Nyckelordsregister för alla artiklar
Nymedicin - Sverige förmedlar oberoende nyheter på svenska inom hälsa, medicin, forskning och läkemedel för sjukvården. Redaktör Zvi Wirschubsky. Nymedicin - Sverige erbjuder olika tjänster Välkommen att ställa Dina frågor samt ställa kommentarer och synpunkter till zvi@nymedicin.com.
Tro och hjärnaktivitet
Functional Magnetic Resonance Imaging (fMRI) visar att vi använder olika delar av vår hjärna för att bedöma om olika uttryck är sanna, falska eller tvivelaktiga
Källa: Harris S et al. Ann Neurol 2008 Feb; 63:141.. Insänt 2008-02-15 Zvi Wirschubsky
Genetisk testning kommer alltmer i sjukvården
Genetisk testning är en metod som kommer mer och mer. Vi får hela tiden mer gener och genvarianter katalogiserade och med detta kommer ibland ganska svåra tolkningsfrågor om risker. Men samtidigt som forskningen går ner allt djupare i generna så marknadsförs redan nu riskberäkning av bröstcancer som grundar sig på genetisk testning
Källa: Nymedicin Sverige. Insänt 2008-01-24 Zvi Wirschubsky
HIV-infektion leder till konstant aktiverade immunceller och celldöd
HIV-infektion attackerar centrala celler i immunsystemet.Detta leder till celldöd och uppkomst av farliga s k opportunistiska infektioner och AIDS.
Källa: International AIDS Societys 4:e internationella konferens, Sidney, Australien. Insänt 2007-07-24 Zvi Wirschubsky
Finns det olika genetisk mottaglighet för HIV ?
Forskare har funnit vissa gener som verkar kunna påverka mängden av HIV-virus i våra kroppar. Men resultaten måste upprepas i andra befolkningar innan de kan bekräftas.
Källa: Jacques Fellay et al Science DOI: 10.1126/science.1143767. Insänt 2007-07-21 Zvi Wirschubsky
Smittspridning i Afrika klarlagd för dödlig virussjukdom
Ebolavirus har under det sista årtiondet dödat tusentals gorillor och schimpanser i centrala Afrika. Nu har forskare tagit reda på varför just dessa djur är angripna i centrala Afrika
Källa: Peter D. Walsh et al Am. Nat. 2007. Vol. 169, pp. 684-689. 2007. Insänt 2007-05-02 Zvi Wirschubsky
Misstag i lagning av DNA kan sätta igång Huntingtons sjukdom
Huntingtons sjukdom är en dödlig ärftlig degenerativ neurologisk sjukdom utan effektiv behandling. Men nu har forskare funnit att orsaken kan ligga i felaktig lagning av DNA.
Källa: Irina V. Kovtun et al Nature advance online publication 22 April 2007 | doi:10.1038/nature05778. Insänt 2007-04-22 Zvi Wirschubsky
Reduktion av blodtrycket efter stroke kan minska skadan
En ny studie på råtta visar att sänkning av blodtrycket inom 24 timmar efter stroke kan minska skadorna i hjärnan.
Källa: Elewa, Hazem et al Journal of Hypertension. 25(4):855-859, April 2007.. Insänt 2007-04-21 Zvi Wirschubsky
Behov av social kontakt hos yngre möss kan vara nedärvt
Förutom hos människa så anses socialt beteende hos djur bestämmas av konkurrens om mat, område och reproduktion. Nu visar forskare att social interaktion mellan yngre möss är en konsekvens av deras basala motiv att vara tillsammans. Behovet av social kontakt är påverkad av nedärvda faktorer.
Källa: Jules B. Panksepp et al. PLoS ONE 2(4): e351. doi:10.1371/journal.pone.0000351. Insänt 2007-04-12 Zvi Wirschubsky
Antidepressiva läkemedel kan bilda nya celler i hjärnan
Antidepressiva läkemedel kan stimulera tillväxtfaktorer som i sin tur leder till celldelning i hjärnan, enligt en ny studie.
Källa: Jennifer L. Warner-Schmidt och Ronald S. Duman Published online before print March 5, 2007, 10.1073/pnas.0610282104. Insänt 2007-04-12 Zvi Wirschubsky
Hormonförändringar hos pubertala möss kan kanske förklara tonåringars svängningar i sinnesstämning.
