På forskningsfronten

hem > På forskningsfronten

Källa: Nymedicin
Datum: 2006-01-15

Kärlekens luktorgan

Även om människan har ett uselt luktmaskineri jämfört med de flesta djur spelar vår förmåga att känna dofter som underlättar vårt biologiska val av "rätt" partner större roll än man tidigare har antagit. Men det är mer mannens doft som styr kvinnans val, än tvärtom.

Feromonerna

Naturen har ett kemiskt maskineri som får oss att utsöndra doftämnen som vi själva inte alltid är medvetna om. Det har uppstått under utvecklingens gång för att underlätta för olika individer att välja lämpliga partners. Med lämplig menas en som lämpar sig för fortplantning så att släktet lever vidare. Denna kemi ingår enligt viss forskning även i vår erotiska mekanism och för att den ska starta måste också vi komma in i puberteten - bli könsmogna som andra djur, annars fyller den inte någon funktion.
Dessa luktämnen, feromonerna, är för insekterna ytterst viktiga för att hanar och honor ska hitta varandra, och så kraftfulla att endast ett fåtal molekyler behövs för att uppfatta signalen. Detta har t ex utnyttjats i skogsvårdens kamp mot skadeinsekter genom att man placerat ut fällor för barkborrar med honferomon. Då visade det sig att barkborrhannar kunde komma från flera kilometers håll för att möta döden i fällan.
Begreppet feromoner skapades av Peter Karlson och Martin Luscher som publicerade en artikel i Nature, januari 1959, och betecknade detta som en ny klass av biologiskt verksamma ämnen som används av djur för att påverka andra varelser av samma art. Ordets innebörd är grekiskans motsvarighet till "bärare av stimulans". Det omfattar kemiska ämnen som släpps ut i omgivningen via svett, urin eller specialiserade kroppskörtlar.

Ett extra luktorgan

Djuren har ett speciellt organ som är känsligt för doftämnena och kallas S Jacobsons organ. Det är beläget i nedre delen av näsans skiljevägg och mycket väl utvecklat hos vissa djur, men starkt förkrympt hos oss människor. Organet som också brukar kallas det vomero-nasala-organet är uppkallat efter upptäckaren den danske anatomen Ludvig Jacobsen som levde på 1800-talet.

Modern forskning visar i dag att det finns receptorer i organet som skiljer sig från vanliga luktreceptorer genom att sakna cykliskt-AMP som den sk andra budbäraren vid nervsignaleringen till hjärnan av dessa doftsignaler. Och däggdjurens feromonsignaler anses kräva en speciell jonkanal som lokaliseras till organets känselludd.

Saknas kanalen får möss som studerats störningar i sitt sociala beteende så att hannarna inte längre är aggressiva mot andra hannar och visar sexuellt intresse till såväl hannar som honor. Och om två hannar med bortopererad känselludd och från olika burar förs samman blir resultatet sexuell uppvaktning dem emellan. Slutsatsen forskarna drar är att Jacobsons organ spelar en väsentlig roll för att djuren ska kunna urskilja rätt kön inom sin egen art.

Men beteendesvaret på feromonerna är sällan lika renodlat som den rent nervmässiga signaleringen, utan djurens beteende styrs också av inlärda erfarenheter. Så vet man exempelvis att hannens ultraljudsvar på honans feromoner - hans brunstläte - bara hörs om han redan har sexuell erfarenhet av honor. Och om Jacobsons organ skadas hos hamster yttrar det sig i svåra beteendestörningar om djuret inte är könsfärdigt, men hos erfarna hamstrar förblir sexualiteten normal. Sannolikt kan signaler från organet påverka beteendet, för det har visats i försök att skador i organet påverkar hamstrarnas sexualitet, råttors aggression och präriesorkarnas parvisa samlevnad.

Jacobsons organ skiljer sig från vanliga luktorganet genom att det både kan reagera på flyktiga molekyler och molekyler i vätska.

Detta viktiga startorgan för könsakten har studerats i över 30 år på möss. Men det är först på senare tid som man med hjälp av tekniska framsteg kunnat visa hur komplicerat samspelet är mellan dessa luktämnen och olika hormoner för att det ska bli en lyckad befruktning.

