NyMedicin: Varma bad helar

Källa: Nymedicin
Datum: 2006-01-11

Varma bad helar

Att bad är hälsa konstaterade redan de gamla romarna. Först på senare tid har dock varma bad som behandling mot kroniska reumatiska åkommor även accepterats av forskare och läkare i vårt land. I jämförelse med badterapin på kontinenten kan vi dock fortfarande betraktas som ett u-land.

För drygt 20 år sedan ( se t ex Hall J et al, 1996) prövade en engelsk läkargrupp vilken badterapi som var bäst för stela kroppar med kroniska reumatiska problem. Man använde olika slags bubbelbad, med och utan mineraltillsatser. Algbad, slambad, gyttjebad och radioaktivt vatten. Visserligen fattades den varma åsnemjölken i jämförelsen - den lär ju ha gett både skönhet och behaglig avkopplig för rika romerska nymfer - men den försummelsen får betraktas som ringa i denna ambitiösa utvärdering.

Slutsatsen av undersökningen blev emellertid att alla vann! De olika baden var lika bra.
Kommentaren i den engelska läkartidningen där rapporten publicerades var att det saknade betydelse vilket vatten eller vätska man använde, bara det var varmt nog. Det var också viktigt att kroppen sänktes ned så mycket att vätskans tryck gjorde kroppen lättare så att lederna avlastades.

Bry er därför inte om vad de olika kurorterna skriver om sina egna speciella välgörande och unika naturkällor. Det handlar mer om en trevlig miljö med kunnig personal om resultatet skall bli bra, än vattnets kvalitet.

I Ungern finns mycket gamla traditioner att använda varma bad i behandlingen av olika reumatiska åkommor. Ända sedan de romerska legionerna upptäckte att det fanns varma källor i Ungern, har man utnyttjat denna terapi.

Under antiken lades grunderna för balneologin, den vetenskap som nyttjar bad av olika temperaturer för att hela kroppens krämpor.

Ungern ingick från början i det romerska riket och att huvudstaden Budapest hamnade där den nu är, beror på att det finns flera varma källor i trakten.

Varma bad var ett fundament i den romerska kulturen och om man slapp att värma och transportera vatten genom att nyttja vad naturen bjöd, gjorde man det.
De flesta stora kurorter i Europa har därför sina anor från romartiden och har från början anlagts för de romerska krigarna.

En märklig kurort är den lilla orten Hevitz som ligger nära Balatonsjön. Där finns nämligen en av världens största naturliga varmvattensjöar. Kring den sjön har det med åren vuxit upp stora kurhotell, pensioner, fackföreningsägda semesterhem och ett stort statligt sjukhus för att utnyttja varmvattnets positiva effekter.

Heviz är som en tropisk oas tack vare sitt vulkaniska varmvatten. Där finns ett miniklimat som gör orten avsevärt behagligare och varmare än bygden omkring. Varmvattensjön befuktar växtligheten och får den att likna en regnskog i något fjärran land under ekvatorn. I denna grönskande parkmiljö strosar avslappnade kurgäster omkring. De flesta är på väg till eller från badet. Man badar nämligen bara en timme i det 30-35 gradiga vattnet eftersom det annars skulle fresta för mycket på hjärtat.

Här härskar lugn och ro. Jäkt och stress är bannlysta och det råder ständig semesterstämning vilken än årstiden är.

Under högsäsongen kan det vara mer än 5000 badare i den lilla sjön, som bara är några hundra meter i diameter. När jag besökte Heviz i september förra året var det dock bara några hundra personer som guppade i de varma och mörka böljorna. Men jag kan livligt föreställa mig vilken trängsel det måste vara när semesterperioden är inne. För redan det hundratal som guppade där när jag tog min simtur kom vissa delar av sjön att likna ett party i det våta. Folk umgicks och samtalade livligt där de flöt i sina gummiringar. Det gemensamma samtalsämnet är hälsan och varmvattnets helande effekter.

Även om bilden dominerades av äldre personer i pensionsåldern - helt naturligt - fanns där också många medelålders och unga som bara njöt av upplevelsen utan att vara ute efter någon terapeutisk effekt.

Både sjuka och friska kommer till Heviz för att miljön är så avkopplande och det är som mest besökare under sommarens semesterperiod.

Själva vattnet är en speciell upplevelse. Det känns som att omslutas av en sammetsmjuk olja, när man stiger ned i vattnet på en av de många trapporna från bryggorna och omklädningshytterna. Värmen är högst där den underjordiska källan mynnar nära sjöns mitt och där samlas de flesta patienterna i sina ringar. Ringarna är inte obligatoriska men tillhandahålls för alla som önskar dem. Risken finns att hjärtsvaga personer frestar för hårt på hjärta och blodkärl och drabbas av en kollaps i varmvattnet och då skall ringen hålla den drabbade flytande.

Vid stränderna är det så grunt att man kan stå i den mjuka svarta dyn och många badare smetar in sig med den lätt radioaktiva geggan, i tron att det skall ge ännu bättre behandlingsresultat. Även ett tiotal meter ut i vattnet är det bara halvannan meter djupt medan det i mitten är hela 35 meter där själva varmvattnet mynnar.

Det är inte ovanligt att svenskar letar sig till Heviz, trots att det inte finns någon organiserad svensk reseverksamhet dit. Men det är lätt att ta sig till Budapest och sedan vidare ett par timmars färd med buss.

Om man som reumatiker ska genomgå en hel kur måste den vara i minst tre veckor för att man skall få ett resultat som består en längre tid. Ibland får man lindring i stelheten ett år och mera.

Sjukkassan i grannlandet Österrike har avtal med den ungerska staten att få skicka patienter till Heviz. Västtyska reumatiker är vanliga och de åker ofta med egen bil. Annars domineras bilden av patienter från Ungern och Östtyskland som remitterats dit av läkare eller åker på egen bekostnad eller med bidrag av sin fackförening.

Svenska reumatikersjuka har inte riktigt upptäckt möjligheterna att få behandling vid specialsjukhusen i Ungern och Jugoslavien utan slussas i stället till Kanarieöarna. Kanske är det lika bra, men för de som själv måste bekosta sin behandling och som kan lite tyska eller engelska, är sannolikt alternativen i Ungern och Jugoslavien mindre kostsamma.

Kjell Lindqvist är medicinjournalist, tidigare verksam vid Riksradions Vetenskapsredaktion. Han har skrivit flera populärvetenskapliga böcker bl a om läkemedel, människokroppen och immunförsvarets betydelse för vår hälsa.
Kjell samarbetar med nymedicin.com

Relaterade:
2006-03-01 | Immunmedierade Inflammatoriska Sjukdomar
2006-01-15 | Kärlekens luktorgan
2006-01-13 | Är det kvinnans kroppsvård som ger henne längre liv?
2005-12-31 | Stress, hälsa och ohälsa
2005-12-24 | Hälsa, natur, husdjur och delfiner
2005-10-10 | Varför får inte patienter den bästa vård som finns?
2005-06-14 | Meditation och hälsa
2005-04-30 | Läkemedelsanvändning, hälsa och livskvalitet i Sverige
2005-03-10 | Meditation mot stress
2004-10-25 | Aktiva patienter kan ta bättre beslut om sin hälsa
2004-09-20 | Livskvaliteten för brittiska medborgare höjs ju mer de hjälper varandra

Hälsotips

Varma bad helar