NyMedicin: Positiv utveckling av parkinsonvården

Källa: Nymedicin
Datum: 2006-05-20

Positiv utveckling av parkinsonvården

Nyligen arrangerade Parkinsonförbundet ett välbesökt kunskapsseminarium på anrika nöjespalatset Nalen i Stockholm. Moderator Magnus Briggert, erfaren ekonomijournalist och själv drabbad av Parkinsons sjukdom påminde om att Nalen byggdes av Ordenssällskapet Enighet & Vänskap år 1888 och i många år sköttes av Lewi Pethrus. Medverkande i panelen var kända svensk neurologer och patienter tillsammans med utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky

Susanna Lindvall, är eldsjäl och tillika ordförande för Stiftelsen Parkinsonförbundets Forskningsfond. Fonden är idag näst efter staten den största bidragsgivaren till forskning kring Parkinsons. Susanne Lindvall uttryckte en stark förhoppning att avskaffa sig själv så fort som man hittat botemedel mot Parkinsons sjukdom!

Under tiden satsar man främst på den anhörigas situation, på lika vård i landet oavsett var man bor och på att rekrytera mer ekonomiska resurser till svensk forskning.

Forskningen och framtidens behandlingsmöjligheter

Professor Patrik Brundin, Lund, gav först en introduktion till Parkinsons sjukdom, dess orsaker, symtom och behandling. Sverige har traditionellt legat långt framme i behandlingen med Arvid Carlsson som år 2000 fick nobelpris för sin upptäckt av dopamin som är den signalsubstans i hjärnan som fattas hos patienter med Parkinsons sjukdom. Anders Björklunds forskargrupp i Lund var banbrytande i världen när man transplanterade vävnader till sjuka patienter. Hitintills har man behandlat 18 patienter varav en tredjedel har fått bättre allmäntillstånd, mindre stelhet, snabbare rörelser och där läkemedlen har bättre effekt än innan transplantationen.

Brundin gick sedan in på försök med embryonala stamceller där man försöker hitta de dopaminproducerande nervcellerna, något som visat sig mycket svårt att göra. Också här ligger svensk forskning långt framme med forskarna Johan Eriksson och Tomas Perlman vid Karolinska Institutet som nyligen publicerade att de hittat den gen som styr stamceller till dopaminproducerande celler.

Men Sverige håller på att förlora sin framskjutande plats i forskningen sa Brundin, som pekade på att dagen forskare måste lägga mer tid för att söka anslag allteftersom resurserna tryter. Man vågar inte satsa på högriskprojekt eftersom det finns för få tjänster som man konkurrerar om. Klinisk forskning anses inte lika fint som förr och detta kan leda till en förlorad generation av forskare. Något har hänt de senaste fem åren som gjort att optimismen bland forskare tynat bort. På 80-talet talade forskare aldrig om att söka anslag och att oroa sig för sin trygghet.

Regeringens satsning på svensk medicinsk forskning

Leif Pagrotsky, tillika forskningsminister hakade på Patrik Brundins framställning när han fortsatte lovsjunga svensk forskning. Pagrotskys föreslagna lösning var att satsa ännu mer på svensk forskning. Målet för offentlig finansierad forskning är en procent av Bruttonationalprodukten vilket är "den mest ambitiösa forskningspolitiken i världen", sa Pagrotsky. Det finns i Sverige stark forskningstradition som måste bevakas och utvecklas. Den del av den offentliga budgeten som går till forskning konkurrerar med andra delar i statsbudgeten och Pagrotsky efterlyser därför fortsatt starkt folkligt stöd för forskning. Samtidigt måste myndigheter slå vakt om allmänhetens förtroende när det gäller forskning.

Offentligheten vill satsa på starka forskningsmiljöer som vaskas fram i stenhård konkurrens. De som får stöd skall få det i tio år i sträck. Man vill skapa fler tjänster efter forskarutbildningen och erbjuda forskarna moderna anställningsvillkor, sa Pagrotsky, som inte heller såg globaliseringen som ett hot eftersom svensk forskning redan "står oerhört starkt i Europa".

Sverige måste utveckla mer forskningen kring viss typ av embryonala stamceller där det idag råder en konflikt inom den Europeiska Unionen. Senast skrev Sverige ett nytt forskningsavtal med Indien om stamceller. Men de verkligt stora forskningsfinansiärerna finns inom EU och USA t ex National Institute of Health, NIH. Dessa myndigheter och organisationer satsar också på starka forskningscentra, sa Pagrotsky. Borde det därför inte ligga i myndigheters intressen att bygga mekanismer för ansökningar till dessa enorma finansiärer? Det finns säker idag i Sverige ledande forskare som i många år lyckats få anslag från t ex NIH. Dessa forskare borde agera modeller för adekvat anslagssökande.

Mer aktiv tid och jämn effekt - Aktivt liv med kontinuerlig dopaminerg stimulering

Dopamin reglerar inte bara motoriken utan också vårt välbefinnande, vårt känsloliv och agerar som ett filter för integreringen av känslouttryck, sa docent Joakim Tedroff, Stockholm. Vid s k dosglapp när medicinen inte längre fungerar påverkar detta därför filtret som ger många olika symtom t ex förlångsammat tänkande och känsloliv. Hela 88 procent av Parkinsonsjuka är oroliga för dosglapp. Parkinsons sjukdom är en mycket varierande sjukdom och varje patient är därför olika den andra. Målet är att ge läkemedel med jämn effekt över dygnet, läkemedel med länge halveringstid (t ex Stalevo), eller Duodopa, ett behandlingssystem som tillför L-dopa via en pump, direkt i tolvfingertarmen.

