hem > Kliniska nyheter
Källa: Nymedicin
Datum: 2006-03-01
Immunmedierade Inflammatoriska Sjukdomar
Inflammatoriska sjukdomar som t ex Reumatoid Artrit (RA), Psoriasis och Inflammatorisk tarmsjukdom, Ulcerös kolit och Crohns sjukdom, tros bero på en inflammatorisk process som ger symtom i olika organsystem hos olika patienter beroende på individuell känslighet. Immunmedierade inflammatoriska sjukdomar är ett samlingsnamn för dessa sjukdomar som idag behandlas av olika specialister. En nyligen hållen konferens tog upp detta tema.
Organisationskommittén som bestod av Ralph Nisell, Mona Ståhle, reumatolog- samt hudkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset och Robert Löfberg, IBD-enheten Sophiahemmet, inbjöd kolleger till en gränsöverskridande endagskonferens där olika aspekter av IMID diskuterades. Föreläsningarna delades upp i tre block; Immunmedierade inflammatoriska sjukdomar, state of the art, samarbete mellan specialiteter och nu och framtiden.
Mötet sponsrades av
läkemedelsföretaget Schering-Plough
State of the art: Immunmedierade Inflammatoriska Sjukdomar
Ulf Andersson, Barn och Ungdomskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset gav en bred översikt och en grundvetenskaplig bakgrund till cytokiners effekter vid inflammatoriska sjukdomar och särkilt effekten av TNF-blockad. Det finns cirka 50-100 cytokiner som har olika funktioner.
TNF (Tumor Necrosis Factor) är en proinflammatorisk cytokin som reglerar immunsvaret via celltillväxt och differentiering.
Blockad av TNF har visat sig vara framgångsrik behandling av vissa inflammatoriska sjukdomar. Ulf Andersson visade också att TNF har flera biologiska effekter som kan leda till biverkningar om den slås ut för mycket. TNF orsakar två av varandra oberoende processer i den reumatiska leden; en immunostimulerande och en destruktiv effekt i ben och led.
Per Larsson, Reumatologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, diskuterade i sitt anförande hur man kan skilja mellan olika reumatiska sjukdomar som
Reumatoid artrit och
Spondartrit. Behandling med långverkande antireumatika ska sättas in så fort diagnos ställts.
Första val är Methotrexate (Mtx) och vid terapisvikt antigen kombinationsbehandling med Mtx, Salazopyrin och antimalaria eller Mtx och TNF-hämmare. Eftersom kroppens eget skydd minskar vid TNF-blockad skall man vara medveten om riskpatienter som haft tuberkulos eller lungkomplikationer eller har t ex Behçets sjukdom.
Per Larsson frågade hur tidigt man ska börja med TNF-blockad eftersom det har visat sig att tidig behandling kan ge större behandlingsvinst än sen behandling.
Stefan Lindgren vid Sektionen för gastroenterologi, Universitetssjukhuset MAS, gav en översikt av etiologi, diagnos och behandling av inflammatoriska tarmsjukdomar.
Ulcerös kolit och
Crohns sjukdom som drabbar cirka en procent av befolkningen är heterogena sjukdomar. Därför är också diagnoserna inom IBD s k kriteriediagnoser. Stefan Lindgren diskuterade vikten av bättre metoder för att tidigt kunna ställa rätt diagnos och ge patienterna rätt behandling från början. TNF-blockad är en effektiv relativt ny behandling och studier refererades som visade att 60 procent av patienterna uppnådde remission med TNF-blockad.
Stefan Lindgren konkluderade att biologiska behandlingar är ett bra behandlingskompelement men att det finns otillräckliga långtidsstudier. Behandling av inflammatorisk tarmsjukdom kan med fördel kombineras och individualiseras.
Anders Ljungberg, Hudkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, sammanfattade dagens kunskapsläge om TNF, dess blockad och psoriasis. Psoriasis är en kronisk inflammatorisk hudsjukdom med perioder av förbättring och försämring. Förekomsten i Norden är 2-3 procent och 50 procent av patienterna debuterar innan 20 års ålder. Livskvalitén är låg vid svår psoriasis och kopplad till hudutbredningen.
TNF finns i huden och Anders Ljungberg redovisade kliniska studier som visar att behandling med TNF-blockad har bra effekt vid psoriasis.
Samarbete mellan specialiteter
Johan Askling vid Reumatologkliniken samt enheten för klinisk epidemiologi, Karolinska Universitetssjukhuset, berättade om fördelarna med det s k
ARTIS (Anti-reumatisk Terapi i Sverige) registret. Kliniska prövningar är skapade för att främst utvärdera effektiviteten av behandling och inte för att mäta säkerhet och biverkningar. Studiepopulationen är hårt selekterad och tidsramen för studien är oftast för kort.
Ett behandlingsregister däremot avspeglar användning av behandling i klinisk praxis.
Tidsramen är längre än vid kliniska studier och detta leder till att långtidsrisker kan upptäckas.
ARTIS är ett samarbete mellan Svensk Reumatologisk Förening och Läkemedelsverket och sponsras av läkemedelsföretag. - Vi kontaktade först medicinska myndigheter och landstinget som visade sig vara helt ointresserade av vårt behandlingsregister, sa Askling med indignation i rösten.
ARTIS körs idag tillsammans med andra register (dödsfall, cancer, patient, befolkning, födelse och TB registren) och man har idag tillräckligt med data (över 10 000 behandlingar) för att jämföra t ex biverkningsdata av TNF-blockad vid reumatisk behandling. Man kan även redovisa data för maligna lymfom, solida tumörer, tuberkulos, andra allvarliga infektioner, interstitiell lungsjukdom och död vid behandling av reumatiska sjukdomar.
