hem > Hälsotips
Källa: Jan G Bruhn, Farm dr
Datum: 2006-05-18
Saltlösning för näsan - evidensbaserad renässans för en klassisk behandling
Att fukta näsan med isoton koksaltlösning är ett effektivt sätt att underlätta kroppens egen renhållningsfunktion. Denna metod har visat sig säker att använda både för vuxna och barn, och inga allvarliga biverkningar har rapporterats.
Individer som behandlas med isoton koksaltlösning använder läkemedel i lägre utsträckning och gör färre läkarbesök. Idag rekommenderar ledande öron-näsa-hals-specialister isoton koksaltlösning till alla patienter med nästäppa och bihåleinflammation och för rengöring av näsans håligheter efter operation.
Återfuktning av näsan är en enkel och kostnadseffektiv behandling som är symtomlindrande vid olika tillstånd i näsan och dess bihålor. Metoden är ofarlig, lämpar sig för egenvård, minskar belastningen på sjukvården och kan bidra till att minska problemet med antibiotikaresistens
"Nasal irrigations should no longer be considered merely adjunctive measures in managing sinonasal conditions. They are effective and underutilized".
(Brown & Graham 2004)
Havsvatten och koksaltlösningar har använts sedan lång tid tillbaka för att behandla problem i bihålor och näsa. Denna erfarenhetsbaserade metod har idag
utvecklats vidare och dokumenterats kliniskt i moderna studier. Metoden rekommenderas numera rutinmässigt av både specialister och allmänmedicinare (PM 2005), och innebär att man spolar eller sprejar näshålan med isoton koksaltlösning. Denna återfuktning gör det lättare för flimmerhåren att avlägsna slem, krustor och bakterier (Anglen et al 1994).
Koksaltlösningar för näsan finns lättillgängliga som droppar och sprej. Den tillförda lösningen sprider sig över hela näshålan, vilket visats både på patienter med kronisk sinuit och friska kontroller (Wormald et al 2004).
Tidigare rekommenderades koksaltlösning enbart baserat på beprövad erfarenhet, men idag finns också evidensbaserade behandlingsriktlinjer (Low et al 1997, Ellegård & Roos 2005). De senaste åren har kliniska studier kunnat visa att nässköljning med isoton koksaltlösning är en värdefull metod för att både förebygga och behandla bihåleinflammation, allergisk rinit, luftvägsinfektioner, och i postoperativ vård (Tomooka et al 2000, Papsin & McTavish 2003).
Klinisk användning
Återfuktning med isoton koksaltlösning ingår i förstahandsbehandling av ett antal olika sjukdomstillstånd i näsa och bihålor. Sådana tillstånd är akut rinit, akut purulent sinuit, idiopatisk rinit, torr nässlemhinna, rhinitis medicamentosa och graviditetsnästäppa (Ellegård & Roos 2005).
Dessutom har metoden vid dagligt bruk i preventivt syfte visat sig kunna minska besvären vid allergisk rinit och minska risken för luftvägsinfektioner (Subiza et al 1999, Tano & Tano 2004). En svensk explorativ profylaktisk studie på 43 småbarn med recidiverande akut mediaotit visar också lovande resultat (Tano et al 2002).
I en randomiserad studie på 50 patienter som genomgått endoskopisk sinuskirurgi
jämförde man effekten av postoperativ sprejning resp sköljning med isoton koksaltlösning. Sprejning visade sig överlägset manuell sköljning med avseende på endonasal obstruktionsgrad, hantering, acceptans och hygieniska aspekter (Scheithauser et al 2006).
Här sammanfattas ett antal studier, erfarenheter och rekommendationer av nasal applikation av saltlösning. Databasen PubMed har genomsökts från 1980 till april 2006.
Akut rinit och sinuit
Vid akuta riniter och sinuiter i samband med övre luftvägsinfektioner rekommenderas koksaltlösning som en del av förstahandsbehandling (Ellegård & Roos 2005, Low et al 1997, Jones 1999). Även till de minsta barnen och vid långvariga besvär kan koksaltdroppar användas för att rensa näsan (Holmberg et al 2005).
I en studie på 200 patienter med akut viral rinosinuit jämfördes nässprejning och nässköljning med isoton koksaltlösning. Man observerade en signifikant förbättring av näsandningen och normalisering av den mukociliära transporten
efter sprejning, men inte efter sköljning (Passali et al 2005).
I en svensk preventionsstudie fick värnpliktiga spreja näsan med koksaltlösning två gånger om dagen i 10 veckor. Därefter följde en kontrollperiod på lika många veckor. Sextio försökspersoner fullföljde studien. Under studieperioden var antalet dagar med täppt näsa och/eller dropp i genomsnitt 6,4 dagar, signifikant kortare än under kontrollperioden (11 dagar). Antalet episoder med övre luftvägsinfektioner var 0,7 under sprejperioden och 1.0 under observationsperioden. Även denna skillnad var signifikant. Nässprejning
med koksaltlösning i förebyggande syfte gav alltså en 40 %-ig symtomreduktion (Tano & Tano 2004).
