hem > Kliniska nyheter
Källa: Nymedicin
Datum: 2006-05-25
Benskörhet, frakturrisk och D-vitamin
Vid en nyligen genomförd konferens om benskörhet samlades cirka 300 läkare i Stockholm för att ta del av det senaste inom forskning och behandling av benskörhet. Symposiet var godkänt av IPULS.
Olle Svensson, professor vid Norrlands universitetssjukhus, fokuserade på huvudproblemet som är fraktur och inte
benskörheten i sig, sa Svensson som också hävdade att
anti-resorptiv behandling kan minska frakturrisken med 50 procent. Även styrke- och balansträning minskar fallolyckor och troligen även fraktur, sa Svensson.
Idag har cirka 300 000 kvinnor benskörhet i Sverige. Varje år inträffar 70 000 men förmodligen ännu mer, 100 000
frakturer som beror på ett skört skellett. Problemet är ständigt växande och antal benskörhetsfrakturerna kommer troligtvis att fördubblas år 2050. De totala samhällskostnaderna för benskörhet och frakturer är redan idag enorma (4,6 miljarder kronor) och man kan vinna mycket genom att förbättra fraktur- och efterbehandlingen. Livskvaliteten vid t ex höftfraktur mycket nedsatt och en femtedel av kvinnor över femtio år dör pga medicinska komplikationer inom ett år efter att de drabbats av höftfraktur.
Svensson la stor vikt på att söka förebygga seriefrakturer vid benskörhet dvs majoriteten av patienterna med en första fraktur återkommer med frakturer på andra ställen i kroppen (höft, kota, handled). Patienter som haft en fraktur har nämligen 2-12 gånger högre risk att drabbas av andra frakturer.
Svensson efterlyste en vård av osteoporospatienter liknande den som hypertonivården har, med rekommendationer och uppföljning av patienterna. Idag är ortopeden den första och ofta den enda läkaren som patienten träffar. Istället bör man skapa frakturkedjor med ortopeden, geriatriken, och allmänläkaren. Alla frakturkirurgiska kliniker bör forma allianser med sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter för att ge de drabbade patienterna optimal behandling, sa Svensson. Behandling och vård av riskgrupper är kostnadseffektiv och man kan med fördel använda WHO frakturriskberäkning för att identifiera riskpatienter genom att bl a ta upp BMD, ålder, tidigare fraktur, mm.
Överläkare Ewa Waern, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, och ordförande i
Svenska Osteoporossällskapet fokuserade i sitt framförande på att 40 procent av svenska kvinnor med benskörhet inte får den förebyggande behandlingen med vitamin D.
70-80 procent av behovet av
vitamin D tillgodoses via bildning i huden under inverkan av solen. 20-30 procent fås via kosten (lax, makrill, ägg lever).
För lite D-vitamin ger brist på kalcium i blodet. Detta leder sin tur på en ökning av
bisköldkörtelhormon (PTH) som ökar bennedbrytningen och kalciumnivån i blodet. Detta kan orsaka benskörhet och fraktur. Därför måste man också mäta PTH om man vill mäta aktiviteten i ben, sa Waern.
D-vitamin ger bättre balans och andra generella effekter i kroppen, sa Waern som berättade att solljus är effektivare än kosttillskott när det gäller att öka sitt D-vitamin.
Patienter med osteoporos är en högriskgrupp för D-vitaminbrist. De bör förutom att behandlas för att minska benförlusten också få sitt behov av kalcium och D-vitamin täckt.
Andra riskgrupper för D-vitaminbrist är äldre, personer med försämrat upptag i tarmen, med mycket lågt intag av mejerivaror, med låg exponering för solljus och personer med behov av extra solljus.
©2006-05-25 Zvi Wirschubsky
ref: http://www.nymedicin.com/news/2006/05/25/Benskorhet-frakturrisk-och-D-vitamin.html
Relaterade:
2008-01-18 | ASA-resistens, läkare och misstag, risk med kalciumtillskott, fallolyckor och fraktur, bröstcancer, avgaser
2006-01-24 | Därför spinner katterna - för starka ben
2005-04-01 | Kvinnor som överlever bröstcancer har högre risk för benbrott
2005-03-03 | Informationskampanj om benskörhet i Israel väcker enorm uppmärksamhet
2005-02-25 | Läkare försummar ofta benbrott hos kvinnor när de behandlar benskörhet
2004-08-15 | Hälften av kvinnor äldre än 55 år diskuterar inte benskörhet med deras läkare
2004-02-04 | Björnar har samma benmassa och styrka efter vinterdvalan
2004-02-04 | Kost, benäthet och risk för fraktur hos kvinnor före menopoaus
2004-02-04 | Tonårsgraviditet kan leda till benskörhet
2000-10-05 | Benskörhet; en tidsinställd bomb för 40talisterna