Hos djuren är reaktionen på feromoner oftast av sexuell karaktär eller har med fortplantningens fysiologi att göra. Men det har också kommit att beteckna beteende som t ex när en hund använder feromoner för att markera sitt revir med urinen. Ursprungligen talade man om feromoner som luktämnen, men kemikalierna kan också överföras med kontakt. De finns på många olika ställen hos djur, som på huden och dess körtlar, i saliv, urin, slidsekret och avföring.

Det har genomförts många experiment för att studera om också vi människor påverkas av sådana utifrån kommande hormonliknande ämnen, eftersom våra egna kroppsproducerade hormoner har så kraftiga verkningar. Och även om Jacobssons organ är kraftigt tillbakabildat hos oss, finns det rapporter som pekar mot att många personer påverkas fysiologiskt när de utsätts för olika doftsignaler.

Doftstyrning av menscykeln

Första rapporterade indikationen på sådan signalöverföring mellan olika personer kommer från ett kvinnofängelse. Det är en observation att kvinnor som varit där längre tid tenderade att få menstruationer samtidigt. När en nyintagen studerades, fann man efter några månader till ett halvt år att hennes menstruationer hade synkroniserats med de andras i den gruppen. Det är också omvittnat att kvinnor och flickor i popgrupper menstruerar samtidigt. Dessutom att det går att påverka lutotropinet (LH) hos en kvinna genom att ta ett prov med en bomullssudd i armhålan hos en annan och hålla den under näsan på den första. Upprepas det tillräckligt ofta förskjuts mensen hos den första kvinnan och liknar kvinnans som donerade luktämnena från armhålan. Hormonet LH befrämjar ägglossningen i ovarierna och utsöndras från hypofysen.

Mannens doft styr kvinnans val

Manliga lukter är också av intresse eftersom de verkar kunna påverka kvinnans tycke för mannen positivt om doften tyder på att hans anlagsuppsättning avviker tydligt från hennes. Sannolikt är det ett sätt för naturen att undvika inavel, eller ingifte som man sade förr.

Personer som avviker mycket genetiskt från varandra har större tendens att tillsammans få friskare barn, medan det i kulturer där kusingifte är vanligt, risken är högre för spontanaborter, missbildningar och sjukdomar. Immunförsvarets styrka verkar kunna ge utslag via kroppsdofterna, och för kvinnan är det ett viktigt budskap att veta om både mannen och avkomman har stor motståndskraft mot olika sjukdomar.

Mycket talar för att det finns samband mellan lukten och immunologiska funktioner på huden och slemhinnorna, och den befintliga bakteriefloran, och att det kan uttryckas via svett och andra utsöndringar.

När man låtit kvinnor lukta på T-tröjor och välja ut de som luktar mest attraktivt, visar det sig att flertalet väljer tröjor från män med annorlunda avsanlag och immunförsvar. Hos människan anses det vara HLA-systemets personliga signatur via de vita blodkropparna som är grunden för dessa luktsignaler - det system som är så viktigt för transplantation-santigenerna medan det hos djuren är MHC-systemet som visar karaktären av vävnadernas kompatibilitet (MHC- major histocompatibility complex, genkomplex på kromosom 6 som kodar för viktiga proteiner för transplantation) I princip är detta individuella och unika kemiska mönster hos djur och människor.

Business och feromoner

Försäljning av feromoner är i dag en omfattande affärsverksamhet, i synnerhet via Internet. Liksom många av våra kroppliga hormoner är feromonerna steroidpreparat (kortisonsläktingar). De flesta är avsedda att appliceras utanpå kroppen, och förpackas kommersiellt i beredningar som sprejer, oljor, kroppslotioner och andra kosmetiska hudvårdsprodukter. Gör man en sökning via Internet får man omkring ett tusental träffar beroende på vilket sökord som används.

Styr lukt vårt eget sexliv

Det har gjorts många experiment med feromoner, t ex med män. En grupp män fick slumpvis feromoner eller placebo. Deras sexuella aktiviteter bokfördes och de som fått feromoner jämfördes med placebogruppen. Aktiviteter som inte omfattade kontakt med andra könet, som onani, påverkades inte. Inte heller sådana kontakter som var mer sociala och saknade erotisk prägel. Men mer sexuellt präglade möten, där samlag ingick, ökade i frekvens hos dem som fått feromoner.