Kronisk sinuit
Även vid kroniska besvär från bihålorna har koksaltlösning en funktion att fylla
som adjuvant terapi (Aukema & Fokkens 2004, Scheid & Hamm 2004, Steele 2005) och har i kontrollerade studier visat sig ge signifikanta förbättringar (Bachmann et al 2000, Nuutinen et al 1986, Heatley et al 2001, Shoseyov et al 1998).
Allergisk rinit
Vid behandling av allergiska riniter är det grundläggande att minimera exponering för olika allergener. Koksaltlösning rekommenderas därför som adjuvant terapi för att underlätta borttransporten av allergiframkallande partiklar.
I en studie på patienter med aktiv perenn allergisk rinit kunde man visa att behandling med saltlösning i näsan minskade utsöndringen av histamin i upp till 6 timmar (Georgitis 1994). I en studie på 93 patienter med olika former av kronisk rinit rapporterade 22 (71%) av de som kontinuerligt använde antiallergiska läkemedel att koksaltlösning förbättrade effekten hos deras vanliga läkemedel (Nuutinen et al 1986).
Det har också kunnat konstateras att bildningen av antikroppar hos gräspollenallergiker som använt koksaltlösning under pollensäsongen var signifikant lägre än hos en jämförbar kontrollgrupp (Subiza et al 1999).
Idiopatisk rinit och torr nässlemhinna
Idiopatisk rinit kännetecknas av att nässlemhinnan är överreaktiv utan bakomliggande allergi. De vanligaste symtomen är nästäppa och sekretion, som kan utlösas av rök, damm, ljus eller mat. Koksaltlösning lindrar och ger bättring. Detta har visats vid yrkesmässig exponering för trädamm i en studie som omfattade 45 sågverksarbetare. Efter tre veckors behandling sågs en signifikant minskning av nästäppa, klåda och nysningar (Holmström et al 1997).
Vid torr nässlemhinna är det vanligt med krustabildning och småblödningar.
Orsaken kan vara torr luft eller steroidbehandling. Återfuktning med koksaltlösning ger en klar förbättring av tillståndet (Ellegård & Roos 2005).
Rhinitis medicamentosa
En mycket vanlig orsak till långvarig nästäppa är långtidsanvändning av avsvällande nässpray. För att bli av med denna rhinitis medicamentosa krävs att man helt och hållet slutar använda avsvällande nässpray, vilket ger en rekyleffekt med ökad svullnad under ett par dagar. Under utsättningsfasen rekommenderas koksaltlösning som förstahandsbehandling (Ellegård & Roos 2005).
Graviditetsnästäppa
Omkring tjugo procent av alla gravida drabbas av långvarig nästäppa som försvinner inom två veckor efter förlossningen. Rökning och allergi mot husdamm är möjliga riskfaktorer. Användning av avsvällande nässpray, som lätt kan bli långvarig och leda till rhinitis medicamentosa, bör undvikas vid graviditet. Som säker förstahandsbehandling rekommenderas koksaltlösning (Ellegård 2003, 2004, 2006, Ellegård & Roos 2005).
Säkerhet
Användning av isoton koksaltlösning är en säker och väl tolererad behandling, även för gravida och barn (Tomooka et al 2000). Det finns inga allvarliga biverkningar rapporterade. Hyperton koksaltlösning har emellertid rapporterats kunna irritera nässlemhinnan (Adam et al 1998).
När humana näsepitelceller behandlades med rent vatten och olika saltlösningar visade det sig att rent vatten skadade cellerna. Det var endast isoton koksaltlösning som inte påverkade epitelcellernas morfologi (Kim et al 2005).
Ekonomisk, enkel och effektiv egenvård
Att fukta och duscha näsan med isoton koksaltlösning är en enkel och praktisk metod som lämpar sig väl för egenvård av både vuxna och barn.
Nässprej och näsdroppar med isoton koksaltlösning är lätt tillgängliga och hälsoekonomiska alternativ som kan minska belastningen på sjukvården.
Produkterna är säkra och användbara både som förebyggande, behandlande och understödjande insats.
Referenser
Adam P, Stiffman M, Blake R. 1998. A clinical trial of hypertonic saline nasal spray in subjects with the common cold or rhinosinusitis. Arch Fam Med 7: 39 - 43.
Anglen J, Apostoles S, Christensen G, Gainor B. 1994. The efficacy of various irrigation solutions in removing slime-producing staphylococcus. J Orthopaed Trauma 8: 390 - 396.
Aukema AA, Fokkens WJ. 2004. Chronic rhinosinusitis: management for optimal outcomes. Treat Respir Med 3: 97 - 105.
Bachmann G, Hommel G, Michel O. 2000. Effect of irrigation of the nose with isotonic salt solution on adult patients with chronic paranasal sinus disease. Eur Arch Otorhinolaryngol 257: 537 - 541.
Brown CL, Graham SM. 2004. Nasal irrigations: good or bad? Curr Opin Otolaryngol Head Neck Surg 12: 9 - 13.
Ellegard EK. 2003. The etiology and management of pregnancy rhinitis. Am J Respir Med 2: 469 - 475.
