedel i USA?
2006-01-17 | Utvärdering av antidepressiva läkemedel bland patienter
2006-01-17 | Rätt behandling till deprimerade patienter
2006-01-09 | Framtidens personliga läkemedel ställer nya krav på kliniska studier
2005-12-22 | Nya data utmanar antagandet att framgång medför lycka
2005-10-10 | Varför får inte patienter den bästa vård som finns?
2005-06-01 | Måste sjukvården förändras för att ta hand om de många kroniskt sjuka patienterna?
2005-05-30 | Nyheter från Nymedicin 30 maj, 2005
2005-05-23 | Det är mest forskarnas fel att allmänheten inte förstår vad som menas med risk
2005-05-16 | Nyheter från Nymedicin 16 maj, 2005
2004-10-25 | Aktiva patienter kan ta bättre beslut om sin hälsa
2004-08-30 | Epidemiologi - vän eller fiende?
2000-09-06 | Evidence Based Medicine och medicinsk journalism