NyMedicin: Nyheter från Nymedicin 21 januari 2006

Källa: Nymedicin
Datum: 2006-01-21

Nyheter från Nymedicin 21 januari 2006

Senaste nyheterna från nymedicin Om bla medicinsk information, antidepressiv behandling, skräddarsydda behandlingar, kärlekens luktorgan, kvinnans kroppsvård med mera

God fortsättning på det nya året önskar nymedicin.com och Zvi Wirschubsky

Den senaste nyheten handlar om hur man bäst ska hantera den oerhörda mängd medicinska informationen som sköljer över oss nästan dagligen. Från att ha varit vetenskap och beprövad erfarenhet hos vissa av oss så har medicinsk information nästan blivit dagsfärsk. En ny studie som är större än alla andra tidigare studier som publicerats kan ändra på behandlingsrekommendationer. En ny studie som inte har samma felkällor som andra tidigare studier kan också bidra till ändrade behandlingsrekommendationer. Medicinska artiklar publiceras efter ganska lång handläggning eftersom artiklarna skall granskas av betrodda kollegor s k peer-review.
Detta förfarande kan bl a bidra till att den publicerade artikeln publiceras efter sex månader. Under samma tid har nya data tillkommit.

Wikipedia är ett stort experiment när det gäller encyklopedier. Den finns tillgänglig på Internet, uppdateras ofta av nästan vem som helst, finns på många språk, och är gratis. Är medicinsk Wikipedia något för den medicinska professionen?

Medscapes grundare Peter Frishauf förordar en encyklopedisk lösning men den är också behäftad med problem.

Vi har lärt oss att det finns ökad risk för självmord när man påbörjar och avslutar sin behandling med antidepressiva läkemedel. Detta har också lett till att myndigheter föreslagit att varningstexter skall sättas på läkemedelsförpackningarna. Men stämmer detta verkligen? Forskare visar nu motsatta resultat, att rätt behandling egentligen kan förebygga självmordsrisken.

DHEA (dihydroepiandrosteron) kan med fördel användas vid mild depression hos patienter som drabbats av HIV/AIDS. Hos dessa patienter är ofta DHEA mer accepterad behandling än antidepressiva medel som kan interagera med de retrovirala medlem som patienterna tar.

Följsamhet är en mycket viktig men ofta ett ganska förbisett fenomen i den kliniska vardagen. Självklart måste patienterna ta sina läkemedel om de skall ha effekt. Men tillräckligt många patienter struntar i eller avslutar sin behandling i förtid. Detta gäller generellt i sjukvården. En framgångsrik behandling måste därför också tillgodose patienternas möjligheter, motivation och förmåga att använda behandlingen i sin vardag.

Nästa nyhet handlar om en utvärdering av behandling som funnits under många år. Det är ju bekant att när ett läkemedel en gång går igenom de oerhört dyra kliniska studierna och godkänns av myndigheter så släpps den ut i "verkligheten". De nya antidepressiva läkemedlen s k SSRI har använts brett och vitt vid olika diagnoser. Men vad är de verkliga effekterna
av läkemedlen? En stor klinisk studie försöker svara på dessa frågor.

Det har länge talats om att vi är på väg att skräddarsy behandling av patienter. Det kan t ex röra sig om vissa gener, markörer eller tester som visar att en viss patientgrupp har bättre förutsättningar än andra patienter att få framgångsrik behandling. Alla vinner på en bra patientselektion, patienter slipper onödiga behandlingar, läkare kan sätta in rätt behandling på en gång och läkemedel ges bara åt de patienter som kan förutses få effekt.

Men detta är långtifrån lätt att hitta. Medan man t ex i stroke har perfekta musmodeller där man kan orsaka en specifik lesion/skada i hjärnan och sedan specifikt inom rimlig tid behandla just den lesionen, så är detta mycket svårare på levande patienter som drabbats av stroke. I "verkliga livet" tar det ofta lång tid mellan att man drabbas av stroke och att man får rätt diagnos och vård och de uppkomna skadorna i hjärnan kan därför bli irreversibla.