Forskare fann att hormon som lugnar vuxna möss efter stress har motsatt effekt hos pubertala möss. Man spekulerar att samma mekanism kan förklara tonåringars snabba stämningssvängningar.
Källa: Hui Shen et al Nature Neuroscience 10, 469 - 477 (01 Apr 2007). Insänt 2007-04-08 Zvi Wirschubsky
Nytt sätt att förvara druvor kan förebygga allergier
Ett nytt sätt som använder ozon för att förvara druvor kan förebygga allergier och ge hälsobefrämjande vin, skriver forskare i tidningen Journal of the Science of Food and Agriculture.
Källa: Francisco Artés-Hernández et al. Journal of the Science of Food and Agriculture DOI: 10.1002/jsfa.2780. Insänt 2007-03-18 Zvi Wirschubsky
Ytterligare samband mellan inflammation och fetma
Forskare har funnit ytterligare samband för att det inflammatoriska systemet är involverat i reglering av kroppsvikt och fetma.
Källa: Manuel Sanchez-Alavez et al. PNAS, February 20, 2007, vol. 104, no. 8, 3009-3014. Insänt 2007-02-24 Zvi Wirschubsky
Genvariant påverkar upplevelsen av kronisk smärta
En specifik variant av en gen hos människa påverkar upplevelsen av både akut som kronisk smärta.
Källa: Nature Medicine Published online: 22 October 2006; | doi:10.1038/nm1490. Insänt 2006-10-23 Zvi Wirschubsky
Enzym som bryter ner Alzheimerproteinet
Ett enzym som naturligt finns i hjärnan bryter ner det amyloida placket som är ett karaketeristiskt kännetecken vid Alzheimers sjukdom.
Källa: Mueller-Steiners, S. et al. Neuron 51, sid. 703-714, 21 september 2006.. Insänt 2006-10-09 Zvi Wirschubsky
Dynamisk modell av imatinibbehandling vid Kronisk Myeloisk Leukemi kan leda till bättre behandling
En mycket specifik "skräddarsydd" behandling vid Kronisk Myeloisk Leukemi (KML) har lett till bättre behandling av cancern. Trots detta så utrotas inte alla cancerceller. En dynamisk modell av behandlingen kan kanske förklara varför.
Källa: Ingo Roeder et al Nature Medicine - 12, 1181 - 1184 (2006). Insänt 2006-10-08 Zvi Wirschubsky
Mikroskopiska skador i hjärna kan bli ett nytt sätt att tidigt upptäcka Alzheimers sjukdom
En ny datorbaserad analysteknik har utvecklats för att tidigt identifiera cellskador i hjärnan hos patienter som drabbas av Alzheimers sjukdom.
Källa: Kimberly M. Ray et al, Radiology 2006; 241:197-205. Insänt 2006-10-07 Zvi Wirschubsky
RNA interferens: grundläggande biologisk forskning som får prestigefyllda vetenskapspris
I dagarna fick upptäckarna av s k RNA (i)nterferens Nobelpriset i medicin eller fysiologi. Men nobelkommittén valde i år inte några okända forskare utan forskare som senaste tiden fått många internationella vetenskapliga pris.
Källa: Nobelpriset i medicin 2006. Insänt 2006-10-03 Zvi Wirschubsky
Frukt och grönsaksjuice visar samband med fördröjd debut av Alzheimers sjukdom
Intag av frukt- och grönsaksjuice kan fördröja debut av Alzheimers sjukdom enligt en klinisk studie.
Källa: Qi Dai et al The American Journal of Medicine, Volume 119, Issue 9 ,september 2006, sid. 751-759. Insänt 2006-09-12 Zvi Wirschubsky
Kaffe, genetik, och risken för hjärtinfarkt
Forskare analyserade sambandet mellan intag av kaffe och risken för hjärtinfarkt. Man fann något ökad risk för personer med långsam genetisk allel för nedbrytning av kaffe jämför med personer med snabb genetisk allel.
Källa: Marilyn C. Cornelis,et al JAMA. 2006;295:1135-1141.. Insänt 2006-03-10 Zvi Wirschubsky
WHO gör framsteg för att möta fågelinfluensa
En operativ plan för att begränsa ett utbrott av fågelinfluensa hos människa kom närmare sin slutgiltiga form när 70 experter i folkhälsa nyligen avslutade en tre dagar lång konferens.