Möt en ljusare framtid - Depressioner som går att behandla

Hela tre fjärdedelar av alla Parkinsonpatienter drabbas av depressiva symtom någon gång under sin sjukdom, berättade Docent Håkan Widner, Lund. Detta missas ofta av behandlande läkare vilket leder till att många patienter inte får adekvat behandling. Skälet till att depression är så vanligt hos patienter som drabbats av Parkinson är biologiskt, sa Widner, och inte så mycket beroende på en reaktiv psykisk reaktion på sjukdomen. Behandlande läkare kan idag med relativ lätthet genomföra strukturerade intervjuer som följer depressionskriterierna enligt DSMIV för att tidigt upptäcka depression hos sina Parkinsonpatienter.

Vid dosglapp kan patienten få depressiva symtom varje halv eller hel timme. När dessa symtom är bestående uppfyller de depressionskriterierna. Detta tillstånd kan med fördel behandlas med djup elektrostimulering (DBS). Vid andra fall är läkemedel mot depression indicerade s k NSRI som höjer mängden av signalsubstansen noradrenalin. Patienterna bör behandlas mellan sex-tolv månader och man bör inte sätta ut medicinen för snabbt. Detta förbättrar även symtomen av Parkinsonsjukdomen.

I medeltal bör Parkinsonpatienter behandlas mot depression var tionde år, sa Widner, som också hävdade att ECT är en mycket effektiv metod vid livshotande depression.

Klarare tankar och bättre minne - Ökad livskvalitet med nya mediciner

Docent Johan Lökk, Stockholm, gav en översikt av demens som drabbar cirka 40 procent av alla dem som har Parkinsons sjukdom. Orsaken är att degenerationen av basala ganglier också ger en brist av signalsubstansen acetylkolin som orsakar en kognitiv svikt och stämningsmässiga förändringar. Parkinsonpatienter drabbas av demens som ökar med ökande ålder.

Nyligen fick läkemedlet rivastigmin EU-godkännande för behandling av demens vid Parkinsons sjukdom. Det är det första läkemedlet som godkänts för denna indikation. Läkemedlet lindrar symtomen hos 70 procent av patienterna, sa Lökk som redogjorde för den avgörande kliniska studien som stod bakom den nya indikationen (Murat Emre et al, Rivastigmine for Dementia Associated with Parkinson's Disease, New England Journal of Medicine, Volym 351:2509-2518, december 9, 2004, Nummer 24:)

För att upptäcka demens hos patienter med Parkinson krävs bl a en minnesutredning med t ex minnestestet MMT.

Friskt liv trots Parkinson

Efter flera späckade medicinska föreläsningar var det både med positiv förvåning och samtidigt mycket upplyftande att sent på eftermiddagen höra konsulten Leif Ögård berätta om sitt eget möte med sin egen sjukdom som drabbade honom vid 45 års ålder, mitt i livet.

Efter många års depression insåg Leif Ögård att det går att känna sig frisk trots att man drabbats av Parkinsons sjukdom. När man skyller på någon annan och pekar finger åt andra pekar samtidigt tre fingrar tillbaka på en själv, visade Ögård och menar att det är på oss själva som det beror på om vi vaknar upp och känner oss friska eller sjuka.

Livet kan bara leva framlänges men förstås baklänges, citerade Leif Ögård Kierkegaard. Det gäller att se möjligheterna och inte problemen! Man kan tänka sig frisk, berättade Leif Ögård som berättade att denna profetia blev hans målbild. Och visst motsvaras detta fullständigt av personen Leif Ögård som talar i talarstolen!

Leif Ögård visar med sin egen person, sin egen sjukdom och sin egen attityd att det är möjligt att leva positivt och ha mer skratt trots att man är drabbad av Parkinsons sjukdom. Leif Ögård har beskrivit sin väg i boken "Bättre liv trots Parkinson - när det omöjliga blir möjligt". Boken rekommenderas varmt, inte bara för patienter med koniska sjukdomar.

Zvi Wirschubsky

Relaterade:
2006-10-09 | Enzym som bryter ner Alzheimerproteinet
2006-10-07 | Mikroskopiska skador i hjärna kan bli ett nytt sätt att tidigt upptäcka Alzheimers sjukdom
2006-09-10 | Hjärnkirurgi (DBS=Deep Brain Stimulation) förbättrar dramatiskt symtom vid Parkinsons sjukdom
2006-05-21 | Förskriving utan godkänd indikation är vanligt bland läkare i USA
2006-05-09 | Lyckad temakväll om Alzheimers sjukdom
2006-01-17 | Rätt behandling till deprimerade patienter
2005-12-24 | Hälsa, natur, husdjur och delfiner
2005-07-30 | Läkemedel mot Parkinsons sjukdom kan ha effekt vid fibromyalgi
2005-06-14 | Meditation och hälsa
2005-06-01 | Måste sjukvården förändras för att ta hand om de många kroniskt sjuka patienterna?
1998-10-15 | Nyfunna receptorer i hjärnan kan leda till bättre terapi mot Parkinsonism

Kliniska nyheter

Positiv utveckling av parkinsonvården