En artikel om sambandet mellan inomhustemperatur och risken för hjärt och kärlsjukdom.
Sedan länge är det känt att antalet dödsfall ökar i de flesta länderna med 10-25 procent under vinterhalvåret.
Till en början kunde forskarna tänka sig många olika
förklaringar till detta. Misstankarna riktade sig mot minskad solstrålning, ökad luftnedsmutsning, sämre kost med t ex mindre grönsaker och ökat antal virusinfektioner som förkylningar och influensa. De första rapporterna om den ökade vinterdödligheten kom från länder med kallt vinterklimat, men med tiden fann forskarna att även i varma länder dog det fler personer under den kallare årstiden.
England verkade speciellt utsatt med omkring 40 000 extra dödsfall under vintern. Så småningom klarnade bilden i England att det till stor del var en klassfråga som hade med pengar att göra. Underklassen drabbades dubbelt så mycket av överdödligheten. De som hade det sämre ställt hade även lägre inomhustemperatur eftersom centralvärme är mindre vanligt i England, isoleringen dålig, man har extra elkaminer och man betalar ofta direkt för uppvärmingen. Kol köps i mindre kvantiteter, elräkningarna är kostsamma och poletter till gasmätare tär på kassan när det är kallt. I överklassen däremot är ekonomin bättre, standarden på bostäder och uppvärmning högre och temperaturen jämnare. Man klarar bättre vinterns ökade kostnader.Rapporterna visade också att det var äldre människor som råkade speciellt illa ut. Säsongsskillnaderna i dödlighet visade sig dessutom vara högre i varma länder än i kalla och det förklarades med att man tvangs ha ett bättre och jämnare inomhusklimat i kalla länder.
Varför just hjärtat
Nu kommer det dock vetenskapliga rapporter som förklarar varför denna ökade dödlighet främst sker i hjärt- och kärlsjukdomar och hur viktigt det är att inomhusklimatet varken är för kallt eller för varmt.
När man studerar blodets levringsförmåga finner man även där säsongvariationer. I kyla ökar halten fibrinogen och blodet får därför lättare att levra sig. Och en blodlever eller en propp är ofta den direkta orsaken till en hjärtattack, en infarkt. Mängden kolesterol och blodfetter är ofta förhöjd under vinterhalvåret och anses i sin tur bidraga till en ökad risk för blodproppar. Dessutom leder kyla till höjning av blodtrycket varvid risken för hjärnblödningar (slaganfall) ökar.
Skillnaderna i risk för olika åldersgrupper är mycket stora. Personer som är under 44 år drabbas nästan inte alls av någon ökad vinterdödlighet, medan de i åldern 45-64 har en viss förhöjning. Det är i åldrarna över 64 år som den stora riskökningen finns med ungefär fyra gånger högre risk att dö under vintern jämfört med yngre personer.
Desa observationer från kalla och medelkalla länder har kompletterats med en uppmärksammad undersökning från ön Taiwan sydost om Kina, under kräftans vändkrets. Den omfattar drygt 90 000 personer som studerats under 11 års tid och visar att även där ökar riskerna för hjärt- och kärldödsfall såväl när temperaturen ökar som när den minskar. Men taiwanesernas temperaturskala är kraftigt förskjuten uppåt. Det verkar som om kroppen vänjer sig vid den lokala temperaturen och sedan reagerar negativt när temperaturen ökar eller minskar.Alltså att det inte är kylan som är farlig utan själva förändringen i temperatur.
Även där är de äldre de mest utsatta. Det visar sig att lägsta dödligheten för infarkter inträffar vid utetemperaturen 26 - 29 grader och den lägsta dödligheten för slaganfall vid 27 - 29 grader. För de äldre personerna var risken för slaganfall 66 procent högre vid 32 graders temperatur än vid 27-29 grader, och risken ökade med 3 procent för varje grad.
