hem > Kliniska nyheter
Källa: SBU Demenssjukdomar
Datum: 2006-03-31
En systematisk översikt över Alzheimers sjukdom
SBU har nyligen publicerat en av deras största utredningar, "Demenssjukdomar - en systematisk litteraturöversikt". Här intervjuas projektledaren för diagnostiken inom SBU-rapporten, Lars-Olof Wahlund professor i geriatrik överläkare vid geriatriska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge.
SBU-rapporten om demens gick igenom alla befintliga studier och bevisvärde inom epidemiologi, diagnostik, klassifikation, behandling och omvårdnad av demens och Alzheimers sjukdom.
Diagnostik
En metod som har högt diagnostiskt bevisvärde och kan användas ute i primärvård är strukturerad anhörigintervju, säger Wahlund. Denna relativt enkla metod innebär att man sätter sig med patientens anhöriga och frågar enligt ett schema bl a om minnestörningar och orienteringsförmåga. Finns det några tecken på stört minne, hur länge har det pågått, glömmer patienten sina nycklar, överenskommelser mm är exempel på frågor som ställs. Enkla kognitiva tester som
MMT och klocktest hade också högt diagnostiskt bevisvärde.
Tyvärr är alla studier gjorda i universitetsmiljö och inte i primärvården. Därför saknas det idag kunskap om vad som är den allra bästa bevisen för diagnostik ute i primärvården.
Inom sjukhusvården är
avbildning med MRT och
analys av demensmarkörer i cerebrospinalvätska diagnostiska metoder med hög träffsäkerhet Dessa metoder har högt bevisvärde när det gäller att skilja mellan friska och patienter som drabbats av Alzheimers sjukdom.
Behandling
När det gäller behandling så har
acetylkolinesterashämmare måttlig men tydlig effekt. I studier som man gjort kunde man inte differentiera mellan de patienter som svarade bra och de som inte svarade bra på behandling, i studierna blandas dessa patienter och därför skrev man i SBU-rapporten "måttlig effekt". Mer bevisvärde fanns för Aricept och Reminyl och mindre för Exelon, säger Wahlund, som berättar att Memantin för måttlig till svår Alzheimers har lägre evidensgrad.
Sjukdomens naturaförlopp
Det tar i genomsnitt två till tre år från diagnos till försämring men det finns en stor variation I hur snabb försämring fortskrider. I början klarar sig patienten bra hemma. Sedan behöver hon mer och mer hjälp från anhöriga och kommun för att sedan behöva särskilt boende på sjukhem. Tiden som patienter tillbringar hemma tycks ha blivit längre, säger Wahlund som ställer frågan om detta beror på politiska beslut eller på att man medicineras som gör att man längre klarar sig hemma.
Evidens för utbildningen
När det gäller omvårdnad och etik så uppstod först problemet att definiera beviskriterier. När man gjort detta fann författarna att det fanns väldigt få studier som nådde upp till kriterierna. Detta har lett till tolkningsproblem i och med att många typer av omhändertagande bygger på beprövad erfarenhet men det finns ingen evidens för att de fungerar.
Den enda åtgärden som hade stark evidens var utbildning till anhöriga och personal. Bättre utbildade personal innebär en bättre vård.
Brain Reserve Capacity
Epidemiologiska data har visat att aktiva fritidsintressen skyddar mot att drabbas av Alzheimers sjukdom men nu visar nya data att sambandet är svårare. Det kan vara så att ett aktivt fritidsliv skyddar men det kan också bero på att vi mäter sjukdomen senare dvs när patienten fått sina symtom. Men sjukdomen kanske slog igenom tidigare än vi kan mäta.
Vad som kommer fram är studier som visar att de som är mest intellektuellt aktiva har snabbare försämring när de drabbas av Alzheimer. Detta har lett till en teori om
Brain Reserve Capacity. Om man behöver ett visst antal sjukliga förändringar per hjärnvolym för att bli sjuk så kan det hända att personer med hög intellektuell kapacitet kanske behöver mer förändringar för att insjukna. När man ställer diagnos så har den med hög intellektuell kapacitet redan stora skador i sin hjärna men detta märks inte förrän det gått väldigt långt, säger Wahlund.
Wahlund och medarbetare har själv visat i patientmaterial från Stockholm och Leipzig att personer med stora huvuden/hjärnor drabbas i lägre frekvens av Alzheimers. Studien analyserade endast män men resultaten kan tolkas som att det fordras mer patologiska processer i hjärnan hos dessa personer innan dessa slår igenom
Förbättrad vård och framtiden
Ju tidigare sjukdom upptäcks ju mer kan man göra för patienten.
Demensteam är den modell som kan leda till att symtom upptäcks tidigt. I teamet är sjuksköterskan oftast den som känner alla patienter och får hon reda på av fru Andersson att herr Andersson börjat bli glömsk så informerar hon läkare som börjar utredning. Detta är den s k Kalmarmodellen
Det finns idag ca 140 000 patienter som insjuknat i demens och 100 000 utav dessa i Alzheimers sjukdom. En procent av befolkningen drabbas vid 50 års ålder medan 50 % insjuknar vid 90 års ålder. Om 20 år när 40talisterna blir äldre förutspås 50 % mera fall av Alzheimers sjukdom. Förhoppningen är att man då får fram bättre läkemedel som förlänger den relativt friska tiden när man drabbas eller läkemedel som helt kan stoppa processen, säger Wahlund.
©2006-03-31 Zvi Wirschubsky
ref: http://www.nymedicin.com/news/2006/03/31/En-systematisk-oversikt-over-Alzheimers-sjukdom.html
Relaterade:
2008-01-21 | SLE och gener; sömn för synapser; stamceller mot muskelsjukdom; ingen effekt av statiner på Alzheimers men däremot effekt av anti TNF-alfa; palliatv vård och frågetecken om medicinskt förebyggande av prostatacancer
2006-10-12 | Inga klara samband mellan Omega-3 och Alzheimers sjukdom
2006-10-09 | Enzym som bryter ner Alzheimerproteinet
2006-10-07 | Mikroskopiska skador i hjärna kan bli ett nytt sätt att tidigt upptäcka Alzheimers sjukdom
2006-09-12 | Frukt och grönsaksjuice visar samband med fördröjd debut av Alzheimers sjukdom
2005-10-25 | Kliniska behandlingserfarenheter av Alzheimer
2005-05-07 | Memantin har effekt vid måttligt svår och svår Alzheimers demens
2005-04-25 | Vad orsakar Alzheimers sjukdom? Forskare letar efter tidiga markörer för diagnos
