hem > Kliniska nyheter
Källa: Nymedicin
Datum: 2006-03-20
Detta visste du inte om svensk hjärtsjukvård
Svenska Cardiologföreningen genomförde nyligen ett kunskapsseminarium om hjärtsjukvård med stöd av Sanofi-Aventis och Bristol-Myers-Squibb.
Eva Swahn, professor och ordförande i
Svenska Cardiologföreningen var först ut och gav en översikt över svensk hjärtsjukvård.
Trots att dödligheten i hjärtkärlsjukdom minskat ca 20 procent de senaste tio åren så orsakar dessa sjukdomar ungefär hälften av alla dödsfall. Kranskärlssjukdom är lika vanlig bland bägge könen.
Idag har vi effektiv behandling som gör att vi bättre och bättre kan förebygga och behandla hjärtkärlsjukdom, sa Swahn, som också påminde om att många av dagens effektiva metoder för att behandla hjärtinfarkt var en utopi för bara 20 år sedan t ex akut ballongvidgning (PCI).
Patienterna blir allt äldre och det har lett till en omvärdering av prioriteringar inom sjukvården. På sjuttiotalet fick läkare inte lägga in sjuttioåringar på HIA. Idag opereras åttio och nittioåringar.
Hur ska vi behandla våra äldre, frågade Swahn. Skall de leva hemma så länge som möjligt? Ska vi alltid ha tillgång till vård?
Idag upplever vi en resursbrist. Man har skurit ner på såväl personal som vårddagar på sjukhus. Förut fick en patient med hjärtinfarkt vårdas på sjukhus under tio dagar, idag har man skurit ner vårdtiden till 3-4 dagar. De medicinska framgångarna att momentant öppna hjärtkärl har bidragit till den korta vårdtiden. Men nu räcker det, hävdade Swahn.
Vården av hjärtsjuka brottas dagligen med vårdplatsbris, sa Swahn som pekade på att man under en helt vanlig vardag ställs inför svåra etiska frågor som gäller människoliv. Skall man t ex återuppliva en äldre person som fått hjärtinfarkt och har AV-block III, grav demens och pacemaker?
Vårdpersonal får prioritera eftersom man har ett etiskt ansvar att använda givna resurser.
Idag när allt fler patienter lever längre och vi får fler och fler äldre med cancer, grå starr, utslitna höft och knäleder, demens, och hjärtkärlsjukdom så måste vi börja prioritera, sa Swahn. Alternativet är att vi ger alla statiner i dricksvattnet eller ASA i förebyggande syfte.
Det finns redan uppgjorda prioriteringslistor som tar hänsyn till sjukdomens svårighetsgrad, patientnyttan och kostnadseffektivitet av behandlingar. Men det är geografin som bestämmer om patienter utreds med kranskärlsröntgen eller inte. I Uppsala får t ex 75 procent av patienter med instabil kranskärlssjukdom tillgång till kranskärlsröntgen medan endast 30 procent får detta i Västernorrland.
Inom hjärtsjukvården finns vårdprogram och register som gör att det finns en tradition i att prioritera. Detta bygger på data som finns dokumenterat i RIKS-HIA registret. Inom hjärtsjukvården kommer begreppet livskvalitet att bli allt viktigare inom de närmaste femton åren, sa Swahn.
Swahn upplever att yngre personer kräver mer vård än deras föräldrar och att de också gör detta för sina föräldrar.
Sammantaget leder det till att vårdgarantin idag är en paradox. Till detta ska läggas att det kommit nya direktioner från EU om att läkare måste ha 11 timmars dygnsvila och 48 veckors arbetstid. Vi har inte tillräckligt med läkare för att fylla vårdgarantin, sa Swahn.
I Östergötlands län där Swahn arbetar har man kämpat för att hela länet har tillgång till akut ballongvidgning. Man har byggt ut ambulansverksamheten med ICD för att förebygga hjärtstopp vid rytmrubbningar.
Lars-Åke Levin, docent och hälsoekonom vid Linköpings universitet berättade om sitt eget skrå, hälsoekonomer. Det finns ett hälsoekonomiskt nätverk av ett hundratal hälsoekonomer i industrin och statliga myndigheter men det är mycket få hälsoekonomer i landstinget. Vad beror detta på, frågade Levin. För bara tjugo år sedan levde hälsoekonomer en mycket undanskymd roll. Idag är efterfrågan mycket stor eftersom resursbrist och krav på kostnadseffektivitet av olika behandlingar blir allt viktigare.
Levin visade att olika länder spenderar olika mycket på sjukvård beroende på deras BNP- Bruttonationalprodukt. När länderna har lika stor BNP så satsar man olika mycket beroende på prioriteringar. Ju mindre budget (sjukvårds) länder har att röra sig med ju mer satsar man på läkemedel. Därför kan man ha dubbelt så mycket utgifter för läkemedel i ett land jämfört med ett annat. I genomsnitt spenderar länder ca 10 procent av alla sjukvårdsutgifter på läkemedel.