En uppföljande nyhet handlar om en studie där man med relativt enkelt test kan utvärdera om viss antidepressiv medicinering har effekt eller inte.

Kjell Lindqvist, medicinjournalist, tidigare verksam vid Riksradions Vetenskapsredaktion som skrivit flera populärvetenskapliga böcker bl a om läkemedel, människokroppen och immunförsvarets betydelse för vår hälsa, samarbetar med nymedicin.com och har skickat in ett par artiklar.

I den första artikeln beskriver Kjell kärlekens luktorgan och hur detta undermedvetet kan styra vårt val av t ex partner

I den andra artikeln tar Kjell upp till fråga vad som orsakar att kvinnor lever längre än män? Är det hennes kroppsvård? Är det att mannen bryr sig mindre om hälsa och hygien vilket kortar hans liv? Är det kvinnans strävan mot skönhet som håller kvar ungdomen längre, att hon lyssnar mer till goda läkarråd, tar bättre vara på nya medicinska och sociala framsteg och bryr sig mer om nyttig mat än vad män gör ?

Vår moderna livsstil är tryggare och bättre än förr men priset är stress och jäkt, för mycket mat och för lite motion. Kjell beskriver i en artikel att redan romarna fastslog att bad är hälsa. Först på senare tid har dock varma bad som behandling mot kroniska reumatiska åkommor även accepterats av forskare och läkare i vårt land. I jämförelse med badterapin på kontinenten kan vi dock fortfarande betraktas som ett u-land.

Andra nyheter av intresse kan vara om

Framtidens personliga läkemedel som ställer nya krav på kliniska studier

Det enklaste och svåraste sättet att gå ner i vikt; att räkna kalorier.

Hur vi bäst hanterar stress i vardagen

sambandet mellan natur, djur (hus-, eller sällskapsdjur), delfiner och hälsa.

att personlig och yrkesmässig lycka kan leda till framgång och inte bara tvärtom

man kan lita på evidensbaserad medicin?

kliniska behandlingserfarenheter av Alzheimers sjukdom. Professor Bengt Winblad intervjuas om sin syn på memantins roll vid behandling av Alzheimers sjuksom

varför patienter inte får den bästa vård som finns? Professor Curt Furberg gav nyligen ett föredrag om detta där han försökte analysera frågan och ge några lösningar.

Gä gärna i på http://www.nymedicin.com och sök efter andra medicinska nyheter från omvärlden.

För att återkomma till den inledande artikeln i detta nyhetsbrev så översköljs vi varje dag av medicinska nyheter i media. I flodvågen av sensationer, larmrapporter och scoop gäller det att veta vilka sanningar som man kan lita på.

Evidensbaserad medicin, Cochrane och SBU i Sverige är myndigheter som borgar för vederhäftig medicinsk information och som man således kan lita på.

Men vad gör man när en stor studie om naturmedlet Echinasea, gjord enligt alla regler som gäller för den högsta bevisgraden inom evidensbaserad medicin drar slutsatsen att Echinasea INTE har effekt vid förkylning medan kritiker hävdar ett t ex dosen var för låg eller att det fanns andra fel med studien och att dess resultat därför inte är giltiga?

Om specialister har olika åsikter, och det är svårt att komma till samstämmighet, vad ska en medborgare då tro på?

Det var fysikern Enrico Fermi som en gång sa" Before I came here I was confused about this subject. Having listened to your lecture I am still confused. But on a higher level".

Relaterade:
2005-06-17 | Nyheter från Nymedicin 17 juni, 2005
2005-05-30 | Nyheter från Nymedicin 30 maj, 2005
2005-05-16 | Nyheter från Nymedicin 16 maj, 2005
2005-05-03 | Nyheter från Nymedicin 3 maj 2005
2005-04-23 | Nyheter från Nymedicin 23 april 2005
2005-04-03 | Nyheter från Nymedicin 3 april 2005

Nyhetsbrev

Nyheter från Nymedicin 21 januari 2006