Källa: WHO Världshälsoorganisationen. Insänt 2006-03-08 Zvi Wirschubsky
Nya insikter till orsaken bakom inflammatorisk tarmsjukdom (Morbus Crohn)
Engelska forskare har funnit bevis för att inflammatorisk tarmsjukdom orsakas ett svagt immunsystem. Forskarna föreslår att Viagra skulle kunna vara en bra behandling.
Källa: Daniel JB Marks et al ,The Lancet 2006; 367:668-678. Insänt 2006-03-06 Zvi Wirschubsky
Upprepar livet sig ?
Är livets evolution unik? Nej, säger paleontolog Geerat Vermeij, evolutionen är förutsägbar.
Källa: Geerat J. Vermeij, PNAS, February 7, 2006, vol. 103, no. 6, 1804-1809. Insänt 2006-03-05 Zvi Wirschubsky
Undervisning i forskning saknar stora berättelser
Det finns många stora intressanta berättelser bakom dagens forskning men detta lärs inte ut i amerikanska klassrum, enligt Ursula Goodenough, världsberömd biologiforskare som är bl a engagerad i undervisning av forskning.
Källa: AAAS. Insänt 2006-02-27 Zvi Wirschubsky
Hunger ger via gherlin bättre inlärning och minne hos möss
Den s k aptitsignalerande hormonet Gherlin upptäcktes först i magen. Men nu har forskare hittat att Gherlin också kan stimulera minnet. Detta leder till hypoteser om sambandet mellan hunger och hjärnan.
Källa: Sabrina Diano et al Nature Neuroscience 9, 381 - 388, 2006. Insänt 2006-02-27 Zvi Wirschubsky
Därför spinner katterna - för starka ben
Varför har kattdjuren så starka ben och så sällan defekter och frakturer på skelettbenen jämfört med hundarna? Enligt nya rön och teorier är det deras spinnande som verkar läkande och stärkande på benstommen. Spinnandet ger vibrationer som stimulerar bencellerna.
Källa: Nymedicin. Insänt 2006-01-24 Kjell Lindqvist
Kärlekens luktorgan
Även om människan har ett uselt luktmaskineri jämfört med de flesta djur spelar vår förmåga att känna dofter som underlättar vårt biologiska val av "rätt" partner större roll än man tidigare har antagit. Men det är mer mannens doft som styr kvinnans val, än tvärtom.
Källa: Nymedicin. Insänt 2006-01-15 Kjell Lindqvist
Modern virusforskning kan komma lösa större gåtor och mer omfattande sjukdomar än aids
Om virus och dess relation till sjukdom. Forskning och klinik, intervju med den berömde Hilary Koprowsky chef för USA:s äldsta oberoende forskningsinstitution för biomedicin, Wistarinstitutet i Philadelphia
Källa: Nymedicin. Insänt 2005-09-12 Kjell Lindqvist
Defekt gen för söt smak skapar kattens matvanor
Forskare rapporterar att katter saknar gen som ansvarar för att de skall känna söt smak. Detta gör katter likgiltiga för söt mat av olika slag.
Källa: Li, X., et al PLoS Genetics, 2005, 1(1): e3. Insänt 2005-08-05 Zvi Wirschubsky
Gentest kan komma underlätta behandling med blodförtunnande läkemedel
Waran förskrivs för att förebygga blodproppar. Men läkemedlet är svårinställt och kan leda till överdosering och död. Nu visar forskare att det finns genetiska skillnader mellan individer när det gäller vilken dos av waran som är lämplig
Källa: Mark J. Rieder et al New Engl.J Med, Vol. 352:2285-2293 Jun. 2, 2005 Nr 22. Insänt 2005-06-12 Zvi Wirschubsky
Meditation ger ledtrådar till hur hjärnan reglerar uppmärksamhet och lycka
Tibetanska Buddistmunkar som är vana vid meditation visar att man kan öka sitt medvetande och sin uppmärksamhet.
Källa: Carter, O.L., et al, Current Biology, Vol. 15, Juni 7, 2005, sid R412-R413.. Insänt 2005-06-07 Zvi Wirschubsky