hem > Medicin och media
Källa: Nymedicin
Datum: 2006-11-12
Varför döps ett läkemedel till att heta "superpiller"
Helt nyligen kunde man i kvällspressen läsa om att "super" eller "mirakelpillret" Rimonabant - Acomplia nu finns på apoteket och kan skrivas ut mot övervikt hos främst diabetiker. Men vad står detta för egentligen?
Ett antal studier har visat att Rimonabant - Acomplia blockerar bl a de lustupplevelser som fås när man äter. Blockering av cannabinoidreceptorn i hjärnan (hjärnans belöningssystem) kan dels minska vikten och midjemåttet beroende på dos och dels hjälpa diabetiker att förbättra värden på blodsocker och blodfetter.
Resultat av studier
I den högsta givna dosen av
rimonabant (20 mg) minskades vikten i genomsnitt med 3,9 kg mer i diabetesgruppen än placebogruppen.
Men denna viktminskning vidmakthölls endast så länge patienterna stod under behandling. De patienter som efter ett års behandling slutade ta rimonabant ökade igen sin vikt. Efter ytterligare ett år hade dessa patienter "till och med högre vikt än de som getts placebo under hela studietiden"
De vanligaste biverkningarna under första året med behandling var illamående och depressiva tillstånd som förekom hos 7,8 % av patienter som fått rimonabant, 3,2 % mer än hos de patienter som drabbades av depression i placebogruppen.
40 % av patienter som behandlades med den högre dosen av rimonabant fullföljde inte studien
p g a biverkningar.
Läkemedelsverkets bedömning
Läkemedelsverkets bedömning är att man idag endast har begränsad erfarenhet av behandling och att "förskrivning endast bör sker på godkänd indikation och under noggrann uppföljning med avseende på framför allt psykiska biverkningar". Godkänd indikation är "tillägg till diet och motion för behandling av obesa patienter med
BMI större eller lika med 30 kg/m2 och överviktiga patienter med BMI större än 27 kg/m2". I den senare gruppen skall patienterna dessutom uppvisa "ytterligare riskfaktor(er), som t.ex. typ 2-diabetes eller dyslipidemi". Läkemedelsverket avslutar med att "effekt och säkerhet vid behandlingstider längre än två år har ännu inte studerats"
Kvällspress, överdrifter och kritik
I Expressen
citeras Ulf Adamson, diabetesexpert och professor vid medicinkliniken på Danderyds sjukhus, som säger att "min uppskattning är att medicinen halverar risken för hjärtinfarkt och diabetes", att den kan "rädda liv", att "nästan alla typ 2 diabetiker, 350 000 svenskar, är överviktiga och kan ha hjälp av den" och att "effekten vid rökning är stor, mer än varannan blir rökfri"
I Aftonbladet
är titeln på artikeln "Superpillret är här, Det kan göra dig smalare och rökfri"
Anders Hernborg, allmänläkarspecialist, informationsläkare i läkemedelskommittén Halland och medlem av SFAM, Läkemedelsrådet inom Svensk förening för allmänmedicin
skriver att Adamsons riskbedömning är "endast spekulation" . Hernborg skriver vidare att rimonobant endast är godkänt för övervikt men inte för rökavvänjning, något som Adamson argumenterar för.
Naveed Sattar, professor vid the University of Glasgow och
granskare av den senaste studien med rimonabant som publicerades i
Lancet Vol. 368, Issue 9548, 11 November 2006, Sid.1660-1672 skriver att data från studien inte visar på ett övertygande sätt att rimonabant är ett ny effektiv behandling vid diabetes.
Kommentar
Med tanke på läkemedelsverkets försiktiga bedömning samt kommentarerna från Anders Hernborg och Naveed Sattar, uppstår frågan varför kvällspress redan för två år sedan döpt rimonabant till ett
super- eller mirakelpiller?
Är det för att det är så väldigt svårt att få diabetiker att gå ner i vikt och att vissa läkare och journalister nu desperat efterfrågar ett läkemedel som har dokumenterad effekt på vikt och midjemått hos diabetiker? Man gapar desperat efter halmstrået som kanske kan hjälpa vissa av patienterna?
Är det för att läkemedelsföretaget Sanofi-Aventis eller det PR-företag som man anlitar i sin marknadsföring tror att försäljningen skall öka om man benämner ett läkemedel som "super- eller mirakelpiller"?
Är det för att journalister, särskilt i kvällspress, måste antigen överdriva eller larma dvs se världen i endast svart eller vitt och glömmer bort den gråa medicinska verkligheten? Vill läsarna ha sin verklighet beskriven i endast två extremer trots eller på grund av att vardagen innehåller hundratals grå nyanser?
Men vad gör kvällspress, vissa läkare och företaget om förhoppningarna om "super- och mirakelmedlet" inte infrias och patienter kanske inte går ner i den vikt som önskas och får biverkningar? Kommer press då att larma om precis tvärtom vilket får ett stopp på försäljningen och förskrivningen?
Är patienterna och allmänheten betjänta av överdrifter eller larmrapporter i medicinsk journalistik? Kommer inte detta att leda till att både patienter och allmänhet börjar tvivla på trovärdigheten hos press, läkarkåren och läkemedelsföretag?
Detta kan väl inte vara meningen med de överdrivna och alltför positiva omdömen som publicerats i kvällspress?
©2006-11-12 Zvi Wirschubsky
ref: http://www.nymedicin.com/news/2006/11/13/Varfor-dops-ett-lakemedel-till-att-vara-superpiller.html
Relaterade:
2008-02-15 | Tro och hjärnaktivitet
2007-05-07 | Tidsbegränsad förbud av direktreklam för receptbelagda läkemedel i USA?
2007-03-27 | Läkemedelsföretag och deras marknadsföring
2006-11-13 | Bestående förändring i livsstil kan leda minskad förekomst av typ 2 diabetes
2002-09-03 | Osäkert om ASA skyddar diabeteshjärtat
2002-09-02 | Fler typ 2-diabetiker behöver kraftfullare behandling
2002-05-28 | Xencial hjälper typ 2-diabetiker att gå ned i vikt
2006-10-12 | Inga klara samband mellan Omega-3 och Alzheimers sjukdom
2005-08-15 | En miss från Cochrane väcker frågan om förtroendet för både forskare och journalister
2005-06-18 | Rött kött ger mycket liten ökad cancerrisk
2005-05-20 | Är svensk medicinsk journalistik på DN detsamma som PR för svensk forskning?
2005-04-28 | Förslag till förbättring av medicinjournalistikens kvalitet
2005-04-26 | Konstruktiv kritik mot medicinjournalistik
2005-03-03 | Informationskampanj om benskörhet i Israel väcker enorm uppmärksamhet
2004-11-30 | Testosteronplåster är en stor utmaning för myndigheter och journalister
2004-08-15 | Tonåriga flickors felaktiga val av kost beror mycket på kändisar
2000-11-15 | Brittisk media påverkar kvinnor att sluta amma med bröstmjölk
2000-09-06 | Forskning och media scoop
2000-09-06 | Medicinsk journalism och tillförlitlighet
2000-09-06 | Internet förändrar media och medicinens roller
2000-09-06 | Vem som sätter agendan för medicinnyheter i pressen ; media eller forskarna/läkarna ?
2000-09-06 | När påverkar hälsa o medicin allmänheten ?
2000-06-05 | Medias framställning av nya läkemedel är ofta missvisande
