NyMedicin: Därför spinner katterna

Källa: Nymedicin
Datum: 2006-01-24

Därför spinner katterna - för starka ben

Varför har kattdjuren så starka ben och så sällan defekter och frakturer på skelettbenen jämfört med hundarna? Enligt nya rön och teorier är det deras spinnande som verkar läkande och stärkande på benstommen. Spinnandet ger vibrationer som stimulerar bencellerna.

Visserligen är katten, ur ett historiskt perspektiv, ett nyare husdjur än hunden, och har därför inte utsatts lika länge för inavel. Inavel i sig ökar risken för missbildningar bl a i muskler och skelett. Men det är knappast den färska vildheten, utan snarare kattens spinnande som anses ha hindrat uppkomsten av deformiteter och benskörhet som inte är ovanligt hos sällskapshundarna i hemmets skyddade värld.

Spinnet

Katten åstadkommer sitt spinnande via nervpulser till muskulaturen i svalget och buken, enligt djurmedicinaren A. Lyons vid Kaliforniauniversitetet i Davis. Därvid sätts en elastisk sena som förenar nyckelbenet med strupen i vibration. Senan vibrerar vid både in- och utandning hos huskatten enligt ett fast mönster och frekvens. Variationerna i frekvens spänner över området 25 - 150 Hertz (vibrationer per sekund), och katterna kan variera spinnets styrka. Hos de större kattdjuren begränsas dock vibrationerna till utandningen. Frekvensomfånget är speciellt intressant eftersom det överenstämmer väl med de frekvenser som forskare i djurexperiment har funnit kan stimulera bentäthet och läkningen av frakturer.

Och varför

Kattdjuren är jägare och starkt beroende av snabbhet och styrka i muskler och skelett. Geparden, jordens snabbaste landdjur smyger sig sakta på sitt byte och accelererar sen blixtrande till hastigheter som kan närma sig 100 km i timmen, och den slår oftast sitt byte inom cirka 20 sekunder. Sällan varar den sista jaktfasen mer än en minut.

Ett djur som väger mellan 40 - 65 kg kan fälla byten upp till 40 kg. Men då det i genomsnitt äter mindre än 3 kg kött om dagen, består dess liv på savannen i stor utsträckning av stillaliggande - benskörhetens och muskelsvaghetens främsta riskfaktor! Den ringa mängd fysisk aktivitet som dessa fyrfotade djur normalt utsätter sina ben och muskler för i överlevandet på savannen är knappast tillräcklig för att hålla dem i högsta trim. Men spinnandet är en mekanism som kräver små energimängder men som ändå kan stimulera muskler och ben till styrka och förklara kattdjurens prestationsförmåga trots den låga träningsmängden. Kanske är det också bakgrunden till talesättet om att katten har nio liv, eftersom spinnandets vibrationer kan underlätta läkningen av frakturer och andra vävnadsskador. Det har visats i djurexperiment i laboratoriemiljö.

Självklart är det frestande att hävda att katterna spinner för att de känner sig tillfreds, och är nöjda. Men det är nog mer sannolikt att deras spinn är ett sätt för dem att kommunicera, samtidigt som det är en potentiell källa för självläkning och stärkning av muskulatur och skelettben. Ett sätt att överleva alltså.

Människor och får

Vibrationer används redan inom idrottsmedicinen på några håll i Sverige för att stimulera läkningsprocesser hos skadade elitidrottare. Då handlar det inte i första hand om att påverka skelettskador, utan skador på mjukare vävnader, muskler och senor. Det finns kommersiell apparatur för detta som används på elitidrottscentra. Och ett antal studier visar att det blir en snabbare återhämtning efter en mjukdelsskada om man tränar på en vibrationsapparat. Men står man bara och är passiv under vibreringen hjälper inte behandlingen så mycket. Här verkar det vara kombinationen av styrketräning och samtidig vibrationsbehandling som ger bäst resultat.

Men än så länge är de bästa kontrollerade vetenskapliga undersökningarna gjorda på djur. På får har vibrationsbehandling visats kunna öka mängden benmassa upp till 30 procent. Får är särskilt praktiska att studera eftersom de kan fungera som sina egna kontroller. De står ju på fyra ben och man kan vibrera vissa ben men inte andra och sen mäta om där finns några skillnader. De kan t ex stå vi en vibrerande plattform på frambenen medan bakbenen står stilla. En enkel experimentmodell alltså.

Råttorhar också studerats i stor utsträckning och då har man även använt djur vars äggstockar opererats bort för att efterlikna klimakteriet, d v s situationen hos kvinnor som slutat menstruera. På så vis slipper man påverkan av det kvinnliga könshormonet östrogen som ju motverkar benskörhet. I dessa studier kunde man konstatera att när östrogenet bortfaller ökar också benförlusterna i skeletten. Men när djuren utsattes för vibrationsbehandling minskade skelettförlusterna. Hos de råttor som hade kvar äggstockarna förbättrades dock inte benstommen av vibrationerna. Detta talar för att de som har problem med sin benstomme - pågående skelettförlust eller en låg bentäthet - också är de som kan vinna på vibrationsbehandlingen. I de flesta fall när det gäller benstommen, blir man inte mer förbättrad av att få en extra behandling om man redan har bra ben.