Feromoner och manliga inviter

I USA genomfördes ett mer originellt försök med ett 50-tal kvinnopar som var enäggstvillingar. De kläddes likadant, och hälften av dem, dvs den ena tvillingen, fick feromon och den andra en placebo i form av en parfymspray. Kvinnorna skickades till en bar, som var ett känt kontaktställe, och sen registrerades hur många inviter de fick. I den grupp kvinnor som sprejats med feromoner fick 30 av dessa inviter av män, men i kontrollgruppen, utan feromoner, var det bara 11 som fick några inviter.

Människan, gener och Jacobsons organ

Det finns ovanliga sjukliga tillstånd som kan påverka vår förmåga till fortplantning. Vid Kallmans syndrom är ofta luktsinnet nedsatt eller saknas, samtidigt som könskörtlarna är underutvecklade och sexualdriften nedsatt. Den udda kombinationen av luktdefekt och minskad sexualdrift fick många forskare att resonera om detta kunde bero på en utebliven effekt av ett mänskligt, men okänt, feromon. Men den diskussionen förlorade sitt bränsle när man lyckades identifiera en gen (Kallmans gen) som visade att sambandet mellan nedsatt luktsinne och nedsatt könsutveckling inte var en tillfällighet. Det berodde på en felaktighet i nervbanornas utveckling. Dessutom har de gener som styr receptorerna i Jacobsons organ ofta skador eller mutationer och fungerar inte hos oss människor.

Den speciella jonkanalgenen som finns i organets luktludd (enligt tidigare text) saknas helt hos människa, samt den rudimentära förekomsten av ett intakt Jacobsons organ. Starka bevis talar mot ett verksamt feromonsystem hos människa, och gör att man nu helt kan avskriva feromonverkan som orsak till Kallmans syndrom. Däremot kan det tänkas att feromoneffekter av den typ som existerar hos andra däggdjur kan ha överförts till vårt ordinarie luktorgan - även om sannolikheten för detta är låg. Våra huvudsakliga luktnerver är annars kopplade inom områden i hjärnbarken, vilka kan tänkas svara för luktminnen från långt tillbaka i tiden. Sannolikheten är dock låg att sådana minnen ska kunna starta styrda beteenden eller påverka beteendet genom inverkan på vårt undermedvetna. Frånvaron av ett omfattande sexuellt påverkande feromonstyrt luktsystem hos människan gör oss naturligtvis inte sexuellt blinda, men det väcker viktiga frågor om hur utvecklingen av våra könsskiljande beteenden en gång har gått till.

Kjell Lindqvist är medicinjournalist, tidigare verksam vid Riksradions Vetenskapsredaktion. Han har skrivit flera populärvetenskapliga böcker bl a om läkemedel, människokroppen och immunförsvarets betydelse för vår hälsa. Kjell samarbetar med nymedicin.com

©2006-01-15 Kjell Lindqvist
ref: http://www.nymedicin.com/news/2006/01/15/Karlekens-luktorgan.html

Relaterade:
2008-02-15 | Tro och hjärnaktivitet
2007-09-17 | Kommer det s k testeronplåstret att kunna stimulera kvinnors vilja att ha sex?
2007-04-12 | Behov av social kontakt hos yngre möss kan vara nedärvt
2006-03-05 | Upprepar livet sig ?
2006-02-27 | Undervisning i forskning saknar stora berättelser
2006-01-13 | Är det kvinnans kroppsvård som ger henne längre liv?
2006-01-11 | Varma bad helar
2005-12-24 | Hälsa, natur, husdjur och delfiner
2005-06-30 | Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar; kommentar
2005-06-07 | Meditation ger ledtrådar till hur hjärnan reglerar uppmärksamhet och lycka
2005-06-06 | Förälskelse, kärlek och vår hjärna
2005-06-05 | Naturligt ämne i hjärnan ökar vår tilltro till varandra
2005-05-05 | Vårt undermedvetna och vårt luktsinne
2004-08-16 | Kärlek och omsorg till pojkar leder till vuxna, ansvarsfulla och mogna män
1998-03-18 | Reglering av ovulation genom feromoner