Ellegard EK. 2004. Clinical and pathogenetic characteristics of pregnancy rhinitis. Clin Rev Allergy Immunol 26: 149 - 159.
Ellegard EK. 2006. Pregnancy rhinitis. Immunol Allergy Clin North Am 26:
119-135.
Ellegård EK, Roos K. 2005. Öron-, näs- och halssjukdomar. Läkemedelsboken 2005/2006: 595 - 608.
Georgitis JW. 1994. Nasal hyperthermia and simple irrigation for perennial rhinitis: Changes in inflammatory mediators. Chest 106: 1487 - 1492.
Heatley DG, McConnell KE, Kille TL, Leverson GE. 2001. Nasal irrigation for the alleviation of sinonasal symptoms. Otolaryngol Head Neck Surg 125: 44 - 48.
Holmberg H, Mölstad S, Sennerstam R. 2005. Luftvägsinfektioner hos barn och vuxna. Läkemedelsboken 2005/2006: 566 - 580.
Holmström M, Rosén G, Wåhlander L. 1997. Effect of nasal lavage on nasal symptoms and physiology in wood industry workers. Rhinology 35: 108 - 112.
Jones NS. 1999. Current concepts in the management of paediatric rhinosinusitis.
J Laryngol Otol 113: 1-9.
Kim CH, Hyun Song M, Eun Ahn Y, Lee JG, Yoon JH. 2005. Effect of hypo-, iso- and hypertonic saline irrigation on secretory mucins and morphology of cultured human nasal epithelial cells. Acta Otolaryngol 125: 1296 - 1300.
Low D, Desrosiers M, McSherry J, Garber G, Williams J, Remy H, et al. 1997.
A practical guide for the diagnosis and treatment of acute sinusitis. Can Med Assoc J 156 (Suppl 6): S1 - S14.
Nuutinen J, Holopainen E, Haahtela T, Ruoppi P, Silvasti M. 1986. Balanced physiological saline in the treatment of chronic rhinitis. Rhinology 4: 265 - 269.
Papsin B, McTavish A. 2003. Saline nasal irrigation: Its role as an adjunct treatment. Canadian Family Physician 49: 168 - 173.
Passali D, Damiani V, Passali FM, Passali GC, Bellussi L. 2005. Atomized nasal douche vs nasal lavage in acute viral rhinitis. Arch Otolaryngol Head Neck Surg 131: 788 - 790.
PM Praktisk Medicin. 2005. Terapikompendium i Allmänmedicin, 13:e uppl.
Three Doctors Förlag AB, Uddevalla.
Scheid DC, Hamm RM. 2004. Acute bacterial rhinosinusitis in adults: part II. Treatment. Am Fam Physician 70: 1697 - 1704.
Scheithauser MO, Scheithauer I, Klocker N, Verse T. 2006. Comparison of two
application forms for isotonic sodium-chloride solution in postoperative sinus
surgery wound care. Laryngorhinootologie 85: 14-19.
Shoseyov D, Bibi H, Shai P, Shoseyov N, Shazberg G, Hurvitz H. 1998. Treatment with hypertonic saline versus normal saline nasal wash of pediatric chronic sinusitis. J Allergy Clin Immunol 101: 602 - 605.
Steele RW. 2005. Chronic sinusitis in children. Clin Pediatr (Phila) 44: 465 - 471.
Subiza JL, Subiza J, Barjau MC, Rodríguez R, Gavilán MJ. 1999. Inhibition of the seasonal IgE increase to Dactylis glomerata by daily sodium chloride nasal-sinus irrigation during the grass pollen season. J Allergy Clin Immunol 104: 711 - 712.
Tano K, Grahn Håkansson E, Holm SE, Hellström S. 2002. A nasal spray with alpha-haemolytic streptococci as long term prophylaxis against recurrent otitis media. Int J Pediatr Otorhinolaryngol 62: 17 - 23.
Tano L, Tano K. 2004. A daily nasal spray with saline prevents symptoms of rhinitis. Acta Otolaryngol 124: 1059 - 1062.
Tomooka L, Murphy C, Davidson TM. 2000. Clinical study and literature review of nasal irrigation. Laryngoscope 110: 1189 - 1193.
Wormald PJ, Cain T, Oates L, Hawke L, Wong I. 2004. A comparative study of three methods of nasal irrigation. Laryngoscope 114: 2224 - 2227.
©2006-05-18 Jan G Bruhn, Farm dr
ref: http://www.nymedicin.com/news/2006/05/18/Saltlosning-for-nasan-evidensbaserad-renassans-for-en.html
Relaterade:
2007-04-20 | Mindre intag av salt kan förebygga hjärtkärlsjukdom
2007-03-18 | Specifik immunterapi är effektiv behandling av säsongsbunden allergisk rinit (hösnuva)
2006-11-24 | Rätt kost kan förebygga allergi och astma
2006-09-15 | Pollenallergi - en riskfaktor för att utveckla astma
2006-02-17 | Örondroppar med antibiotika ger bättre effekt vid behandling av infektion i mellanörat.