Statlig svensk rapport

"Osteoporos - prevention, diagnostik och behandling" är titeln på en SBU-rapport. Men i den finns ingenting om kattspinn eller vibrationsbehandling. Kraven på högsta rapportkvalitet är nämligen SBUs adelsmärke, och det saknas ännu stora välgjorda randomiserade och välkontrollerade studier av vibrationseffekter på människor med benskörhet. Rapportens slutsatser bygger också på dagens bästa tillgängliga kunskap om denna ökande folksjukdom.

Det är i dag entydigt klarlagt att mekanisk belastning och användning av skelettstrukturen är nödvändig för att den inte ska förtvina, precis som det är med alla andra organ i kroppen. Benen måste belastas och användas. Tyvärr räcker det för oss inte enbart med muskulaturens inverkan. Tyngd och gravitation måste till för att stimulera benstommen att behålla styrkan, och för att bygga ett starkt skelett. De bästa studierna av mekanisk belastning för en stark benstomme har utförts på barn före puberteten. Då är skelettet mest formbart. De som då belastar och tränar benstommen med olika slags gymnastikövningar får en avsevärt tätare benstomme än de som inte tränar.

I en stor undersökning i Malmö - Brunfloprojektet - har man studerar barn i lågstadiet som fått jympa varje skoldag. Efter två år hade de ökat benmassan högst väsentligt.

30 procent tätare ben

Summa summarum kan man säga att data talar för att eliten kan bygga minst 20-30 procent tätare ben i de kroppsdelar som används.

Det är också entydigt att barn som på grund av sjukdomar inte kan använda sin kropp och springa, hoppa, leka och sporta får förtunningar och lättare bryter sig, dvs får frakturer.

Fysisk aktivitet

- Det viktigaste budskapet är att man ska satsa på bred front, på den grundläggande folkhälsonivån. Och det handlar om att förmedla mycket enkla budskap. Men att sen få folk att följa dem är betydligt svårare. Främst handlar det om vikten av att i alla åldrar, men mest i barnaåren, ha en regelbunden och ganska intensiv fysisk träning för att stimulera benstommen. Men det måste kombineras med att man samtidigt får tillräckligt med näring. För man måste också ha byggstenarna till benens mekaniska struktur. Därför får man inte träna så mycket att näringen inte räcker till. Dessutom ska vikten vara normal.

Varning för att vara mager

SBU-rapportens budskap att hindra benskörhet är samma rekommendationer som myndigheterna predikar att hindra sjukdomar i hjärta och kärl- utom en sak, man varnar för att vara mager! Det ökar risken för benskörhet.
Annars handlar det i stort sett om att vara fysiskt aktiv, äta varierad näringsrik kost - och undvika rökning.

Ska vi spinna

Naturen kommer att fortsätta förvåna oss med sina geniala hälsolösningar - för de är oftast mycket effektiva. Annars hade de sorterats bort enligt gamle Darwins tes: de mest och bäst anpassade individerna överlever bäst. Kanske spinnandet räddar kvar savannens geparder lite längre. Våra huskatter behöver inte samma benstimulans de får mat ändå. Och de spinner gärna efter en måltid för arvet sitter i deras gener

Varför inte försöka att brumma och vibrera lite själv - härma katterna - när inaktiviteten känns extra påtaglig framför TV:n, dataskärmen eller bakom ratten. Och även om benpiporna inte reagerar genast, kan jag åtminstone garantera att humöret gör det - good, good vibrations.

Kjell Lindqvist är medicinjournalist, tidigare verksam vid Riksradions Vetenskapsredaktion. Han har skrivit flera populärvetenskapliga böcker bl a om läkemedel, människokroppen och immunförsvarets betydelse för vår hälsa. Kjell samarbetar med nymedicin.com

Relaterade:
2006-05-25 | Benskörhet, frakturrisk och D-vitamin
2006-04-07 | E-post kan användas för att stimulera till aktiviteter som ger hälsa
2005-12-24 | Hälsa, natur, husdjur och delfiner
2005-08-05 | Defekt gen för söt smak skapar kattens matvanor
2005-04-01 | Kvinnor som överlever bröstcancer har högre risk för benbrott
2005-03-03 | Informationskampanj om benskörhet i Israel väcker enorm uppmärksamhet
2005-02-25 | Läkare försummar ofta benbrott hos kvinnor när de behandlar benskörhet
2004-08-15 | Hälften av kvinnor äldre än 55 år diskuterar inte benskörhet med deras läkare
2004-02-04 | Kost, benäthet och risk för fraktur hos kvinnor före menopoaus
2004-02-04 | Tonårsgraviditet kan leda till benskörhet
2004-02-04 | Björnar har samma benmassa och styrka efter vinterdvalan

På forskningsfronten

Därför spinner katterna - för starka ben