Vi kan välja vad vi vill satsa på i sjukvården, sa Levin.
Ju större risk en patient har, ju billigare upplevs behandlingen. Vi tycker då att det är väl använda utgifter. Ju mindre risk en patient har, ju dyrare upplevs behandlingen. Detta är dåligt använda pengar, sa Levin, som också menade att vi är villiga att betala mer för dem som har det sämst.
Läkarna måste börja ta ett samhällsansvar eftersom mycket av deras sjukvård och utgifter beror på dem själva, sa Levin.
Docent Eric Wahlberg, kärlkirurgen, Karolinska Institutet, startade med att berätta att det inte finns vetenskapliga belägg för operation vid benartärsjukdom! Wahlberg har gått igenom 2500 studier i SBU: s regi och funnit att operation inte har vetenskapligt stöd. Trots detta kan operation göra nytta vid vissa specifika tillstånd.
Benartärsjukdom eller BAS innefattar alla former av arterioskleros i benets eller bäckenets artärer. Kärlen har stor förmåga att vidga sig, bl a vidgar de sig upp till 40 gånger när vi går går fort eller springer.
BAS delas upp i icke symtomgivande sjukdom, claudicatio "fönstertittarsjuka", och kritisk ischemi. Riskfaktorer rökning, diabetes, högt blodtryck m fl.
Diagnostiskt kan benartärsjukdom upptäckas med ett enkelt test. Man mäter blodtrycket i ankel och arm och jämför. Alla patienter med ett värde på ankelblodtrycksmätning mindre än 90 procent av armblodtrycket har BAS.
BAS innebär en högre risk än angina att dö av hjärtsjukdom eller stroke. Cirka 20 procent av alla personer över 60 år har BAS dvs ca 400 000 personer i Sverige. Sjukdomen är vanligare hos kvinnor.
Fönstertittarsjuka "rökningsben" är en subjektiv diagnos medan mätning av ankeltryck är ett objektivt mått.
Om ankelblodtrycket är lågt så har patienten sannolikt arterioskleros, sa Wahlberg som menar att patienten då även har arterioskleros i hjärtat och i halspulsådern. Detta leder till högre risk för död i hjärtkärlsjukdomar.
Förebyggande behandling är rökstopp, kost och motion. Behandling är lågintensiv träning, långsamma promenader.
Eftersom BAS är så pass vanlig i högre åldrar har man föreslagit att denna befolkning ska screenas. Vilka skall då screenas? Personer över 75 år gamla, med diabetes, bensår, hypertoni och ärftlighet.
Wahlberg menar att myndigheter vid behandlig av fönstertittarsjuka personer inte prioriterar livskvalitet då bypass operation är en kostnadseffektiv behandling som inte rekommenderas,a avslutade Wahlberg.
©2006-03-20 Zvi Wirschubsky
ref: http://www.nymedicin.com/news/2006/03/20/Detta-visste-du-inte-om-svensk-hjartsjukvard.html
Relaterade:
2008-05-15 | Pravastatin och primär prevention i Japan
2008-02-20 | Utvärdera alla möjliga symptom på hjärtattack både hos män och kvinnor
2007-09-10 | Metaanalys visar att pioglitazon signifikant sänker risk för död, hjärtinfarkt och stroke bland patienter som drabbats av diabetes.
2007-09-04 | Reduktion av blodtrycket hos patienter med diabetes minskar dödligheten
2007-06-05 | Hjärtdagen 2007
2007-05-09 | Bättre vård av patienter med hjärtinfarkt
2007-04-21 | Reduktion av blodtrycket efter stroke kan minska skadan
2007-04-20 | Mindre intag av salt kan förebygga hjärtkärlsjukdom
2007-04-19 | Omega-3 minskar risk för hjärtinfarkt
2007-04-02 | Sök inte gärna vård på sjukhus under helger
2002-04-05 | Majoriteten typ 2-diabetiker har hög risk för hjärt-kärlsjukdom
2006-05-30 | Kaffe kan minska risken för hjärtkärlsjukdom bland kvinnor
2006-03-19 | Hjärtstudie kan komma att förändra guidelines för behandling av hjärtinfarkt
2006-02-17 | Syskon har högre risk för att drabbas av hjärtkärlsjukdom
2006-02-17 | Den amerikanska läkemedelsmyndigheten tillåter viss hälsokost att säga att de minskar risken för hjärtkärlsjukdom
2006-02-17 | Patienter med arterioskleros är ofta underbehandlade i hela världen
2005-12-31 | Stress, hälsa och ohälsa
2005-03-28 | Medelålders personer som dricker mycket alkohol ökar sin risk att få hjärtsjukdom
2004-08-15 | Hjärtsjukdom skiljer sig mellan kvinnor och män
2004-08-05 | Olympiaden i Aten; ödesdigert hjärtstopp
2004-03-17 | Kvinnor behöver socialt stöd och support för att träna efter hjärtinfarkt