Leif Tallstedt, ögonläkare vid Sankt Eriks ögonsjukhus presenterade resultat av TNF behandling vid ögonsjukdomar som kronisk uveit, ögonmanifestationer vid Behçets sjukdom, sklerit och akut irit. Efter genomgång av de olika diagnoserna visades att anti-TNF behandling är tredjehandsalternativ vid steroidresistent, icke infektionsutlöst uveit, framförallt vid Behçets sjukdom. Infliximab är förmodligen effektivare än etanercept, sa Tallstedt.
Mikael Heimbürger vid Reumatologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset gav en bild av hur kliniken praktiskt arbetar med RA-patienter och hur behandlingstrenden ser ut. Målet är att dämpa symtom, motverka funktionsinskränkning och hindra destruktion/vävnadsskador. MTX är basen och anti-TNF har generellt satts in vid steg två i behandlingen av aggressiv RA. Trenden går nu mot att sätta in anti-TNF tidigare vid behandling av vuxna eftersom vävnadsskador visat sig komma tidigt.
Vad är nytt och vad kommer sedan?
Ragnar Befrits vid Kliniken för gastroenterologi och hematologi vid Karolinska Universitetssjukhuset, presenterade en översikt över befintliga och kommande läkemedel och berättade bland annat att
TNF-hämmaren Infliximab är aktuell för godkännande även som behandling vid måttlig Ulcerös kolit. Försök görs nu också att stimulera immunsystemet istället för tvärtom. Där har bland annat
Korzenik med kolleger prövat Sargramostim på 124 patienter, där det var en signifikant skillnad i remission jämfört med kontrollgruppen. Dock rapporterades också biverkningar, bland annat i form av ben- eller skelettsmärta.
Johan Bratt vid Reumatologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, tog upp några nyare behandlingsprinciper däribland hämning av proinflammatoriska cytokiner som IL-1, IL 6 och TNF, påverkan av intracellulära reglermekanismer, möjligheten att tillföra antiinflammatoriska cytokiner och att hämma cellmigration och cell adhesion. När det gäller anti-TFN tog Johan Bratt även upp aktuella frågeställningar: hur tidigt kan anti-TNF egentligen sättas in? Hur länge kan patienten få anti-TNF, hur ser det ut med dosminskning och inducerar remission? Den stora frågan är om det går att nå permanent remission om anti-TNF sätts in direkt.
Just nu pågår också
forskningsprojektet SWEFOT som inkluderar 452 patienter. Syftet är att utvärdera effekten av TNF-blockad i kombination med MTX, salazopyrin och hydroxyklorokin vid tidig aktiv RA. Effekten kommer att bedömas utifrån respektive behandlings förmåga att reducera sjukdomsaktivitet, förhindra leddestruktion samt funktionsnedsättning. Till hösten 2006 väntas de preliminära resultaten från Swefot.
Anders Ljungberg vid Hudkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, följde upp förmiddagens presentation med en översikt om vad som händer på psoriasisområdet. I dag finns behandlingar som TNF-hämmaren Humira, Simulect, Zenapax och Mabthera som använts med skiftande resultat. Morgondagens behandlingshopp är dimetyl fugarat som utvinns ur
Fumária-arter. Denna väntas bli registrerad för psoriasisbehandling i Tyskland i juli i år under namnet panaria. Tidigare har
Fumarsyra ester under namnet Fumadern, godkänd 1994, varit Tysklands mest använda systemiska behandling av medelsvår till svår psoriasis. I själva verket har medlet kanske haft 70 procent av marknaden. Fumadern kunde dock ge besvärliga mag- och tarmbiverkningar, en risk som anses vara betydligt mindre med det nya medlet.
Robert Löfberg i organisationskommittén avslutade dagen med att tacka de medverkande för all kunskap de bidragit med.
- Jag har själv lärt mig massor idag och det är synnerligen viktigt att vi fortsätter med de här kontakterna mellan våra specialiteter. Vi behandlar olika sjukdomar med samma bakgrund och kan verkligen lära av varandra, sade han.
©2006-03-01 Zvi Wirschubsky och Cattis Grant
ref: http://www.nymedicin.com/news/2006/03/01/Immunmedierade-Inflammatoriska-Sjukdomar.html
Relaterade:
2008-09-05 | Liten men allvarlig risk för svampinfektion vid behandling med TNF-blockad
2008-05-19 | Specialistsjukhus förbättrar prognos för kvinnor med tidig äggstockscancer
2007-03-25 | Medicinskt fokus på KOL
2006-10-05 | Nya data visar att effekterna av T-cellspecifikt biologiskt läkemedel mot reumatoid artrit kvarstår i åtminstone 18 månader
2006-09-01 | Antiinflammatoriska mediciner kan förebygga eller fördröja godartad prostataförstoring
2006-05-21 | Förskriving utan godkänd indikation är vanligt bland läkare i USA
2006-05-17 | Anti-TNF behandling ökar risken för att drabbas av cancer och infektion
2006-03-06 | Nya insikter till orsaken bakom inflammatorisk tarmsjukdom (Morbus Crohn)
2006-01-11 | Varma bad helar
2005-12-31 | Stress, hälsa och ohälsa
2005-06-14 | Meditation och hälsa
2005-06-01 | Måste sjukvården förändras för att ta hand om de många kroniskt sjuka patienterna?
2003-09-23 | Kretensisk medelhavskost bra mot ledgångsreumatism