Sommartemperatur bäst
Temperaturen där hjärta och blodkärl mår bäst i Taiwan är alltså högre än t ex i Europa. Den temperatur som har räknats fram i en holländsk undersökning för lägsta dödlighetsrisken i alla typer av sjukdomar är 17 grader. Medan en USA-undersökning hamnar i intervallet 25-27 grader som det gynnsammaste för enbart hjärt-kärlsjukdomar. Men när temperaturen understiger den som man acklimatiserat sig till sker mätbara förändringar i blodet: viskositeten ökar - det flyter trögare, blodtrycket ökar och hjärthastigheten, pulsen, likaså.
En annan USA-undersökning om högt blodtryck visar att vid en sänkning av rumstemperaturen med 4 grader, inträffar en genomsnittlig ökning av det högre (systoliska) blodtrycket 5 mm Hg. Vilket innebär att risken att dö i en hjärtåkomma ökar med 5 procent!
Gamla har avtrubbad temperaturkänslighet
Att gamla är känsligare för klimatändringar anses bero på att deras reaktionsförmåga för såväl kyla som värme är försämrad. Det har visats att kroppens förmåga att reagera på temperaturändringar minskar med åldern. Svettning som kyler kroppen kommer senare och de små snabba muskelsammandragningar, huttrandet, som ökar värmeproduktionen är också fördröjda. Därmed ökar risken att äldre drabbas av överhettning, värmeslag eller nedkylning. Men innan detta inträffar reagerar alltså blodet och ökar risken för akuta slaganfall och hjärtattacker.
Inomhusklimatet viktigast
Man har även diskuterat om innetemperaturen är viktigare än utetemperaturen.De tidigaste undersökningarna nyttjade den fina statistik som finns rörande utomhustemperaturen. Man menade dessutom att det fanns samband mellan bägge temperaturerna. Trots uppvärmingen av bostäderna är ändå innetemperaturen lägre på vinterhalvåret. Men skillnaderna är större i varmare länder och man ser även större vinterdödlighet i t ex Portugal och Israel där uppvärming ofta saknas, än i våra välisolerade och varma bostäder här i skandinavien.Till och med i USA är skillnaderna påtagliga med större vinterdödlighet i Los Angeles jämfört med New York. Men en undersökning visar att innetemperaturen är mest utslagsgivande även om man kunde härleda säsongsvariationerna i blodtrycket till både inomhustemperaturen och utetemperaturen.
Fast jämfört med Taiwan verkar det som om vi som lever i Europa är mer härdade så att våra hjärtan tål större temperatursänkningar utan att knota. Medeltaiwanesen erfar en ökad dödsrisk upp mot 10 procent om temperaturen sjunker 3 grader (i intervallet 11-29 grader). Hos holländaren däremot ökar hjärtrisken med bara 1 procent för 3 graders sänkning i intervallet minus 15 till plus 17 grader.
En grad ger en procents riskändring
En engelsk forskare som undersökte förhållandet i olika länder mellan innetemperaturen och den ökade vinterdödligheten kom fram till att för varje grad man höjde inomhustemperaturen inom intervallet 14-21 grader, minskade dödligheten 1 procent.
I en ledarartikel i engelska läkartidningen "The Lancet" kommenteras dessa uppgifter med: "att konsekvenserna av dessa rön måste bli stora. - En ekonomisk och en social politik som stöder byggandet av energisnåla hus med god värmestandard förbättrar också hälsan i landet.
För oss här i Sverige bör det vara en tankeställare att inte hålla låga temperaturer i bostäder för gamla människor, utan försöka hålla en jämn temperatur som inte understiger 17 grader. Sannolikt lever ett gammalt hjärta i vårt land bäst vid en innetemperatur över 22 grader om man skall dra en försiktig slutsats av dessa nya medicinska undersökningar.
©2005-09-17 Kjell Lindqvist
ref: http://www.nymedicin.com/news/2005/09/17/Ojamn_inomhustemperatur_okar_risken_for_h.html
Relaterade:
2007-03-17 | Vitlök sänker inte kolesterol
2005-10-10 | Varför får inte patienter den bästa vård som finns?
2005-06-14 | Meditation och hälsa
2005-03-09 | Acetylsalicylsyra (ASA), hjärtkärlsjukdom och kön: genetiska skillnader
2004-12-13 | Forskare varnar män för att ha sina bärbara datorer i knäet
